FRAMTIDENS KUSTSTAD MALMÖ
SVERIGE BEHÖVER KUSTSTÄDER SOM MALMÖ OCH GÖTEBORG
För att kunna stå rustade inför framtiden efterlyser Malmö stad:
• Lagstiftning som möjliggör långsiktiga ansvars- och finansieringsmodeller
• Nationell samsyn kring vilket framtida klimat som samhällsplaneringen ska utgå ifrån.
"Tillsätt utredning för ny lagstiftning, som möjliggör att Sveriges klimatanpassning kan genomföras i praktiken."
Långsiktiga ansvars- och finansieringsmodeller
Det är idag oklart hur kostnadsfördelningen och den långsiktiga förvaltningen ska hanteras:
• Fastighetsägaren, med ansvaret för att skydda den egna fastigheten, som anlägger ett skydd har ingen juridisk möjlighet att fördela kostnader på de ytterligare fastigheter som drar nytta av åtgärden.
• En kommun eller myndighet kan inte bidra till etablering eller finansiering av skyddsåtgärder som endast en grupp av fastighetsägare drar nytta av, utifrån likställighetsprincipen. Om fastigheterna dessutom är belägna i olika kommuner kompliceras frågan ytterligare.
• Exploatörer i en detaljplan kan endast betala för de nödvändiga skyddsåtgärder som är till nytta för den nya bebyggelsen. Andra fastigheter som drar nytta kan inte åläggas kostnader.
När klimatförändringarna över tid för med sig att stora delar av kuststäderna får ett skyddsbehov blir skyddsåtgärderna av nationellt intresse, varför staten roll och ansvar behöver klargöras. Lagstiftningen behöver möjliggöra samfinansiering och gemensamt långsiktigt ägande av sammanhängande skyddsåtgärder, som till exempel gemensamhetsanläggningar.
AGERA FÖR EN KLIMATANPASSNING SOM FUNGERAR I PRAKTIKEN
Malmö stad gör gemensam sak med Göteborg och uppmanar Sveriges regering att tillsätta en utredning för att:
• ta fram ny lagstiftning som möjliggör att Sveriges klimatanpassning kan genomföras i praktiken.
• ge Lantmäteriet en utökad roll i klimatanpassningen Malmö stad uppmanar därför regeringen att:
• utveckla det statliga klimatanpassningsstödet så att alla berörda fastighetsägare, både statliga, kommunala och privata, kan söka finansieringsstöd för gemensamma insatser.
• ge SMHI, Sveriges klimatexpertmyndighet, en utökad roll i klimatanpassningen, med uppdrag att ta fram en gemensam planeringsnivå för klimatanpassning i fysisk planering.
• ge Boverket i uppdrag att revidera tillsynsvägledningen avseende naturolyckor till länsstyrelser utifrån kommunernas kunskap om fysisk planering, utmaningar och tidsperspektiv. Statliga vägledningar för detaljplaner behöver ta betydligt bättre hänsyn till mer rimliga risker och konsekvenser i förhållande till byggnaders livslängd.
Malmö stad stödjer Riksrevisionens rekommendation till regeringen om att:
• ”MSB bör ta fram transparenta kriterier för att bedöma vilka åtgärder för förebyggande av naturolyckor som är mest angelägna och därmed bör prioriteras vid beslut om bidrag”.
• ”Regeringen bör se till att det tydliggörs vilka planeringsunderlag som relevanta expertmyndigheter och länsstyrelserna ska ta fram, och vilka underlag som kommunerna själva ska ta fram”.
• ”Regeringen bör ge relevanta expertmyndigheter i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna kan ställa på kommunerna i planprocessen.
Vill du veta mer?
Mejla Josephine Nellerup, stadsbyggnadsstrateg på stadsbyggnadskontoret Malmö stad, för frågor och vidare diskussion.