De lär sig skolan för barnens skull

Att som nyanländ i Sverige försöka förstå sig på det svenska skolsystemet kan tyckas vara en alldeles omöjlig uppgift. Därför har Folkuniversitetet startat studiecirklar för nyanlända föräldrar.
– Det är mycket jag inte visste som jag fått lära mig, säger Maryam Mahamed Mahmud.

text Anders Behrmann
foto Urszula Striner

Forskning har visat att föräldrars engagemang kan betyda mycket för barnens resultat i skolan. Därför skapade projektledare Sofia Halth tillsammans med Stadsområde innerstaden en studiecirkel på Folkuniversitetet som ger nyanlända föräldrar chansen att sätta sig in i det svenska skolsystemet. Grunden ligger i Malmökommissionens rapport som visar att investeringar i människor, särskilt tidiga sådana, ger vinster på längre sikt.
– Just nu riktar vi oss främst mot familjer på Seved och i södra Sofielund. Vi går igenom det grundläggande och svarar på frågor, säger Sofia Halth.
Vid varje mötestillfälle kommer det dessutom en hemlig gäst som kan bjuda på något extra.
– Förra gången hade vi bjudit in en rektor, han fick svara på många frågor.

Mycket är nytt och annorlunda
Maryam Mahamed Mahmud och Ikram Jama sitter tillsammans med läraren Jenni Ringborn framför whiteboarden inne på Mötesplatsen på Seved. Jenni ritar och berättar, samtidigt som tolken Mohamed översätter. Det handlar om betygsskalor, värderingar och vad en lärare får och inte får undervisa om. Det är mycket att ta in, mycket som är nytt och annorlunda i de två somaliska kvinnornas ögon.

Barnen tjatar på dem
Maryam har fem barn mellan 23 och 11 år. Ikram har fyra barn, varav tre går i skolan. De berättar att det är barnen som tjatar på dem att komma hit.
– Mina barn är också nya i landet. Ibland kommer de hem från skolan och berättar om en massa nya saker, men när jag inte förstår vad de menar så skrattar de och säger till mig att jag måste komma hit och lära mig hur den svenska skolan funkar, säger Ikram.
Maryam nickar och håller med:
– Det är mycket jag inte visste och som jag fått lära mig här, till exempel att alla barn har rätt till stödundervisning om de behöver det. Det blir också mycket lättare att följa med på informationsträffar och möten i skolan om jag har bättre insyn i reglerna.

Prisad för integrationsarbetet
En av Maryams söner går i Värnhemsskolans startklasser. Arbetet där fick nyligen Skolornas fredspris för sitt sätt att arbeta med integrationen.
– Det här en väldigt expansiv verksamhet, säger Birgitta Liljefjord som är biträdande rektor för Startskolan.
– Vi har gått från 14 till 22 klasser och det kommer ännu fler nästa läsår. Vi undervisar alltid utifrån grundskolans ämnesplaner, men med särskilt fokus på svenska språket.

Men vad är det ni gör som skiljer sig från vanlig undervisning?
– Vi hittar hela tiden på nya integrationsprojekt där socialiseringen får spela stor roll. Vi mixade barn från Naturskolan med våra elever i Pildammsparken. Det blev en fin stämning där de små lärde sig om naturen och de stora fick öva på sin svenska. Vi har fått en egen visning av dansföreställningen Transformation i Carolikyrkan och vi har pratat om att starta ett språkcafé med olika inbjudna grupper.

Fakta: Tillsammans kan vi

… är ett projekt som Folkuniversitetet bedriver tillsammans med Stadsområde innerstaden i Malmö. Studiecirkelns syfte är att stärka föräldrar i sin föräldraroll, öka deras kunskap om dagens skola och ge dem verktyg att stödja sina barn till en bättre skolgång. Under våren hålls fyra studiecirklar, och planer finns på att fortsätta i höst, på fler platser i Malmö.