Publicerad 2021-10-28 11:34

Senast uppdaterad 2021-10-28 16:21

När polletten rasslat ner går det som en dans

En grupp som dansar linedance.

Eva Andersson visar gruppen nya danssteg.

"Rocky chair", "chimmy" och handklapp! Så kan det låta när Eva Andersson håller i linedancen på mötesplats Tuppen. Framför sig har hon en grupp med dansanta damer, som med både glada och koncentrerade miner försöker hänga med i svängarna.

Herrar är också välkomna förstås, men ingen har hittat hit ännu.
– De vet inte riktigt vad de missar, säger Eva. Vi har väldigt roligt här. Det blir många skratt, så vi använder magmusklerna också!
Enligt Eva har linedance många fördelar, både för balans och blodcirkulation, koordination och styrka.
– Genom att lära fötterna stegen tränas dessutom hjärnan. Poletten ska in här, säger Eva och pekar på sitt huvud, och sedan ska den rassla ner och sitta i sulan!

Att musiken och gemenskapen skapar positiva känslor är uppenbart när man ser det glada gänget på dansgolvet.
Eva började själv dansa linedance 1997, framför allt för att hon ville komma i form. Men också för att hitta en aktivitet hon kunde utöva på egen hand.
– Min man hade sina egna intress­en och jag fastnade för line­dance eftersom du inte behöver dansa i par och för att det är så kul med musik och dans. Och när min man gick bort för ett antal år sedan så hade jag ju kvar linedancen. Jag var med och startade klubben i Svedala 2001. Nu håller jag själv kurser på olika orter i Skåne varje vecka.

– Jag är med för att det är kul och härligt med musiken, för att man håller hjärnan i trim och får röra lite på sig, säger Marguerite Esbjörnsson.
– Jag har en kompis som går här sedan tidigare och jag läste om linedancen i mötesplatsprogrammet och blev nyfiken. Jag visste inte först hur det fungerade med dansen, men jag ser ju Evas rörelser och tar efter, säger Ann-Margareth Hellmer.
– Ja, det tar minst en termin, gärna ett par, innan man fattar galoppen helt, säger Eva. Vi kör ju med speciella danstermer till exempel.
– Eva är en jättebra pedagog!, säger Gun Bauer.
– Men ibland har du lite bråttom Eva, säger Christin Nilsson på skoj. Jag blir sur på mig själv när jag inte hänger med.
– Den ribban får du sänka, menar Eva.

Till tonerna av svängig country-musik påbörjas den första dansen "Go country". Eva visar först stegen utan musik och instruerar med hjälp av olika danstermer, som "jazzbox", "diagonalt" och ­"bounce" för att beskriva för dansarna med vilka steg de ska röra sig över golvet. Deltagarna instämmer igenkännande och alla fötter hänger med. Så drar Eva upp volymen.
– Det är bara 32 steg totalt och man behöver bara kunna räkna till åtta, säger Eva.
Efter en stund känner gruppen sig nöjd och går över till att öva på nästa dans. Deltagarna ser både koncentrerade och glada ut medan de följer Evas instruktioner.
– Bra! Nu tar vi den igen lite snabbare! säger Eva.

Så är det hög tid för en dryckespaus. Alla pustar ut, dricker några klunkar vatten och vilar en stund.
– Det är riktigt bra konditions­träning det här, säger en av damerna.
Men det dröjer inte länge förrän alla är tillbaka i sin rad på dansgolv­et och gör sig redo för nästa dans.
– Är det denna med fyrkanten? hörs det från dansgolvet.
– Ja det är det, bekräftar Eva. Höger fram, bak, kvart, inga problem såklart! En rak jazzbox. Den sitter den också!
– Ja, när musiken kommer på så! svarar någon glatt.
– Det är så fin musik till den här, säger Christin.
– Ja, då tar vi den! Den här dansen är jätterolig, med många svängar. Det gäller att börja på rätt fot, säger Eva och sätter på musik.
– Jag hänger inte riktigt med, hörs en frustrerad stämma efter en stund.
– Du ska inte tänka för mycket, menar Eva, som är mån om att alla ska hänga med och ha roligt. Hon ställer sig inne i gruppen igen medan de räknar högt och tränar stegen tillsammans.
– Kanon! säger Eva efteråt och klappar händerna. Då tar vi den igen!

Dans är bra för både kropp och knopp

Dans förbättrar hälsan. Ny neurologisk forskning vid Helsingfors universitet visar att dans har en mångsidig inverkan på såväl fysiken, som den mentala hälsan. Att dansa är inte bara roligt, utan även nyttigt.

Hanna Poikonen är forskare i neurologi på Helsingfors universitet och har skrivit en avhandling om dansens positiva inverkan på vår hjärna. Hon menar att äldre personer som spelar ett eller flera musikaliska instrument, dansar eller ägnar sig åt brädspel, minskar risken att drabbas av demens. Aktiviteter av det här ­slaget visar sig vara bra för minnet.

I Tyskland genomfördes en studie där man jämförde effekten av friska äldre personers deltagande i en sexmånaders dansklass, jämfört med en kontrollgrupp som inte gick och dansade. Det visade sig att gruppen som dansade hade fått bättre hållning, skärpt reaktions- och kognitiv förmåga, förbättrat motoriken och de taktila funktionerna samt att dansen gett ett ökat välbefinnande. Man mår helt enkelt bra av att dansa!

Källa: SVT Nyheter och Anita Jensen, Kultur- och hälsostrateg, Primärvården, Region Skåne, Kattenstroth et al. 2013.