Marie Appelgren vill minska ojämlikheten i vården

Genom sin forskning vill kommundoktoranden Marie Appelgren förbättra för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Ska man komma bort från ojämlikheten i vården behövs mer kunskap.

På nätterna arbetar hon som jourbiträde på ett LSS-boende och på dagarna skriver hon avhandling på Malmö universitet. Marie Appelgren är sedan 2015 en av tre kommundoktorander i funktionsstödsförvaltningen, som förutom att arbeta i förvaltningen också forskar på halvtid. Hennes frågeställning är hur sjuksköterskor upplever omvårdnaden av personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– Vi vet att de här patienterna får vård senare än normalbegåvade. Dessutom får de sämre vård, kanske för att det är svårare att undersöka och observera symtom. Vissa vårdgivare känner sig obekväma med patientgruppen. Ska man komma bort från ojämlikheten i vården behövs mer kunskap.

Marie Appelgren berättar att det finns väldigt lite forskning kring hur sjuksköterskors förutsättningar och kunskap om personer med intellektuell funktionsnedsättning ser ut – och den forskningsluckan vill hon fylla. Hon har genom en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar från USA, Canada och Europa hittat olika faktorer som sjuksköterskor lyfter fram som extra viktiga i omvårdnaden av personer med intellektuell funktionsnedsättning, bland annat vikten av att bygga långsiktiga relationer och att förstå komplexa sjukdomsbilder.

I sin andra studie har hon intervjuat 20 sjuksköterskor i Skåne om deras erfarenheter, för att se om de överensstämmer med litteraturstudien. Nu väntar analys och resultat, som ska bli klara till årsskiftet. Sommaren 2020 är planen att bli färdig med licentiatexamen.

Vad vill du uppnå med din forskning?

– Jag hoppas att det resulterar en i obligatorisk kurs om intellektuell funktionsnedsättning och autism i sjuksköterskeprogrammet. Det finns inte idag, vare sig på sjuksköterske- eller socionomutbildningen. De här patienterna finns överallt – i hemvården, på sjukhus och inom psykiatrin. Undersköterskor, sjuksköterskor och läkare kan inte välja bort dem.

Marie Appelgren är övertygad om att vårdvägarna hade varit kortare om kunskapen hade varit större:

– Symtom hade uppmärksammats tidigare, vilket kunnat leda till tidigare och bättre vård.