Smittspårning – ett viktigt arbete i kampen mot smittan

När Västra Kattarpsvägens LSS-boende fick veta att det fanns fall av konstaterad covid-19 i verksamheten kände personalen sig redo att hantera situationen.

Amani Loubani, sektionschef på boendet berättar att de haft ett gott
samarbete med sjuksköterskorna. Frågor från personalen har hon lyft vidare till dem och snabbt fått svar, om hon inte hittat svaren på intranätet, Komin.
På varje APT har arbetsgruppen också pratat om pandemin, och de har följt utvecklingen i allmänhet.

– Vi har hela tiden fått uppdateringar och information om hur man ska förhålla sig vid eventuell smitta, vem som har ansvar och vart man ska vända sig, så vi har känt oss trygga med sjuksköterskornas kompetens. Det har varit bra information och kommunikation redan från början, säger Cecilia Svärd, stödassistent.

Amani berättar att man i samråd med Katarina Flyckt, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), började med att göra en kartläggning över vilka personer som varit i kontakt med den smittade de senaste 24 timmarna.

Smittspårning

– Utgångspunkten är att man smittar 24 timmar innan man får symtom. Utifrån resultatet av kartläggningen bestäms vem som ska smittspåras, om det är hela eller delar av boendet. Det görs en enskild bedömning från fall till fall. Det beror exempelvis på hur lokalerna ser ut, hur mycket de boende träffas och om de behöver mycket omvårdnad, säger Katarina.

Katarina förklarar att man oftast insjuknar 5–7 dagar efter smittotillfället. Alla som ingår i en smittspårning på ett boende provtas minst två gånger. Det är viktigt att fullfölja och göra båda provtagningarna. Provtas man för tidigt kan man få ett falskt negativt provsvar. Då fångas de upp i omgång två av smittspårningen. Blir testsvaren negativa i båda smittspårningsprov-tagningarna förklaras verksamheten smittfri.

– Vi har ett covidteam som hjälper oss med provtagning. Om någon inte velat
provta sig så har teamet åkt tillbaka för att försöka igen, för det är också en viktig del i smittspårningen, att proven verkligen blir tagna, berättar Beatrice Nilsson, sjuksköterska som arbetar med smittspårning.

Omställningen på Västra Kattarpsvägens LSS-boende blev omfattande. För att medarbetarna skulle ha så få kontakter som möjligt planerades schemaläggningen noggrant. De undvek också att flytta vikarier mellan olika verksamheter. Insatser och arbetsuppgifter fick prioriteras. Exempelvis bestämde de sig för att beställa mat istället för att tillaga mat själva. Det sattes ut stationer med skyddsutrustning utanför lägenheterna till brukare där det fanns misstänkt eller konstaterad smitta.

– Alla ställde upp, både vikarier och ordinarie personal. Samarbetet med
Olofsborg, det andra boendet jag ansvarar för, har varit viktigt. Vi har med deras hjälp haft tillgång till mer personal som redan känner brukare och personal på Kattarpsvägen, så vi har inte behövt introducera någon ny. Vi har hela tiden de boendes välmående i åtanke. Det handlar inte alltid bara om hur många som är i tjänst, utan också om vem som arbetar. Det är viktigt att poängtera att personalen som kom från Olofsborg bara arbetade på
Kattarpsvägen under den aktuella perioden, för att inte riskera att bära smittan vidare till Olofsborg, säger Amani.

Viktigt med goda relationer

– Betydelsen av relationer har varit en viktig lärdom. Jag har innan detta hände haft tid att bygga en relation med var och en av mina medarbetare. När det väl gäller är det viktigt. I varje utmaning behöver jag veta att mina medarbetare känner delaktighet och trygghet, säger Amani.

– Vi har fått en gemensam känsla för att vi behövs allihop, både som grupp och individ. Under den här tiden har vi svetsats samman och lärt känna varandra på djupet, säger Cecilia.

Amani berättar att hon har försökt förklara tanken bakom de beslut som tagits kring rutiner och rekommendationer. Hon menar att medarbetarna reflekterar över de direktiv de får och behöver förstå varför de ska förändra sitt arbetssätt.

– Vi har också tagit oss tid att prata med de boende. Det kan göra stor skillnad för deras upplevelses av pandemin, att de förstår vad som händer. De har stöttat oss i detta läge, det har varit väldigt fint. Vi har inte tullat på brukarfokuset, det är för de boende vi jobbar, säger Amani.

På Lavendelgatans LSS-boende har man också haft fall av covid-19 och fått genomgå smittspårningar vid två tillfällen.

– Isoleringen var svår. Alla fick inte lov att komma ut ur rummen samtidigt och vi fick inte äta tillsammans. Vi kunde inte gå ut och handla som tidigare, utan vi handlade mest på nätet. Jag har varit hemma länge, för vi gick inte på daglig verksamhet när vi hade smitta på boendet. Jag har börjat igen nu, men det är inte så många där åt gången, berättar Amadeus Lindgren Holm, som bor på Lavendelgatans LSS-boende.