På Högamöllegatans två LSS-boenden arbetar personalen utifrån den pedagogiska struktur som är en del av det verksamhetsnära kvalitetsarbetet. Efter ett år av teambaserat arbete, snabbare beslut och individanpassat stöd är det en arbetsform som ingen vill överge.

Under hösten 2018 startade Åsa Qvarsebo, avdelningschef för LSS-bostäder, ett arbete tillsammans med avdelningsledningen för att förtydliga avdelningens uppdrag och riktning.

– Vi behövde försäkra oss om att vi håller hög kvalitet. Av erfarenhet vet jag att vi har massor bra medarbetare och chefer, men vi har tidigare saknat en tydlighet i struktur och roller för att kunna skapa en samriktning i verksamheten, säger Åsa Qvarsebo.

På Högamöllegatan i Kirseberg finns två LSS-boenden med tre team som hålls samman av varsin stödpedagog. Teamen ersätter det tidigare kontaktmannaskapet där varje anställd ensam ansvarade för en eller ibland flera boende – i alla frågor. När hela personalstyrkan istället har koll på helheten leder det till snabbare beslut, bättre utformade genomförandeplaner och i förlängningen ökad trygghet och livskvalitet
för de boende.

En grundsten i det teambaserade arbetet är just att bygga relationer – mellan boende och personal, inom arbetsgruppen och mellan medarbetare och chef.

– Tiden vi har för att arbeta mer sammanhållet i personalgrupperna har ökat. Många frågor får sin lösning direkt i teamet istället för som tidigare, när allt skulle tas upp på stormöten varannan vecka, säger Åsa Thorstensson,
sektionschef för Högamöllegatans LSS-bostäder.

– Överlag fungerar det väldigt bra men vi måste bli bättre på att öronmärka personalens egentid, där har vi inte nått hela vägen fram. I en sådan här sammansatt verksamhet är risken stor att den tid som var tänkt för utveckling äts upp av annat som händer hela tiden, säger Åsa.

Elin Skimutis är omsorgspedagog och delar sin tid mellan de två boendena. En viktig åtgärd i införandet av den nya pedagogiska strukturen var att lösgöra henne från omvårdnadschemat och istället ge utrymme för att dra upp verksamhetens pedagogiska inriktning.

– Jag har mycket mer utrymme nu att göra det som rollen egentligen handlar om. Det kan handla om att ta fram ett utbildningsmaterial för ny personal eller arbeta mer ingående med genomförandeplanerna. Det kan också vara att skapa bra mötesformer och bygga nätverk med kollegor och omvärlden. Det är en ganska omfattande roll, säger Elin.

Ulrika Malmgren är stödpedagog tillsammans med Anna Lundén och Susann
Sjöholm och har tidigare arbetat som kontaktperson inom LSS.

– Då fanns det aldrig tid att sitta ner och analysera våra insatser. Men det måste man göra. Det är viktigt att man har en levande diskussion för att skapa samsyn kring uppdraget. Mer tid i teamet gör det mindre spretigt och vi kan täcka upp för varandra om någon är sjuk. Teamet minskar sårbarheten, säger Ulrika.

En del av det pedagogiska arbetet på ett boende kan förenklat sägas gå ut på att finna nya vägar i kommunikationen. Det handlar om att försöka förstå hur och varför en person pratar på ett visst sätt, eller varför det blir motstånd. Ett nej kan bli ja om man lirkar lite i samtalet.

– Kommunikation kan vara ganska svårt och kanske finns det något hjälpmedel vi kan använda? Det skulle kunna vara något så enkelt som att man har två kort som hjälper en boende att bestämma vad hen vill göra, det ena visar personen i en aktivitet och det andra i vila. Så blir det lättare i stunden att bestämma sig. Det är ett enkelt sätt att nå fram och att faktiskt överlämna beslutet till den det gäller, säger Elin.

Återigen blir det värdefullt att ha ett team kring varje boende, eftersom det finns fler som kan hjälpa till att tolka signaler och komma på lösningar. De olika rollerna är en framgångsfaktor i sig. Man kan hämta stöd från varandra.
– I det teambaserade arbetssättet kommer styrkan i varje roll fram. Det är inte varje enskild anställd för sig utan alla tillsammans – det är nyckeln till bättre livskvalitet för de boende. Det är det allting handlar om, säger stödpedagogen Susann Sjöholm.

Det nya verksamhetsprogrammet och införandet av en pedagogisk struktur och teambaserat arbetssätt innebär en tydlig kvalitetshöjning. Delar av resultatet kommer visa sig först efter flera år.

– Så här långt har det framförallt lett till en ökad kvalitet i den sociala dokumentationen, avvikelsehantering och genomförandeplaner. Den pedagogiska strukturen skapar inte bara struktur i verksamhetens arbete utan även en tydlighet för de boende, vilket är väldigt positivt, säger Åsa Qvarsebo.

Grafik: Jan O Pettersson