Publicerad 2018-10-08 12:51

Senast uppdaterad 2018-10-08 13:01

Svartlistade företag uppmärksammas i veckans Uppdrag granskning

Intervju med Helen Martinsson

År 2012 fick vårdboendet Lindängelund ett telefonsamtal. Det var en försäljare som undrade om de ville prova på lysrör som var behagligt för ögonen. Eftersom många boenden hade haft problem med lysrören kollade den uppringde i avtalskatalogen, där fanns inte den typen av lysrör, och gjorde en provbeställning. Detta blev startskottet på ett påstått abonnemang.

I veckan sänder Uppdrag granskning ett reportage som handlar om hur kommuner och myndigheter genom åren drabbats av vad Uppdrag granskning kallar för bluffakturor.

En verksamhet som är drabbad i Malmö stad är vårdboendet Lindängelund, som då tillhörde Fosie stadsdelsförvaltning och sedan stadsområde Söder. Vårdboendet har idag ett lager av sopsäckar och våtservetter som används i verksamheten men som inte är upphandlade och där man har betalat ett kraftigt överpris. En del av pengarna skulle oavsett ha använts till produkterna.

Malmö stads förvaltningar har betalat ut 1 800 000 kr inklusive moms till blufföretag mellan åren 2008 och 2017. Malmö stad har rätt att få ersättning för den ingående momsen så det är 1 450 000 kr som påverkat stadens resultat under de åren.

Staden ser dock allvarligt på varje händelse och arbetar kontinuerligt med kontroller och stickprov. Det pågår ett kontinuerligt arbete att aktivt nå ut med information i alla förvaltningar om hur man gör korrekta beställningar.

I Malmö stads ett och ett halvt år gamla fackförvaltning hälsa, vård och omsorg är Helen Martinsson avdelningschef för särskilt boende. I somras blev hon tillfrågad att delta i en intervju med Uppdrag granskning. Eftersom hon själv inte arbetade i förvaltningen där inköpen skedde, gjorde hon en grundlig undersökning på vad som kan ha hänt och varför.

– Det är viktigt att vara transparent och berätta när och varför något går fel i organisering så väl som när vi gör bra saker. Det man kan konstatera är en olycklig omständighet där enskilda personer har brustit på grund av okunskap, säger Helen Martinsson.

Uppdrag granskning gör en bred tolkning av begreppet bluffakturor alltifrån köp av tjänster och varor som inte existerar, till oseriösa marknadsföringsmetoder och försäljning av förbrukningsvaror till kraftiga överpriser.

De anställda som är berörda i det aktuella fallet har inte begått något brott och arbetar kvar inom Malmö stad.