$left
$middle
Lars Plantin, Malmö universitet, och Kerstin Svensson, Lunds universitet, flankerar utvecklingssekreterare Linda Arvidsson som forskar på halvtid i Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten.

Lars Plantin, Malmö universitet, och Kerstin Svensson, Lunds universitet, flankerar utvecklingssekreterare Linda Arvidsson som forskar på halvtid i Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten. Foto: Sanna Dolck Wall

I Forskarskolan studeras verkligheten

Linda Arvidsson är inte bara utvecklingssekreterare på avdelningen för myndighet. Hon är också forskare på halvtid – tack vare Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten.

– Syftet med Forskarskolan är att stärka forsknings-kompetensen inom socialtjänsten och att kunskapen förs tillbaka till organisationen, förklarar Lars Plantin, professor i social arbete vid Malmö universitet.

Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten, Fys, har inrättats för att öka kompetensen och långsiktig kunskapsbildning i socialtjänsten. Den drivs av Lunds och Malmö universitet i partnerskap med Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet i Växjö.

Från Malmö stad är fem forskarstudenter antagna, varav två från hälsa, vård och omsorg. Upplägget är att den som blir antagen får en halvtidstjänst som forskare. Lönekostnaden delas mellan Forskarskolan och arbetsgivaren. Linda Arvidsson forskar om hur det upplevs att flytta in på ett äldreboende.

– Den som har fått en plats har normalt sju dagar på sig att titta på boendet och sju dagar för att flytta in. Det är snabba ryck och innebär samtidigt en stor omställning för individen, förklarar Linda.

Sedan tidigare finns forskning på hur det är ansöka om att få en plats på äldreboende och hur det är när man väl har flyttat in. Men själva flyttprocessen har ingen forskat om.

– Jag kommer att intervjua 15-20 sökande när de har fått beslutet, när de har fått erbjudande om ett boende och under första veckan sedan de har flyttat in. Jag vill undersöka hur det upplevs att äldreboendena tar emot och hur hemtjänsten avslutar sitt uppdrag, utifrån brukarens perspektiv.

Forskning inifrån

Lindas forskning är ett bra exempel på hur Forskarskolan öppnar upp för forskning som inte hade kunnat göras från en rent akademisk horisont.

– En sådan här undersökning hade inte gått att genomföra utan att vara inne i organisationen. Det bygger på ett nära samarbete med biståndshandläggarna. Hade du stått utanför hade det tagit för lång tid, säger Linda Arvidsson.

Samma dag som den här intervjun görs ska Linda Arvidsson föreläsa för alla sektionschefer i Malmö stad om hur äldreomsorgen har vuxit fram de senaste 150 åren.

– Det är ett bra exempel på hur Forskarskolan fungerar. Det är lätt att tänka att forskningen ska berätta för oss vad vi ska göra och hur. Men mycket handlar om att förstå och sätta in i sammanhang, säger Kerstin Svensson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Föra över kunskap

En viktig poäng med Forskarskolan är att få synergier mellan yrkessektorn och universiteten. Bakom initiativet står Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, men upplägget har formats av Lunds och Malmö universitet.

– Uppdraget var att ta in 30 doktorander. Den första kullen hade fokus på barn, ungdomar och familj, medan den andra kullen forskar om äldre och funktionshindrade, berättar Lars Plantin.

– Det är individuella projekt, det vill säga var och en söker personligen. Men det är inte bara för att det ska vara utvecklande för individen, kunskapen ska föras över till organisationen, understryker Kerstin Svensson.

– Det är den stora utmaningen. Vi ska föra tillbaka kunskapen och samtidigt få in kunskap från fältet, säger Lars Plantin.

Kerstin Svensson beskriver vetenskaplig kompetens som en förmåga att strukturera och analysera utifrån olika perspektiv.

– Verksamheten har nytta av att den kunskapen sprids till medarbetarna.

– Det unika med den här forskarskolan är hur vi involverar arbetsgivarna på ett sätt vi inte har gjort tidigare, säger Lars Plantin.

Kräver disciplin

Som antagen på Forskarskolan känner Linda Arvidsson ett stort ansvar att gå i mål och leverera en licentiatavhandling.

– Jag har en tjänst som underlättar, jag är fri att planera mitt arbete som jag vill. Det hade varit svårare om jag hade haft ett mer brukarnära arbete, funderar Linda och fortsätter:

– Men det kräver mycket disciplin, det är stressigt, det går inte att säga annat. Men jag är inte ensam. Jag har även min kollega Anna Lundström som också forskar på halvtid, dock inte inom ramen för Forskarskolan. Det gör att vi kan bolla och peppa varandra både kring arbetet på förvaltningen och vår forskning.

Under det första året på Forskarskolan har Linda Arvidsson gått metodkurser. Nu kommer hon att fördjupa sig i det egna projektet.

– Det är väldigt roligt att komma i gång med mitt forskningsprojekt nu. Sedan ska jag skriva vetenskapliga artiklar och på enklast möjliga sätt återföra kunskapen i vår och andra förvaltningar. Vi får väl se vad vi hittar på där!

Fotnot: Även Malin Björk, utvecklingssekreterare på strategiska utvecklings-avdelningen, är antagen på Forskarskolan. Malins forskningsprojekt rör mänskliga rättigheter inom kommunal vård och omsorg av äldre.

Text: Lars Wirtén.

sv