Vägen till anställning
Samer Daabas har haft olika praktikplatser i 20 år. Nu är han äntligen på väg mot sin första avlönade anställning, i köket på ett LSS-boende i Kirseberg.
Att få arbete är tufft för många, men för personer med funktions-nedsättning kan det vara extra svårt. För att fler personer ska få in en fot på arbetsmarknaden samarbetar funktionsstödsförvaltningen med bland annat förskolor, hotell och butiker för att kunna erbjuda ”enskilda platser”, en form av daglig verksamhet enligt LSS. Enskild plats innebär att man har praktik på ett företag eller i en organisation.
– Vissa vill ha enskild plats för att ha ett socialt sammanhang och bidra efter förmåga, andra har som mål att nå en avlönad anställning. Anställningsprocessen kan ta lång tid och vara komplex, med kontakt med många olika myndigheter, säger Frej Oredsson. Han är omsorgspedagog i funktionsstödsförvaltningen och handleder personer med enskild plats.
Framför allt handlar det om samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när en enskild plats ska förvandlas till en avlönad anställning, eftersom de ofta står för en del av den ekonomiska kompensationen till arbetsgivaren.
– Vi kan se att allt fler i daglig verksamhet går vidare mot studier eller anställning vilket är positivt, säger Anders Sjöholm som är arbetskonsulent i funktionsstödsförvaltningen.
Funktionsstödsförvaltningen har som mål att minst åtta personer med funktionsnedsättning i år ska få en avlönad anställning i förvaltningen, efter beslut från funktionsstödsnämnden. Två av de personerna är Samer Daabas och Ebba Tindermo Lindborg.
Samer
– Jag gick ut hotell- och restauranglinjen på Värnhemsskolan 1999. Sedan dess har jag bara haft praktikplatser i 20 år, säger trebarnspappan Samer Daabas.
Trots att han blivit uppskattad har han fått byta arbetsplats ofta, ibland efter bara några månader, för att platsen där han haft praktik stängts eller gått i konkurs. Bland annat arbetade han i köket på Aq-va-kul när en läcka upptäcktes och badet stängdes.
Sedan i vintras har han en enskild plats i köket på ett LSS-boende i Kirseberg. Tidigare turades boendepersonalen om att laga mat, men nu är det Samer Daabas som har totalansvaret – han planerar inköp, lagar maten och serverar. Dessutom ser han till att det finns hembakad efterrätt varje dag.
– När jag kommer hit på morgonen är det första de frågar ”ska du baka idag”?
Att Samer Daabas lagar maten innebär att personalen nu har mer tid tillsammans med de boende. Han involverar också de boende i matlagningen, vilket bidragit till gemenskapen.
En anställning hade betytt mycket för familjelivet. Samer Daabas tror att det hade inneburit en större trygghet och att han fått ännu mer energi till sina tre barn.
Ebba
Ebba Tindermo Lindborg har sedan i somras en enskild plats på funktionsstödsförvaltningens HR-avdelning. Tidigare har hon arbetat på Moomsteatern och varit på den dagliga verksamheten Redaktionen. Nu har hon olika administrativa uppdrag, som att uppdatera personalakter och se till att nyanställda får välkomstpärmar.
Vad skulle en anställning betyda för dig?
– Det skulle vara en säkerhet att få pengar varje månad och veta hur mycket man får. Habiliteringsersättningen ger 12 kronor i timmen, det blir 960 kronor i månaden. Det är inte så mycket, men varje krona räknas när man inte har så mycket. Med en anställning kanske man skulle ha råd att göra någonting mer än att betala räkningar.
Foton: Sanna Dolck Wall.
Fakta om daglig verksamhet och enskild plats
Om daglig verksamhet och enskild plats
Cirka 800 Malmöbor med en intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd eller förvärvad hjärnskada har en daglig verksamhet. Av dem har cirka 70 personer praktik genom en enskild plats på ett företag eller organisation. Alla med daglig verksamhet har rätt till en habiliteringsersättning på 12 kronor i timmen. De flesta som har daglig verksamhet har också annan försörjning, oftast genom ersättning från Försäkringskassan. Under 2018 gick 18 Malmöbor med enskild plats vidare till anställning eller studier.
Rapport från Arbetsförmedlingen och SCB
En rapport som Arbetsförmedlingen och SCB släppte i våras visar att allt fler får arbete i Sverige, men att den positiva utvecklingen inte sker för personer med funktionsnedsättning. Från 2013 har sysselsättningsgraden ökat från 76 procent till 81 procent i befolkningen i stort, medan andelen sysselsatta personer med funktionsnedsättning legat stilla på drygt 60 procent.