Fem marte meo-handledare pratar med varandra och ser glada ut

Fem marte meo-handledare pratar med varandra och ser glada ut

Marte meo – av egen kraft

Ökad delaktighet och självständighet, tydligare struktur i vardagen eller minskad oro. Marte meo är en metod som fokuserar på samspelet och kommunikationen mellan brukare och personal.

Med hjälp av metoden får personalen möjlighet att hitta det som fungerar bra i vardagen och förstärka det.

Metoden utgår från en specifik frågeställning som personalen formulerar tillsammans med en Marte meo-vägledare. Det kan till exempel vara att lära känna en ny hyresgäst på ett LSS-boende, eller att ge bättre stöd till en person som känner oro i vissa situationer. Därefter filmas moment i vardagen som kan kopplas till det personalen vill ha svar på. Vägledaren analyserar filmen och visar sedan personalen ett antal filmklipp med situationer som fungerar bra.

– Det blir väldigt tydligt och konkret för personalen vad det är som händer i den filmade situationen och vad det innebär för samspelet. Genom att analysera vad som fungerar bra, kan personalen förstärka det, säger Mikael Gustafsson, Marte meo-handledare i funktionsstödsförvaltningen.

– Vissa tycker det är jobbigt att se sig själv på film, men när de har kommit över den spärren brukar de flesta tycka det är väldigt intressant att se hur man utvecklas och hur samspelet kan förstärkas, fortsätter han.

Fångar upp subtila signaler

Som Marte meo-handledare utbildar Mikael Gustafsson de som ska bli Marte meo- vägledare i förvaltningens verksamheter. Under den två år långa utbildningen träffas de blivande vägledarna bland annat för att analysera varandras filmer. Analyserna bygger på åtta olika principer som ses som bärande för ett fungerande samspel.

– Metoden är väldigt användbar då den bygger på situationer som personalen möter i vardagen. Även om analysen är kopplad till specifika frågeställningar går kunskapen att översätta till andra sammanhang, säger Wanbadarou Naesae som är omsorgspedagog.

– När vi filmar situationer kan vi i efterhand se sådant som inte blir tydligt i stunden. Det gör att vi kan fånga upp subtila signaler, som kroppsspråk och tonfall på ett annat sätt, säger Kicki Banke Düberg, sektionschef för LSS-bostäder.

Stor satsning på barnverksamheter

Alla medarbetare som arbetar på något av förvaltningens boenden för barn, går just nu en grundutbildning i Marte meo. Syftet är att all personal inom barnverksamheterna ska få en samstämmig syn på hur de kan bemöta varje enskilt barn på bästa sätt.

– Att vi som människor blir sedda och bekräftade är grundläggande för att vi ska existera. Alla människor har en förmåga att kommunicera. Vi gör det bara på olika sätt. Genom att analysera filmade situationer kan vi lära oss att kommunicera bättre utifrån varje enskild persons behov. Det blir tydligare för oss vad som fungerar och varför det gör det, säger Lotten Roos, resurschef och Marte meo-vägledare i funktionsstödsförvaltningen.

För att lärdomarna ska hållas levande och för att medarbetarna ska ha bra verktyg för att fortsätta använda metoden efter utbildningen, arbetar Lotten Roos nu med att ta fram en arbetsform för detta.

– Efter två månaders utbildning är det redan tydligt att personalen lär av varandra och att de positiva effekterna sprider sig i verksamheten. Det blir ett gemensamt lärande som är positivt både för arbetsgruppen och för verksamhetens målgrupp, säger Lotten Roos.

Fakta: Marte meo

Marte meo betyder ”Av egen kraft” och är en evidensbaserad metod. Den används bland annat som stöd för föräldrar, lärare, och personal i vård- och omsorgsverksamheter. Marte meo utvecklades i Nederländerna av Maria Aarts under den senare delen av 1970-talet. (Källa Socialstyrelsen)

I funktionsstödsförvaltningen finns fem certifierade Marte meo-vägledare. Ytterligare sju anställda går just nu den två år långa utbildningen.