Att förstå för att mötas

På Nydala arbetar föreningen Helamalmö framgångsrikt med att bryta destruktiva mönster hos unga och erbjuda positiva sammanhang i en för många utsatt tillvaro. Verksamhetsledaren Nicolas Lunabba berättar om hur de vuxnas förmåga att förstå och kommunicera är nyckeln och jämför med förskolan.

Skjutningar och våld. Ungdomar som dör och dödar, slåss och blir kriminella, i stadens så kallade utsatta områden. Det hör vi mycket om, för det talas det mycket om. Om den barnfattigdom som vart fjärde barn i Malmö lever i – varannan i vissa områden – hörs inte lika mycket. Och om de bakomliggande orsakerna till denna verklighet ännu mindre.

FÖRBÄTTRA LEVNADSFÖRHÅLLANDEN

Fast det beror ju på vem som hörs, och vem man lyssnar på. När Nicolas Lunabba öppnar dörren till Helamalmös lokaler i Nydala, tvärsöver det lilla torget från familjehuset och öppna förskolan, öppnar han också för sin och föreningens syn på verkligheten:
– Social och ekonomisk utfrysning. Segregation. Det finns vissa områden i den här stan som samhället under årtionden dragit sig tillbaka från, ja övergett. Hela stadsdelar, hela folkgrupper som tryckts ut i marginalen. Som lider av ett välfärdsunderskott som också är ett demokratiskt underskott, säger Nicolas med självklar övertygelse.
Detta underskott finns Hela malmö till för att kompen­sera. Ända sedan 2004 har föreningen arbetat med att engagera unga, framför allt i utsatta områden, i gemenskap och aktiviteter. 2018 öppnade Helamalmö en egen mötesplats i Nydala och vänder sig nu till fler. Här serveras till exempel tre gratis mål mat om dagen, och det är öppet för alla.
– Vi vill praktiskt bidra till att förbättra levnadsförhållandena för människorna här. Med många socioekonomiskt utsatta, som det heter, så kan det till exempel innebära ett mål mat, eller tre. Men vi har också öppnat en ungdomsmottagning i våra lokaler, och ett bibliotek, för det fanns inte längre i området. Vad vi vill vara är en generös plats, där människor kan mötas.

Förskolan är ju det första steget som människor – små människor! – tar in i offentlighet och socialt sammanhang. I förskolan möter barn också för första gången sociala konstruktioner att förhålla sig till och kämpa med.

LIKVÄRDIGHET FRÅN BÖRJAN

Nicolas Lunabba är positiv men först lite tveksam till en intervju med Fokus förskola.
– Förskolan är en verklighet jag inte har någon yrkeserfarenhet av själv, och det har jag respekt för. Sen har jag ju en tvååring och en fyraåring som går i förskolan, så jag vet ju vad som händer där och hur viktigt det är.
Men vi vill inte prata förskolepedagogik, vi vill prata om likvärdiga möjligheter för Malmös barn med Nicolas Lunabba. Vi vill prata om att ge alla barn chansen att möta schyssta värderingar och bygga en egen värdegrund, något som Nicolas i högsta grad har erfarenhet av. Vilken roll kan förskolan spela?
Nicolas funderar.
– Förskolan är ju det första steget som människor – små människor! – tar in i offentlighet och socialt sammanhang. I förskolan möter barn också för första gången sociala konstruktioner att förhålla sig till och kämpa med. Därför är det också här, redan här, så viktigt att likvärdigheten finns. Och att alla ges förutsättningar utifrån var de befinner sig.

Nicolas Lunabba har lång erfarenhet av att engagera ungdomar i Malmö och ge dem nya, positiva sammanhang. Vill du höra hans egen berättelse? Sök upp Nicolas sommarprat från den 19 augusti via Sveriges Radios app eller hemsida.

ATT FÖRSTÅ SAMMANHANGET

Vilket enligt Nicolas är lika med mer resurser och rätt kompetens där det behövs.
– Det är ingen ”rocket science” precis. Och med rätt kompetens menar jag kompetensen att förstå barnens sammanhang: deras föräldrars situation, kultur, bakgrund, hur de ser på sig själva och världen.
Han jämför med Helamalmö.
– Hur vi jobbar med att bryta destruktiva normer hos våra ungdomar tror jag man kan föra över direkt till förskolan, inte minst i relationen till föräldrarna. Vår nyckel är att vi själva är från samma typ av områden: vi kan läsa de sociala koderna, vi har språken, vi förstår kulturerna och har fingertoppskänslan att nå ut på ett naturligt sätt och skapa ett förtroende, säger Nicolas.
– Det är vad rätt kompetens innebär i praktiken, hos oss, och det är en kompetens som ofta inte erkänns formellt. Kalla det interkulturell kompetens, kalla det förmåga att kommunicera på många olika sätt eller vad du vill – den bredden behövs, även i förskolan.

FAKTA: HELAMALMÖ

• Helamalmö är en ideell förening med cirka 4 500 medlemmar och 150 anställda ledare och instruktörer.
• Utöver mötesplatsen på Nydala driver Helamalmö ett tjugotal projekt och föreningsverksamheter runtom i Malmö och deltar i ett trettiotal arrangemang varje år.
• Helamalmö arbetar dels praktiskt med att förbättra levnadsförhållandena i utsatta områden, dels opinionsbildande med att belysa orättvisor och missförhållanden.