Normkreativ process pågår

Prestigelöst och nyfiket tar de sig an den normkreativa processen. Pontus Källström och Linda Thörn hoppas att arbetet på sikt ska leda till en mer öppen och inkluderande förskola.

Förskolläraren Pontus Källström är processtödjare i normkritik. Linda Thörn, förste förskollärare, står för strukturen och krokar arm med Pontus i arbetet. Båda jobbar på Tröskans förskola och i höst har de valt att arbeta med ämnet kön.
– En tydlig struktur gör att arbetet blir greppbart och genomförbart. Det bidrar också till att vår plan mot diskriminering och kränkande behandling blir levande, säger Linda.

VÄGLEDER KOLLEGORNA

Processtödjarna har nätverksträffar med olika teman. Rollen som processtödjare går ut på att planera och genomföra ett gemensamt utforskande med kollegorna. Processtödjarna arbetar utifrån ett öppet förhållningssätt och ställer frågor för att vägleda sina kollegor i ämnet.
– Det gör att lärandet inte kommer från mig utan från dem själva. Att vara prestigelös och att våga prata om de här frågorna är viktigt, säger Pontus.
– Det är väldigt spännande. Senare i höst kommer vi att kunna se om och hur det syns i rummen, i lekar, i samtalen och i vad som händer på gården, säger Linda.

LEKFULLT OCH KREATIVT

När Pontus och Linda är ute på förskolorna berättar de om sitt arbete och ger kollegorna olika uppgifter. En utmaning kan handla om att gå igenom förskolans litteratur utifrån en checklista och välja böcker som bryter normer men som också är normkreativa. Ett annat exempel är tvärtom-övningen som inleds med brainstorming kring frågan: Hur ska vi göra för att försäkra oss om att både killar och tjejer följer traditionella könsroller?
– Att tänka tvärtom lockar fram många hel- och halvgalna idéer om hur man kan förstärka problem och begränsande normer. Och det i sin tur ger insikter. Det viktigaste är att vi blir medvetna om hur det ser ut. Då har vi kommit långt, säger Pontus och fortsätter:
– Därefter diskuterar arbetslaget och utformar förslag på hur de kan skapa en mer öppen och inkluderande miljö.
– Vi försöker tänka lekfullt och kreativt kring processen. Nyfiket utforskande, med seriositet och respekt. Det är inte ett färdigt program, det kommer att finnas tid att fånga upp tankar som vi kan jobba vidare med, säger Linda.

Processtödjarna Pontus Källström och Linda Thörn ser sitt arbete som en viktig del i den lärande organisationen.

EN LÄRANDE ORGANISATION

Efter övningarna skriver kollegorna in sina reflektioner i verktyget Slingan.
– Tankar kan man följa i Slingan precis som all annan pedagogisk dokumentation. Det gör att du kan gå tillbaka och se hur det har utvecklats över tid, säger Pontus.
– Det blir en lärande organisation där vi vågar prata om de frågor som kan vara svåra. Frågor kring alla diskrimineringsgrunder kommer upp i Slingan. Det här arbetet blir som en djupdykning i ett tema, i det här fallet kön. Det är också en del av vårt värdegrundsuppdrag som står i läroplanen. Vi har vår plan mot diskriminering och kränkande behandling, och nu har vi valt att jobba på det här sättet, säger Linda.
– Det måste bränna till. Ämnet handlar om så mycket, som samhällsstrukturer, vem som blir synliggjord och osynliggjord, tid, kultur, generationer och miljö. Det handlar också om vem som får makten i rummet. Det finns många diskrimineringsgrunder och även om vi pratar just kön är det viktigt att vara medveten om att olika strukturer går in i varandra och samverkar, säger Pontus.

MER INKLUDERANDE FÖRSKOLOR

Pontus och Linda hoppas att arbetet öppnar nya perspektiv och leder till fördjupade kunskaper. Att det väcker nya frågor och att det, på sikt, ska leda till att miljön på förskolorna blir mer öppna och inkluderande.
– Det gör att vi kan se saker på ett mer nyanserat sätt. Hur vi är mot varandra är lika viktigt som hur vi är mot barnen – det är så man kan förändra framtiden, säger Pontus.

FAKTA: PROCESSTÖDJARE

Processtödjarna fungerar som stöd åt rektorn i det normkritiska likabehandlingsarbetet för att skapa en skola fri från diskriminering. En till två personer på varje förskola i Malmö stad har valts ut som processtödjare. De planerar och genomför ett gemensamt utforskande tillsammans med sina kollegor.
Pedagogisk inspiration har utbildat processtödjarna i metoder för att skapa en tillåtande och nyfiken atmosfär, strukturer för att allas röster blir hörda, beredskap att möta det motstånd som kan uppstå, samt olika verktyg för att upptäcka och undersöka normer och deras konsekvenser ur olika synvinklar.

VAD SÄGER LÄROPLANEN?

"Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling."