Sex omsorgspedagoger står bredvid varandra utomhus.

Sex omsorgspedagoger står bredvid varandra utomhus.

Ett nätverk av problemlösare

"Alla i gruppen brinner för sitt jobb och vill göra det så bra som möjligt för brukare," säger Ingela Andersson, omsorgspedagog i LSS-bostäder.

På Malmö stads LSS-boenden arbetar många yrkesgrupper, men vanligast är stödassistenter, stödpedagoger och omsorgspedagoger. Omsorgspedagogernas roll är att handleda sina kollegor i utvecklingsarbetet med de boende. Det kan bland annat handla om att bidra till nya arbetssätt och att bygga nätverk med personer runt den boende. Men framför allt handlar det om att hitta lösningar på olika dilemman.

Komplext uppdrag

– Vi jobbar med komplexa personer – vi kan möta autism, psykisk ohälsa och missbruk i en och samma person, säger Peter Stam som är sektionschef för några av Malmös LSS-boenden.

För att ta stöd av varandra startade ett gäng omsorgspedagoger i enhet 5 i avdelningen LSS bostäder ett nätverk år 2016. Nu träffas de en gång i månaden, och alla omsorgspedagoger i enheten är välkomna.

– Här kan vi ventilera dilemman och få hjälp med lösningar och tips på vad vi kan tänka på, säger Ingela Andersson, som har varit med sedan starten.

Hon har jobbat inom LSS sedan början av 90-talet, och innan dess många år inom psykiatrin. Hon har ingått i flera nätverk tidigare, men fördelen med det här tycker hon är den tydliga strukturen. Förslag och lösningar som gruppen tar fram landar hos ledningsgruppen, som också kan skicka uppdrag till nätverket. Det gör att lösningar inte riskerar att hamna mellan stolarna eller att det blir otydligt vem som kan driva en fråga vidare.

Allt från kaffe till kramar

Jenny Nihlén, en av initiativtagarna bakom nätverket, ger exempel på dilemman som tas upp:

– Det kan vara allt från att vi har diskussioner kring hur mycket kaffe en brukare kan dricka under en dag till att en brukare vill kramas mycket och att personalen känner olika för det. Då kan vi diskutera hur vi kan bemöta det, bland annat genom att se vad lagen säger.

Ett uppdrag som ledningsgruppen skickade till nätverket var att kartlägga hur gemensamhetsutrymmena i enhetens boenden används, alltså till exempel vardagsrum eller kök som alla boende har tillgång till. Det är en plats där konflikter kan uppstå, eftersom det kan finnas olika förväntningar på hur utrymmena ska användas.

– Utifrån kartläggningen har vi tagit fram en checklista med diskussionsfrågor kring regler, personalens roll och brukarnas delaktighet. Är reglerna för gemensamhetsutrymmena relevanta? Går de emot brukarnas önskemål? Är de anpassade till brukarnas förmåga att ta till sig information, är de lättlästa? Det är ett verktyg för verksamheterna att jobba med frågorna så att de följer lagens intentioner, säger Jenny Nihlén.

En roll i utveckling

Deltagarna i nätverket pratar också mycket om sin yrkesroll och hur den kan utvecklas. Ingela Andersson berättar att hon under förra året ingick i en forskningscirkel tillsammans med nio andra omsorgspedagoger från Malmö stad, i ett samarbete med Malmö Universitet, där de gemensamt tittade på omsorgspedagogens uppdrag. De landade i att rollen behöver tydliggöras och att det är viktigt att det finns en tydlig struktur för att kunna lyfta behov man ser i organisationen. Att träffas såhär i ett nätverk gör det lättare att driva den utvecklingen.

– Tillsammans kommer vi framåt. Alla i gruppen brinner för sitt jobb och vill göra det så bra som möjligt för brukare, säger Ingela Andersson.