Kreativ krutdam med många järn i elden

Denna artikel var med i januari-marsnumret av mötesplatstidningen Vi tillsammans 2020.

Stefanija Teglasi, stammis på Ignis och Lekatten.

Hon kom från Slovenien till Sverige 1966 och planen var att stanna i två år. 53 år senare bor hon kvar
i staden som hon kallar sin – Malmö. Somrarna spenderar hon i sitt hus i Slovenien, där släkt från
halva världen strålar samman. Men hon längtar alltid tillbaka till Malmö och människorna hon träffar på mötesplatserna Ignis och Lekatten.

1965. Året då Hötorgskravallerna ägde rum, Winston Churchill begravdes, Martin Luther King blev arresterad och den första rymdpromenaden gjordes. Och då Sverige blev en del i släkten Teglasis historia.

– Maken kom först hit, i december månad, och fick jobb direkt. Sedan
fyra månader senare så kom jag och barnen. Vi kom för att jobba och
tänkte stanna cirka två år, men jag är ju fortfarande här! säger Stefanija
Teglasi med glädje i blicken.

Vid dryga 80 års ålder har hon välförtjänt hunnit njuta ett bra tag
av pensionärslivet.

– Jag har städat. Allt från kontor, tandläkarpraktik, affär och sjukhus,
både som privatanställd och kommunanställd.

Även vad gäller fritidsintressen så löper det en röd tråd genom Stefanija
Teglasis liv.

– Jag älskar att skapa med händerna! Jag målar i olja, på trä, tyg
och porslin. Att vara kreativ går som en genomgående tråd i mitt liv. Jag
älskar också att pyssla med min trädgård i Slovenien.

För tio år sedan bodde hon i villa i området Håkanstorp. Det var då hon upptäckte mötesplats Ignis (dåvarande Mötesplats Kirseberg, red. anm). Till Lekatten – mötesplatsen där vi ses denna dag – har hon kommit så gott som dagligen i åtta år. Sedan lika många år bor hon nämligen på trygghetsboendet som ligger vägg i vägg.

– Det som lockar så med dessa mötesplatser är att kunna göra kreativa saker och att få möjlighet att träffa andra människor.

Är det viktigt att vara aktiv på ålderns höst?
– Absolut! Då har man något att göra och tänka på. Det är också viktigt att utbyta erfarenheter med andra – det är utvecklande!

Vad skulle du gjort om det inte erbjudits liknande aktiviteter som
på mötesplatserna?
– Jag har inget alternativ, vet inte vad jag skulle göra då.

Stefanija Teglasi stortrivs med tillvaron i Malmö, men Slovenien utgör
fortfarande en viktig del i hennes liv.

– Jag trivs väldigt bra i Malmö. Det är min stad och jag längtar alltid
hit när jag inte är här. Men i Slovenien är jag född och det är också mitt
hem. Jag har ett sommarhus där och många vänner. När jag är i mitt hus
så är det samlingsplatsen för släkten som annars är utspridd i Tyskland,
Kroatien, USA och Sverige. Sedan är det sommar cirka åtta månader om
året i Slovenien…

Om du fick önska tre saker – vad som helst – vad skulle det vara?
– Att kunna vara aktiv till ”slutet”. Att få njuta av min familj. Och fortsätta resa och uppleva mina somrar i Slovenien, säger Stefanija Teglasi.