Medarbetare på Påskliljegatans LSS-boende och regnbågsflaggor.

Medarbetare på Påskliljegatans LSS-boende och regnbågsflaggor.

Malmös första LSS-boende på väg mot HBTQ-certifiering

Regnbågsflaggor i inredningen, öppna samtal om könsidentitet och lättillgänglig information om sex är bara några exempel.

– För oss som driver en inkluderande verksamhet är det självklart att vi också jobbar med de här frågorna, förklarar stödassistenten Suzana Ismaili.

Påskliljegatans LSS-boende är en relativt ny gruppbostad för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Här bor sex hyresgäster, som även sedan tidigare har fått möta påläst och intresserad personal inom området sexuell hälsa.

– Vi har jobbat med de här frågorna länge. Det var nog därför vi blev utvalda att bli först ut som HBTQ-certifierat LSS-boende i Malmö. Även den tidigare sektionschefen Jon Klüft var väldigt engagerad i saken. Och förra året, redan innan RFSL:s utbildning drog igång, så gick vi i Pride-paraden, hela boendet med brukare, personal och några barn till personalen, förklarar nuvarande sektionschefen Sara Wall.

Inte konstigare än korv stroganoff

HBTQ-certifieringen innebär bland annat att man aktivt börjar arbeta mera normkritiskt och ifrågasättande, och exempelvis inte utgår ifrån att alla är heterosexuella eller att man på förhand vet säkert hur en person vill könsidentifiera sig själv. Detta gäller förstås även om man bor på ett LSS-boende.

– Längre bakåt i historien har personer i den här målgruppen ansetts vara asexuella, och man har bemött dem utifrån det. Tack och lov har den synen förändrats med tiden, säger Sara Wall.

Som personal ska man vara ett professionellt stöd i brukarens liv och vardag, och detta gäller då även personens sexliv. Men var går gränsen?

Stödassistenten Suzana Ismaili förklarar vilka verktyg man använder.

– Vi arbetar enligt PLISSIT-modellen, som är väldig bra i de här frågorna, och där det första P:et står för Permission, tillåtelse att tala om sexuella frågor överhuvudtaget. Kanske är det här en generationsfråga för mycket av gamla tiders hysch-hysch kring sexualitet tror jag inte att de yngre generationerna känner igen sig i. För egentligen är det ingen större skillnad mellan att bemöta brukarens intresse för sexualitet och deras intresse för säg korv stroganoff. Lika naturligt som att vi letar efter recept för en specifik maträtt, lika naturligt ska det vara med sexualitet. Men modellen visar oss också var gränsen går, vid T:et, som står för terapi. Vi är inga sexologer, så det är inget vi ska ägna oss åt, men däremot kan vi förstås hjälpa brukaren att hitta en sådan kontakt om behov finns, berättar hon.

Följ med Påskliljegatan i Pride-paraden

HBTQ-certifieringen är ingen snabbkurs. I arbetet med att bli certifierade ingår att arbeta fram en handlingsplan för de kommande tre åren. Och i Påskliljegatans plan ingår exempelvis att man på sikt delar med sig av kunskapen till andra LSS-boenden.

– Det ligger lite längre fram i tiden när vi har landat i vårt eget HBTQ-arbete, förklarar Sara Wall.

– Men redan nu kommer frågor från andra boenden. Visst har man blivit lite ifrågasatt. ”Varför gör ni det här? Vad ska det vara bra för?” Men diskussionen slutar nästan alltid med ett ”Och hur kan vi bli certifierade?”, säger Suzana Ismaili.

Förberedelsen inför årets Pride-parad den 20:e juli är redan igång, och med den en inbjudan till alla läsare.

– Vi välkomnar alla att gå med oss i paraden i år!

Fakta: HBTQ-certifiering

Certifieringen leds av en utbildare från RFSL. De anställda i verksamheten genomgår först en utbildning med normkritiska perspektiv, och sedan görs en verksamhetsanalys och handlingsplan för tre år framöver. Först efter dessa tre år får man sitt diplom och blir certifierade.