”Vi är de anhörigas armar och ben när det blir för mycket”

För anhöriga till barn med boendebeslut är de många omsorgskontakterna ofta en tung börda. Mycket tid går åt till telefonköer, för att försöka få svar på frågor kring exempelvis ansökningar. Den nya tjänsten anhörigkoordinator kan hjälpa till med praktisk avlastning.

– När man har kommit så långt i omsorgen som till ett barnboende, antingen korttidsboende eller permanentboende, så har du ofta väldigt många kontakter knutna till ditt barn. Vissa föräldrar har beskrivit det som ”det enda jag gör är att sitta och ringa”, säger anhörigkoordinatorn Sofie Zakrisson när vi träffar henne och nya kollegan Felicia Mouras på Dukatgatans korttidshem LSS. Där bor ett 40-tal barn och ungdomar som befinner sig på autismspektrat, ofta kombinerat med intellektuell funktionsnedsättning och ibland även ADHD.

För många är det också skönt att vi bekräftar att det faktiskt är ett tungt lass man drar i med alla kontakter.

LSS-handläggare, resurspersoner, assistenter, färdtjänst, skolskjuts, logopeder, arbetsterapeuter, läkare och psykologer är bara några av de yrkespersoner som anhöriga har kontakt med, förutom socialtjänsten och Försäkringskassan. Sammanlagt kan det röra sig om flera möten i veckan.

– En frustration vi märker av är att det är många som sitter och väntar på saker! Man har fyllt i alla ansökningar, men väntar på beslutet, eller så har man fått ett svar som man inte riktigt vet hur man ska tolka. Helt klart kan myndighetsspråket vara svårtolkat, särskilt om man inte har svenska som förstaspråk, förklarar Felicia Mouras som är på väg att ta över den 50-procentiga koordinatorstjänsten (som alltså enbart riktar sig till anhöriga vars barn har ett boendebeslut , enligt LSS 9:8, för korttids- eller permanentboende) när Sofie Zakrisson strax går på föräldraledighet.

– Utmaningen är att inte ses som ”ännu en kontakt” utan att vi kan vara den som faktiskt hjälper till praktiskt med att fylla i blanketten, som följer med på vissa möten och som ringer det där samtalet man själv har svårt för att hinna. För många är det också skönt att vi bekräftar att det faktiskt är ett tungt lass man drar i med alla kontakter, berättar Sofie.

Tjänsten anhörigkoordinator ingår i ett treårigt samarbetsprojekt med Socialstyrelsen och NKA (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) mot bakgrunden att föräldrar till barn med funktionsnedsättning bland annat oftare är sjukskrivna eller arbetslösa.

Annie Mattelin, anhörigkonsulent.

Malmö stads anhörigkonsulent Annie Mattelin förklarar.

– Syftet med anhörigstöd är att minska fysisk, psykisk och social belastning, det vill säga att förebygga ohälsa i gruppen. Vi vet att anhöriga i förvärvsaktiv ålder skattar sin hälsa sämre än vad genomsnittsbefolkningen i samma åldersgrupp gör. Många anhöriga som jag möter, främst kvinnor men också män, går också ner i arbetstid på grund av omsorgsansvaret. Det är värt att nämna att anhöriga genom sina olika insatser sparar samhället 177 miljarder per år, säger hon.

Som anhörigkonsulent erbjuder hon enskilda stödsamtal och olika former av gruppträffar för anhöriga, till exempel samtalsgrupp för vuxna syskon, hälsocirklar och caféträffar.

­– Många som jag möter säger att det är skönt att träffa någon som lyssnar, som kan förklara vissa processer inom kommunen och som kan bekräfta och lotsa rätt, och vi kan också hjälpa till med att förbereda inför möten. Men det är viktigt att förtydliga att vi anhörigkonsulenter inte är så kallade case managers som roddar rent praktiskt i kontakterna. Tyvärr lämnas det ansvaret på de anhöriga, förklarar hon.

Men för anhöriga vars barn har boendebeslut så kan alltså den nya koordinatorstjänsten erbjuda just den hjälpen!

Text: Marina Nilsson.
Foto: Sanna Dolck Wall.

Malmö stads anhörigstöd

Läs om Malmö stads anhörigstöd på malmo.se/anhorig.