Undersköterskorna som vill tvätta bort fördomarna om Rosengård

Andrea Constanta Jitaru och Ena Sehic jobbar båda som undersköterskor inom hemtjänsten på Rosengård. Ibland får de använda kroppsspråket för att kommunicera med de äldre.

Omväxlingen och mångfalden som finns på Rosengård tilltalar Andrea Constanta Jitaru och när det svenska språket ibland brister hos de äldre tycker hon att det är spännande att se hur man kan mötas ändå.

– Du hittar ett varierande sätt att kommunicera när få kan prata svenska. Men jag känner att jag kan möta vårdtagarnas behov, säger hon.

Både Andrea och Ena tycker att det bästa med Rosengård är mångfalden.

– Ingen annanstans i mitt yrkesliv har jag mött så många människor från så olika kulturer, säger Ena Sehic.

– Här spelar det ingen roll om du kommer från Bosnien eller från Irak. När vi är ute och jobbar är det ofta med ett leende på våra läppar. De är ju våra äldre som byggt vårt land, säger Ena.

Ena tror att många som jobbar med vård och omsorg eventuellt drar sig för att söka jobb på Rosengård, på grund av det händer så mycket i området.

– Men att kunna gå runt på Rosengård och bli mött med ett leende av förbipasserande grannar är en obeskrivlig känsla. I och med att jag jobbar i hemtjänsten har jag haft turen att träffa många fina människor som har öppnat mitt sinne.

Andrea uppmanar folk att inte tro på allt som de hör om Rosengård.

– Det är fortfarande människor vi vårdar och det är vårt jobb.

Mångfalden och kulturen är det bästa

Även hon själv hade förutfattade meningar om Rosengård på grund av saker som skett i området innan hon började jobba.

– Men redan efter en vecka på plats ändrades mitt tankesätt till det positiva.

Ena berättar att hon är glad för sina chefer och hon tycker att de alltid gör sitt bästa för att hjälpa henne när hon behöver stöd. Likaså har samordnarna varit tillgängliga och funnits där när hon som undersköterska behövt dem.

– Cheferna har funnits där för mig och väglett mig vidare. Samordnarna har hjälp mig svara på frågor som jag har. Allt är inte perfekt, men det är inget i denna värld, säger hon.

En dag på jobbet kan se ut som följande: undersköterskorna kommer till jobbet, byter om och läser rapporterna som kommit in och frågar sina kollegor om det hänt något.

– I väntan på att vår samordnare ska komma ut med våra scheman så passar vi på och hälsar alla god morgon och pratar om lite allt möjligt. Efter att vi fått våra scheman så fokuserar vi på att fördela insatser, så att både de äldre och personal ska känna sig trygga och avslappnade när man väl börjar jobbet. När vi är ute på området ringer vi och hjälper varandra så gott vi kan. Då behöver ingen av oss känna stress för vi kan alltid luta oss mot varandra vid kris.

Text: Moa Skimutis.