122 städer i världen – från Kapstaden i söder till Trondheim i norr – rankas som ledande i klimatarbetet enligt den internationellt erkända ideella organisationen CDP (Carbon Disclosure Project). För att hamna på A-listan måste en stad både rapportera utsläppsdata och visa vilket klimatarbete som görs, hur långt de har kommit och planen för framtiden. Malmö är den enda svenska staden som tagit sig in på listan, samtidigt som både Norge och Finland har flera städer med.

Världens städer har ett stort ansvar i arbetet med att begränsa den globala uppvärmningen. Till 2030 ska Malmös geografiska utsläpp ha minskat med 70 procent och de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ska vara på god väg till en hållbar nivå. Fortsätter minskningen av växthusgaser i samma takt som de senaste fem åren, skulle Malmö dessutom klara att leva upp till sin den av Parisavtalet, enligt uträkningar av föreningen Klimatbyrån som driver Klimatkollen.

Men för att lyckas ställa om till klimatneutrala och hållbara städer krävs samarbete mellan offentlig verksamhet, näringslivet, medborgare och intresseorganisationer. Därför har Malmö Stad tecknat klimatkontrakt med flera centrala samhällsaktörer för att samarbeta kring idéer, initiativ och insatser för att nå målet om ett hållbart Malmö 2030.

En av dessa aktörer är Altitude Meetings, en samhällsaktör och mötesarrangör som fungerar som en brygga och katalysator mellan olika sektorer för att hitta lösningar för social hållbarhet och klimatfrågor.

– Vi är en mötesarrangör som dagligen agerar i stort och smått genom att informera och ställa krav. Det kan vara att inte servera kött, att återbruka produkter eller att inte flyga in olika talare. Genom klimatkontraktet skulle jag säga att vi gör ännu mer av det vi redan gör, säger Yasemin Arhan Modéer, grundare till Altitude Meetings.

Varför är klimatkontrakt med näringslivet viktigt för att städer som Malmö ska nå klimatmålen?

– Klimatkontrakt är ett sätt för staden och näringslivet att agera tillsammans. Genom nudging motiverar och engagerar vi till hållbara beteendeförändringar. Får man upp ögonen för något andra gör kommer man själv också att vilja agera, och det skyndar även på en omställning som redan är påbörjad. Genom ett klimatavtal tillsammans med Malmö stad och andra aktörer är vi med i en större ambition.

Vad kan en stad som Malmö göra tillsammans med näringslivet, förutom att skriva klimatkontrakt?

– Det finns en mentalitet i Malmö som jag uppskattar väldigt mycket, där helhetstänk och samarbeten redan är en självklarhet. Det syns bland Malmöborna, i näringslivet och den offentliga verksamheten. Dessutom finns det en vilja testa nya saker och att samarbeta på tvärs.

Förutom en mentalitet värd att vårda, beskriver Yasemin Arhan Modéer näringslivet i Malmö som generöst där man delar med sig av kontakter och kunskaper i stället för att vara protektionistisk. Ett förhållningssätt som är minst lika viktigt för att få med fler aktörer på tåget.

– Näringslivet har tidigt, ända sedan Kockums försvann, stått för en inkluderande entreprenörsanda som är olik andra städers. Det är inte ovanligt att cykla runt med besökare och introducera dem för andra möjliga samarbetspartners och leverantörer. Den attityden kommer mycket från de nya kreativa näringar som började växa fram här för snart tjugo år sedan.

För att nå klimatmålen är det viktigt att tänka inkluderande och fortsätta att samarbeta på tvärs. Ett exempel är det intiativ som byggbranschen har tagit för ett klimatneutralt byggande. Genom LFM30 (Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030) ska alla anslutna halvera sin klimatpåverkan till 2025 och alla byggherrar ska ha startat minst ett klimatneutralt byggprojekt.

I norra delarna av staden växer det nya bostadsområdet Sege Park fram. Här omvandlas ett gammalt sjukhusområde till ett hållbart bostadsområde, och det är ett projekt som Yasemin Arhan Modéer tror kan inspirera andra städer.

– Här började byggherrar, fastighetsägare, ideella organisationer och Malmö stad att samarbeta redan från början. Tillsammans skapas cirkulära lösningar för trafik och gemensamma ytor, men även för att skapa arbetstillfällen för dem som står utanför arbetsmarknaden.

Vad är då den största utmaningen för att Malmö ska lyckas nå klimatmålen?

– Vi har en tendens att ta en kris i taget. Risken är att vi vid varje kris prioriterar bort klimatfrågan och säger att ”vi ska först bara…”. Min stora rädsla är att vi inte klarar av att ha mer än en kris på dagordningen. Men här finns det en grundinställning bland alla Malmöbor, smarta entreprenörer och fantastiska organisationer. Vi har alla möjligheter att gå först, säger Yasemin Arhan Modéer.