När heder begränsar barnen

Hedersproblematik i förskolan, finns det? Svar: ja. Hur hanterar vi den? Svar: det finns inget svar. I alla fall inget rakt och enkelt. Det finns däremot ett stort behov av ökad kunskap, samsyn och praktisk beredskap. Det visar förskoleförvaltningens nya inventering.

En av fem niondeklassare i Malmö lever i ett hederssammanhang. En stor andel av Malmös ungdomar påverkas av begränsande normer knutna till heder. Detta och mycket annat visar rapporten Heder och samhälle från 2019, en stor kartläggning av hedersproblematik i Sveriges tre största städer.
– I det allmänna medvetandet existerar heder framför allt som en problematik för unga kvinnor, inte minst kopplat till mediebilden med de mest extrema fallen med mord, våld och hot. Men det är bara den yttersta delen av skalan. Många lever med hedersnormer omkring sig utan någonsin bli utsatta för fysiskt våld eller synligt förtryck.

HEDERSNORMER I ALLA ÅLDRAR

Det säger rapportens författare Hanna Cinthio, forskare med lång erfarenhet av att studera, kartlägga och utbilda om hederskultur och hedersproblematik. På uppdrag av förskoleförvaltningen har Hanna nu gjort en inventering av hedersproblematik i förskolan i Malmö.
Hedersnormer är vanligen knutna till sexualitet, i de flesta fall kvinnans sexualitet. Därför blir hedersproblematik hos barn och ungdomar oftast mer synlig ju närmare tonåren de kommer.
Men att något inte syns innebär inte att det inte finns.
– Det finns en vardagsheder, så att säga, som formar, styr och begränsar individer i alla åldrar. Som handlar om förväntningar och föreställningar, ideal och världsbild. Vad är rätt? Vad är fel? Vad är bra? Vad är dåligt? Som påverkar vad som är möjligt för en människa: vilken framtid kan jag se för mig som ung tjej? Vilken horisont tillåts jag ha som barn?

Det finns en vardagsheder, så att säga, som formar, styr och begränsar individer i alla åldrar. Som handlar om förväntningar och föreställningar, ideal och världsbild.

VÄGLEDNING SAKNAS FÖR SVÅRA MÖTEN

När hederskultur och den svenska förskolan möts, möts värden som är svåra att förena.
Å ena sidan förskolan. Där likvärdighet och jämställdhet ska vara grundläggande begrepp, där barnens perspektiv och ett barnrättsperspektiv ska vara utgångspunkten med Barnkonventionen och läroplanen som grund.
Å andra sidan en hederskultur. Där skillnader och ojämlikhet mellan pojkar och flickor, deras rättigheter och förväntade beteende, är grundläggande, liksom tanken att hålla dem isär. Där en indirekt sexualisering redan av små barn leder till begränsningar av deras rättigheter.
När hederskultur och den svenska förskolan möts uppstår därför konflikter och dilemman som det inte finns några raka svar eller enkla lösningar på.
Å ena sidan föräldrar som inte tillåter att deras flicka sitter bredvid en pojke. Eller att deras pojke leker med flickor. Eller att deras flicka sover bara i blöja och därmed visar för mycket hud.
Å andra sidan förskolan som en plats där alla barn får vara som man vill, där barnen stärks som individer, där alla barn uppmuntras att utforska och pröva i lek och lärande. Men som också strävar efter en god relation med alla vårdnadshavare.
– Där är det stora dilemmat för personalen i förskolan, som jag uppfattar det. Att balansera mellan barnperspektivet å ena sidan och att ha en god relation till vårdnadshavaren å andra sidan. Man ser ett behov hos barnet å ena sidan och en konflikt med vårdnadshavaren å andra. Vi har styrdokument och lagar och allt möjligt – men de ger inte så mycket vägledning i konkreta situationer i den dagliga verksamheten.

Är det värt att kompromissa med förskolans arbetssätt och barnets egentliga rättigheter och anpassa sig till vårdnadshavarens önskemål eller krav för att främja relationen?

KOMPROMISSA MED RÄTTIGHETER?

Hanna Cinthios inventering bygger på dialogsamtal med grupper av medarbetare från tretton olika förskolor. Deras tankar och reflektioner vittnar om många svåra situationer kopplade till heder som uppstår varje dag i förskolan, och att de inte alltid går att hantera på sätt som känns helt rätt.
Ett exempel: en vårdnadshavare tillåter inte att barnet tar av sig byxorna och visar sina ben. För att undvika en konflikt låter förskolan bli att ha vattenlek ute under sommaren, eller låter det barnet göra något annat istället.
– Är det värt att kompromissa med förskolans arbetssätt och barnets egentliga rättigheter och anpassa sig till vårdnadshavarens önskemål eller krav för att främja relationen? Vad är en rimlig kompromiss? Vad är att gå för långt? Vi måste komma ihåg att det alltid är barnen som betalar priset.

Barnen kommer i kläm när värderingar krockar. Hanna Cinthio har kartlagt ett svårhanterligt problem.

BARNET I KLÄM

Även om förskolans medarbetare inte kompromissar med barnrätt och värdegrund, så kan barnet komma i kläm i krocken mellan hedersnormer och förskolan. Ett sätt som kanske är ännu svårare att hantera är när barnet får bära konflikten själv, inom sig.
– När förskolan ger barnet en frihet och lär ut värderingar som är tvärtemot vad hen blir tillsagd av familjen. När det som barnet uppmuntras till i förskolan är något som hen rentav bestraffas för hemma… hur känns det inuti barnet? undrar Hanna Cinthio.
– Att inte riktigt veta vem som har rätt och vem som vill ens bästa? Det är stora saker att processa för små barn. Och att förvänta sig att barnet själv ska bryta normerna och liksom bära de olika värderingarna mellan hemmet och förskolan – också det är ett stort ansvar att lägga på ett litet barn.

MER KUNSKAP BEHÖVS

Hur kan de som arbetar i förskolan få bättre förutsättningar att hantera hedersproblematik i sin yrkesroll?
Ökad kunskap om hederskultur och bättre praktisk beredskap att möta såväl barn som vårdnadshavare i olika samtal och situationer är de två viktigaste behoven som Hanna Cinthio hittar i sin inventering.
– Jag tror det är viktigt att inte förenkla, utan att hela tiden se hur komplex hedersproblematik är. Först då tror jag man kan förstå och förhålla sig till den. Och jag tror det är viktigt att personalen tillsammans diskuterar sig fram till hur man kan och vill hantera de enskilda situationerna. En enad front innebär både trygghet och tydlighet, säger Hanna.
Och lägger till:
– I mötet med vårdnadshavarna brukar jag själv tänka att alla friska, fungerande föräldrar älskar sina barn och vill det bästa för dem. Sen kan man ha olika bilder av vad det där bästa är, av vad ett bra liv är. Människor är olika, och människor är aldrig bara en sak. Men vi kan börja med det vi har gemensamt.

Hanna Cinthio har lång och bred erfarenhet av att forska om och arbeta med hedersproblematik. Just nu verkar hon bland annat hos Pedagogisk inspiration, enheten Normer och värden, med uppdraget att stödja de olika skolformerna i arbetet med hedersproblematik.

HANNA CINTHIO TIPSAR OM FILMER OCH BÖCKER OM HEDER

3 FILMTIPS OM HEDER
• Vad ska folk säga? av Iram Haq
• Mustang av Deniz Gamze Ergüven
• Ronja Rövardotter av Tage Danielsson

5 BOKTIPS OM HEDER
• Vem har sagt något om kärlek? av Elaf Ali
• Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad
• Brick Lane av Monica Ali
• Kartor för vilsna älskande av Nadeem Aslam
• Fosterland av Dilsa Demirbag-Sten

NYTT KUNSKAPSMATERIAL OM HEDER

Vill du och dina kollegor lära er mer om heder och hedersproblematik? Nu finns ett nytt kunskapsmaterial för alla medarbetare i förskolan på intranätet Komin. Kunskapsmaterialet är indelat i tre moduler som riktar sig till olika grupper av medarbetare.

FILM OCH CASE FÖR DISKUSSION
Varje modul består av en film som kan användas som introduktion och utgångspunkt för samtal och diskussion, samt diskussionsfrågor med tillhörande case utifrån exempel från förvaltningens inventering av hedersproblematik i förskolan i Malmö.

Vad är hedersrelaterad problematik i förskolan? är temat för Modul 1 som riktar sig till alla medarbetare i förskoleförvaltningen. Modul 2 riktar sig till medarbetare som möter barn och vårdnadshavare och Modul 3 till rektorer och olika ledningsgrupper.

WORKSHOPS OCH FÖRDJUPNING
På Komin finns även en film som ger baskunskap om hedersproblematik utifrån centrala begrepp samt olika digitala utbildningar, producerad av arbetsmarknads- och socialförvaltningens Resursteam heder och Kompetenscentrum.

Under hösten kommer förskoleförvaltningens verksamhetsnära stödfunktioner att få delta i workshops kring hedersproblematik. Därtill kommer alla rektorer att få en fördjupning kring hedersrelaterad problematik i förskolan med utgångspunkt i inventeringen samt metodstöd.

FAKTA: HEDER

• Hederskultur eller hederskontext är ett system eller ett sammanhang där heder och anseende spelar en avgörande roll.
• I de flesta fall är hedern knuten till idéer om kyskhet och oskuld vad gäller kvinnan.
• Hederskulturen baseras på en kollektiv moral där familjen, släkten, klanen eller annan grupp ses som överordnad individen. Familjens heder är beroende av kvinnornas och flickornas sexuella beteende.
• Hedersrelaterat våld och förtryck sker för att upprätthålla de gemensamma normerna inom ett kollektivet, eller för att återupprätta skadat anseende.
• I en hederskultur ses män som överordnade och ansvariga för kvinnor i familjen. Därmed är de också ansvariga för kvinnornas kyskhet och måste ha kontroll över deras sexualitet.
• Till heders- och kyskhetskultur hör även förekomst av barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.
• Läs mer om hederskultur och hedersrelaterat förtryck på hedersfortryck.se och kunskapsguiden.se > Områden och teman > Hedersrelaterat våld och förtryck.

VAD SÄGER LÄROPLANEN?

”Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet.”