Publicerad 2019-07-23 15:29

Senast uppdaterad 2019-07-23 15:40

Grönska ger gemensam glädje

Denna artikel var med i juli-septembernumret av Vi tillsammans 2019.

En kvinna håller upp en rädisa.

Gertie Klinteberg visar upp en del av skörden från odlingen.

Det är försommar och på Dammfrigården spirar det i mötesplatsens fem pallkrageodlingar. Odlingsgruppen har tidigare under året sått och planterat både ätbara växter och vackra blommor att sätta i vas. Nu väntar alla ivrigt på att få skörda och provsmaka örter, rotfrukter och grönsaker.

Under tiden hjälps mötesplatsens odlingsgrupp åt att luka, vattna och plocka det som är visset. Idag inspekteras pallkragarna för att se vad som är på väg upp.
– Rädisorna börjar bli klara nu, säger Gertie Klinteberg. Hon drar försiktigt upp och provsmakar med andakt ett vackert rödskimrande exemplar.
I odlingsgruppen ingår både glada amatörer och de med lite mer erfarenhet av odling och trädgårdsarbete. De njuter alla av att se när det växer.
– Det är meditativt att rota lite i jorden, säger Gertie Klinteberg.
– Förra sommaren fick man vara här varje dag för att vattna.

Stefan Lennartsson som är aktivitetsledare på mötesplatsen tycker själv att odling är väldigt roligt. Han startade odlingsgruppen för tre år sedan och har sedan tidigare lång erfarenhet av att odla i pallkragar tillsammans med barn. Stefan ser odlingen som ett sätt att mötas och välkomnar alla som vill vara med. Han är också igång med att starta odlingsgrupper på andra mötesplatser.
– Odling är en trevlig aktivitet som är bra för sammanhållningen och en hobby att utöva tillsammans. Dessutom är det ju hälsofrämjande med växter och grönska och det kan alla här på mötesplatsen njuta av.

Pallkragarna är placerade i soligt söderläge i trädgården. Marianne Gränsbo och Maj-Britt Nordahl konstaterar nöjt att salvia och timjan har övervintrat bra och växer i en väldig fart.
– Mangolden är också väldigt fin och den kommer nog att växa bra, menar Birgitta Hedstigen. Smultron ser vi fram emot att plocka av under sommaren, och ringblommor och rosenskära förstås.
– Här finns också dill, persilja, morötter och jordgubbsmynta. Vi har nog tappat en påse med fröer med för det är något obestämt som kommer upp i en enda stor klump, säger Marianne.
– Vi provar oss fram. Det behöver inte vara perfekt hela tiden, utan vi gör våra misstag. Det är också så man lär sig, menar Stefan.
– Vi ser efterhand vad som fun­gerar och vad som inte fungerar så bra, säger Birgitta. Vad som sprider ut sig och vad som växer så högt så att det håller på att ramla ihop, och vad som drar till sig skadeinsekter.

Stefan ordnar också utflykter och studiebesök till bland annat plantskolor och trädgårdshandlare för de som vill hänga med. Där inhämtas inspiration, tips och råd kring odling och växter. En spännande tur gick nyligen till Holma skogsträdgård som odlar med så kallad permakultur (betyder ungefär "hållbar odling", red.anm.).
– Där är upplägget att allt ska vara ätligt. Solen sken och vi stoppade i oss allt från taklök till morotskaka med ätbara penséer, berättar Stefan. Många sorters ogräs går också att äta och betraktas ju idag som riktiga delikatesser, som kirskål och ramslök.
– Annat var det förr, berättar Marianne. Min mamma brukade göra en jättegod nässelsoppa men hon sa alltid att den var gjord på spenat.
Gertie tipsar om att använda nässlor i brödbaket:
– Det är väldigt nyttigt! Du kan plocka nässlor och spara i frysen. Men det är jobbigt att plocka dem och så måste man skölja i omgångar.
– Nässlor kan man även använda som näring, säger Stefan. Du bara lägger nässlor i vatten ett par dagar tills det börjar lukta lite surt, sedan har du fantastiskt gödsel!

Det grönskar även inne i mötes­platsens lokaler. Pampiga gröna växter samsas med dekorativa prydnadsgrupper av torkade växter som Marianne konstnärligt komponerar ihop. Växterna och blommorna hittar hon lite varstans under sina promenader.
– När rosorna är som allra bäst då tar jag dem och hänger på tork.
Kejsarkronorna hittade jag när vi gick en stavgångsrunda i Pildammsparken genom blomster­gatan. Då fick jag ta av det som skulle kastas. Bladen till gruppen hittade jag faktiskt när jag skulle gå till sop­rummet och stensötabladen kommer från en utfärd till Blekinge.
– Ja, de är smakfulla dina grupp­er, säger Gertie. Jag brukar stanna och titta. Jag kan inte se mig mätt.