Stadens rum sätter  folk i rörelse 

När föreningar och organiserad idrott tappar mark krävs nya idéer för att få folk att röra på sig. Därför görs stora insatser för aktiviteter i stadsmiljön.
– Det Malmö gör är helt oslagbart ur ett svenskt perspektiv, säger forskaren Karin Book.

text Anders Behrmann
foto Peter Kroon

Den svenska idrottsmodellen är baserad på föreningsidrott och har varit en otroligt stark rörelse under många år. Men andelen ungdomar som deltar i föreningarnas aktiviteter minskar, liksom mängden tillfällen som föreningarna har aktivitet.
– Framför allt ser vi att ungdomar hoppar av tidigare i livet. Konkurrensen med andra aktiviteter är stor, säger Karin Book som är universitetslektor på Malmö högskola och forskar om aktiva miljöer i städerna.
– Malmö har tagit sig an den här utmaningen och insett att man är en stad där idrotten har en stark förankring, men att det också är en mångkulturell stad där den traditionella idrotten tappat mark.
Samtidigt är trenderna lika tydliga med att folk vill röra på sig – både för att vara hälsosamma och för att vara sociala. Camilla Anderson är landskapsarkitekt på gatukontoret och har varit projektledare för Aktiva mötesplatser vars syfte är att visa hur fysisk aktivitet kan bakas in i stadsplaneringen. Hon insåg tidigt att stan måste ställa sig frågan ”Vem är det vi når med våra satsningar?”.
– De multisportarenor vi hade byggt nådde inte målgruppen som var unga tjejer och även alla som är inaktiva idag. Fysisk aktivitet måste vara mer än att spela fotboll, men ändå var det 80 procent killar som använde befintliga arenor, säger hon.

Utbud för fler
Projektgruppen ville ta ett helhetsgrepp och kunna erbjuda ett bredare utbud i det offentliga rummet.
– Först gjorde vi en stor enkät med tusen Malmöbor. Den gav stöd för att det är främst vanliga aktivitet som löpning, powerwalking och cykling som är mest eftertraktat – och dessutom mest könsneutralt, säger Camilla Anderson.
Vad de gjorde sen var unikt i sammanhanget. De ville skapa en ny aktiv mötesplats i Rosengård och lät helt enkelt unga tjejer själva vara med och utforma platsen. Resultatet blev Rosens röda matta – en plats för aktivitet, socialt häng och vad man nu vill.

”Tänker utanför boxen”
Karin Book tycker att det är en lysande satsning.
– Gatukontoret tänker utanför boxen väldigt ofta. Man följer upp och sätter sig in i trender och konstaterar helt riktigt att det mest är pojkar som dragit nytta av arenorna tidigare. Att då involvera flickorna i skapandet bryter killdominansen och dessutom kommer de förbi att ha isolerade aktivitetsytor. Man integrerar det fysiska med annat, typ häng och andra sociala aktiviteter, säger Karin Book.

Inte bara för de unga
Det är inte bara ungdomar som drar nytta av det urbana rummet i stan. Vuxna mitt i livet och karriären skapar luckor i sina scheman för att få in fysisk aktivitet.
Utegym, löpslingor, alla parker och klättringsblock vid Stapelbäddsparken är några av alla platser som utnyttjas flitigt – av alla åldrar, kön och samhällsklasser.
– Vårt mål är att det ska finnas ett basutbud för fysisk aktivitet inom 500 meter från din bostad – oavsett var du bor i stan, säger Camilla Anderson.
– Vi är inte där ännu, men på god väg.

Fyra aktiva favoriter

Gatukontorets Camilla Anderson tipsar:

• Stapelbäddsparken ”Sättet den har utvecklats på under åren och hur den utnyttjas på så många sätt idag är fantastiskt.”
  
• Utegymmen och löpslingorna i Pildammarna ”Med Träna i parken-konceptet där olika föreningar får bjuda på gratisträning finns något för alla.”
  
• Enskifteshagen ”Ett perfekt exempel på en multifunktionell aktivitetsplats med så många olika saker att göra.”
  
• Gräsytorna i stan ”Man får inte glömma att en välklippt, öppen gräsmatta är en utmärkt plats för aktivitet. Allt som rymmer en brännbollsmatch är bra.”