Publicerad 2020-02-25 15:52

Senast uppdaterad 2020-03-11 13:53

Rafi och Felix jobbar mot radikalisering i skolorna

Felix Unogwu och Rafi Farouq

De arbetar för att upptäcka och motverka radikalisering i Malmö stads kommunala grundskolor och menar att det grundläggande problemet är ungdomars bristande tilltro till demokratin. Efter snart fyra år har Rafi Farouq och Felix Unogwu utbildat runt 900 medarbetare inom grundskolan och nu är ambitionen att även börja jobba mer mot gymnasieskolorna.

– Vårt mål är att alla som jobbar inom skolan i Malmö stad ska ha en viss utbildningsnivå när det gäller radikalisering och radikaliseringsprocessen och att man inser att problemet sträcker sig längre än till dem som rest iväg som IS-resenärer, säger Rafi Farouq som jobbar på Pedagogisk Inspiration, en pedagogisk stödfunktion för alla tre skolförvaltningar i Malmö stad.

Utbildning av personal på skolor

Malmö ligger långt fram när det gäller arbetet mot radikalisering av unga. Samarbetet mellan myndigheterna beskrivs som gott och efter nästan fyra år kan Rafi Farouq och Felix Unogwu jobba mer praktiskt ute på skolorna. Arbetet är uppdelat i tre delar och handlar om att utbilda personal på skolorna, möta riskgrupper samt elever som visar tecken på att de håller på att radikaliseras.

– Våra utbildningar är grundläggande och handlar om vad radikalisering är, vilka former som finns och hur radikaliseringsprocessen ser ut. Vi ger sedan skolorna verktyg för hur det första samtalet kan se ut med en sådan elev. Det är allt från vilka frågor man ska ställa för att få rätt svar till vilka symboler man ska se upp med, säger Felix Unogwu.

Möllevångsskolan är en av de skolor som har fått stöd av Rafi och Felix.

- Vi hade besök av dem för ungefär två år sedan eftersom vår personal hade uppmärksammat att en av våra elever utryckte radikala åsikter. Under utbildningen fick vi bland annat veta hur man kan fånga upp signaler och kännetecken på att någon är på väg att radikaliseras. Det var mycket uppskattat, säger Andreas Katsanikos, rektor på Möllevångsskolan.

Brist på tilltro tilltro till demokrati

Hittills har störst fokus i Rafi och Felix arbete legat på kommunens grundskolor där en hel del anställda, framförallt inom elevhälsan, har fått utbildning men nu vill duon även nå ut på en bredare front till gymnasieskolorna.

- Jag tror absolut att det skulle behövas även där. Risken för radikalisering slutar ju inte för att man går ut grundskolan. Vi vet vart vi kan vända oss om vi behöver hjälp och det känns väldigt bra, säger Andreas Katsanikos.

- Det grundläggande problemet att det finns unga som växer upp utan att tro på demokratin. Det är där utvecklingen behöver brytas och det är där skolorna kommer in för att ge alternativ och stärka den unge individen. Därför är det viktigt att även gymnasieskolorna involveras i arbetet, säger Rafi Farouq.

Läs mer om arbetet mot radikalisering i skolorna

Radikalisering och våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för att beskriva rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Radikalisering kan beskrivas som den process där en person successivt dras in i våldsbejakande extremism. Tre våldsbejakande miljöer har pekats ut i Sverige: den våldsbejakande vänsterextrema autonoma miljön, den våldsbejakande högerextrema vit makt-miljön samt den religiöst profilerade extremistiska miljön.