Samarbete ska ge färre inläggningar

Just nu prövas två nya grepp vid psykosmottagningen på Drottninggatan. Målet är bättre samverkan mellan kommunen och regionen, så att klienter med allvarlig psykisk ohälsa inte faller mellan stolarna.

FACT

– Bakgrunden till de här samverkansprojekten vi provar är att samarbetet mellan Malmö stad och Region Skåne kring personer med allvarlig psykisk ohälsa inte alltid fungerat så bra. Det kan finnas oklarheter om vad som är vems ansvar. Problem bollas fram och tillbaka och tar onödigt lång tid. Kontaktvägarna är inte alltid tydliga, så ibland faller klienter med psykossjukdomar mellan stolarna och detta har vi velat undvika.
Nu är representanter från båda huvudmännen samlade på ett ställe, och FACT-modellen ger oss en god överblick över situationen så att vi har en bra planering för alla, berättar Mikael Håkansson som är processledare för FACT-teamet, en av modellerna som provas på psykosmottagningen.

FACT-teamet kan delvis beskrivas som en akutvårdsklinik. Ett multiprofessionellt team träffas regelbundet för att prata om klienter som behöver särskild uppmärksamhet och krisinterventioner. På så sätt samordnas insatser från hela teamet för att ge ett bra stöd och för att undvika inläggning i slutenvården. De personer som omfattas av projektet är cirka 225 personer inom vuxenpsykiatrimottagningen.

Ett mål med FACT är att ta steg ifrån ”sjukhuskänslan” och man försöker komma så långt ifrån gamla maktstrukturer i kontakten som möjligt.

– Därför strävar vi också efter möten utanför mottagningen och istället träffar vi kanske klienten på café, på biblioteket eller gör hembesök. På så sätt möter man individen i dess naturliga miljö, får en större inblick i hans eller hennes liv och kan också bygga en mer jämlik relation.

FACT-modellen är återhämtningsinriktad och fokuserar på individens egna friskfaktorer. Den innehåller också mycket nätverkande med anhöriga eller andra för klienten viktiga personer.

– Detta är en rörelse ifrån den gamla traditionen med mottagningsarbete och att hålla distans till klienten, men är i linje med modellens återhämtningsinriktade arbetssätt där just klientrelationen är så viktig. Sedan är alla medvetna om att det är en balansgång och att det också kan bli svårare att dra gränsen. Det är inte ovanligt att det kommer frågor som ”ska vi inte ta en öl ihop nån kväll?”, men detta är något vi också pratar om i teamet så vi vet hur vi ska agera när det händer, säger Mikael Håkansson.

Konsultationsgruppen stöttar medarbetare som kört fast

Det andra samverkansprojektet som prövas av ett annat av mottagningens fyra arbetslag kallas Konsultationsgruppen och består också av handplockade representanter från både socialtjänsten och psykiatrin. Det huvudsakliga syftet är detsamma – samverkan över organisationsgränserna och klienternas bästa som slutmål. Men vägen dit ser lite annorlunda ut, eftersom man här fokuserar på att stödja och stärka medarbetare. När till exempel en klient saknar motivation att ta emot vård eller stöd, så kan teamet med hjälp av sin samlade kompetens ge medarbetare råd i hur man kommer vidare.

Eva Steinick-Helgesson är processledare och berättar mer.

– Än så länge är det mest socialsekreterare som använt sig av den här resursen, men man kan också tänka sig att sjuksköterskor inom hemsjukvården eller medarbetare inom hemtjänsten kan vända sig till oss för att få hjälp. Det kan handla om att man till exempel upplever att man har ”kört fast” i arbetet med en individ som har psykosdiagnos. Personen kanske saknar motivation till att komma vidare, eller så är man som medarbetare osäker på vilka resurser till samverkan mellan organisationerna som faktiskt finns tillgängliga, berättar hon.

Konsultationsgruppen kan alltså fungera upplysande, men även kontaktskapande och ge en ingång in i rätt organisation eller förening föreslå ett tjänstemannamöte över organisationsgränserna. Upptäcker man att det finns ett behov av kompetensutveckling hos en medarbetare är detta också något som kan erbjudas.

Men det finns också en bekräftande roll som är viktig.

– Ibland är det även så att vi kan konstatera att medarbetaren faktiskt redan har provat allt, och då kan man konstatera att ”det är så här”. Vi får sänka ribban lite och låta det vara ett tag. Jag tror att det kan vara skönt för medarbetaren att få den här bekräftelsen från samlade professioner, att man verkligen har gjort vad man har kunnat. Jag tror att det kan finnas en stor ensamhetskänsla i jobbet många gånger, och den kan vi göra något åt.

Metoderna utvärderas

Båda projekten drog igång maj 2018 och ska testas i tre år. Resten av psykosmottagningen jobbar till dess på som vanligt i samarbete med Malmö stads socialtjänst. När tre år har gått ska modellerna utvärderas, och sen är tanken att det arbetssätt som varit mest framgångsrikt ska spridas till hela psykosmottagningen.

­– Men jag ser det inte alls som en tävling mellan de här två projekten, eftersom vi egentligen riktar oss mot helt olika grupper. FACT-teamet fokuserar på brukaren och vi i Konsultationsgruppen vänder oss till medarbetaren. Som jag ser det är ju båda perspektiven viktiga, säger processledaren Eva Steinick-Helgesson.

Text: Marina Nilsson.
Illustration: Johanna Gustavsson.

Läs mer

Medarbetare i FACT-teamet: FACT-teamet består av en brukarspecialist med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, en specialistläkare, en psykolog, två skötare, en fysioterapeut, en arbetsterapeut, tre sjuksköterskor, en arbetsspecialist, fyra boendestödjare samt processledare/teamledare.

Medarbetare i Konsultationsgruppen: Den konsulterande gruppen består av sju personer – en läkare/psykiater, en kurator, en mentor (som är en person med egna erfarenheter av psykisk ohälsa), tre socialsekreterare samt processledare/teamledare.