Risken att glömma det som inte nämns

Birgitta Andersson är jämställdhetsexpert på SKR och arbetar med att ge stöd till kommuner och regioner för att skapa mer jämställda verksamheter. Det handlar om jämställdhet mellan kvinnor och män, men även ålder, hudfärg, sexuell läggning, utbildningsnivå och könsidentitet påverkar människors livsvillkor och måste beaktas i arbetet. Det kan sammanfattas i devisen "alltid kön, aldrig bara kön".

Ord har betydelse. Det brukar jag tänka på när det talas eller skrivs om brukare, elever, patienter, och om personer med funktions­nedsättning. Begreppet funktionsned­sättning är inte ett problem i sig. Stora steg har tagits med att omformulera och tydliggöra att ingen är sin funktionsnedsättning utan en människa som av någon anledning har funktionsnedsätt­ning. Funktionshinder skapas i relation till miljön.
Problemet är snarare att när vi pratar om "personer" med funktionsnedsättning ökar risken att vi glömmer det som inte nämns: kvinnor och män, flickor, pojkar och icke binära. Trots att ojämställdheten i samhället återspeglar sig här. 

• Kvinnor tjänar mindre, har lägre pension och äger bara hälften så mycket som män.

• Var femte kvinna med funktions­nedsättning har så låga inkomster att de riskerar fattigdom.

• Kvinnor med LSS-insatser och som har bröstcancer löper nästan dubbelt så stor risk att dö jämfört med andra patienter med bröstcancer.

Studier visar att trots att pojkar oftare får diagnosen adhd än flickor, är det inte säkert att detta betyder att ADHD är vanlig­are hos pojkar, då kvinnor i vuxen ålder i samma utsträckning som män söker stöd för att hantera sin adhd. Kvinnor, män, flickor och pojkar med funktions-nedsättning utsätts för samma typer av våld som andra, men risken att utsättas är högre. De utsätts även för funk­tionshindersrelaterat våld. Män med funk­tionsnedsättning är mer utsatta än andra män för våld inomhus av en känd förö­vare.

Självklart är det inte så enkelt som att ordval löser problemen. Men det kan vara en början, prova gärna: Hälsan hos personer med funktionsnedsättning jäm­fört med hälsan hos äldre kvinnor och äldre män med funktionsnedsättning, eller hälsan hos icke-binära tonåringar med funktions­nedsättning. Det får oss att reflektera över att det kan finnas skillnader, att skillnad­erna kan få konsekvenser och att vi be­höver ta reda på mer. Då är könsuppdel­ad statistik och forskning bra källor. Ett jämställdhetsarbete som synliggör hur kön och funktionsnedsättning samverkar bygger på kunskap om funktionshinder­frågor, kön, makt och ojämställdhet.♦