Trots att Malmö stad är dubbelt så bra som resten av landet på att få in män i förskolan är siffrorna låga: bara åtta procent av personalen är män.
Nu satsar staden mer än någonsin på frågan och som en del av det har det bildats en referensgrupp med chefer, medarbetare och fackliga representanter.
– Vi måste visa att det går att göra karriär på förskolan också, säger Gezim Isufi som är förskolechef på Vildrosens förskola.

text Anders Behrmann
foto Urszula Striner

Av de 340 personer som antogs till förskollärarutbildningarna på Malmö högskola i höstas, var bara 35 stycken män. Erfarenheter från tidigare år pekar på att minst hälften av dem kommer att hoppa av i förtid.
Malmö stad har jobbat länge med frågan och det kanske är därför som siffrorna på antalet anställda män ser bättre ut här.
– Målsättningen är att nå upp till tio procent år 2020, säger Gezim Isufi.
– Malmö är enda kommunen i landet som har ett uttalat mål och dessutom har vi en unik förskoleförvaltning som enbart jobbar med dessa ämnena.

Egen läroplan

Gezim Isufi är själv barnskötare, lärare och förskollärare. Blott 36 år gammal är han en av de allra yngsta förskolecheferna i landet och han brinner verkligen för ämnet. Att förskolan numera har en egen läroplan har förändrat saker:
– Sedan 2010 är förskolan en egen skolform där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Att arbeta som förskollärare handlar om att ge barnen möjligheter att utvecklas utifrån deras förutsättningar, där barnen får nya erfarenheter och förståelse om sig själva och sitt lärande. Arbetet är fantastiskt och jag möts varje dag av glädje och skratt.
Och det är inte bara barnen som utvecklas:
– Jag lär mig väldigt mycket av barnen. Man får helt nya perspektiv om man väljer att gå in i deras värld och ta till sig allt de har där, säger Gezim Isufi.
En problematik kring att vara man i förskolan handlar om misstänkliggörandet. Larm från hela landet om påstådda och bekräftade övergrepp skrämmer många. Därför innebär en del av referensgruppens arbete att jobba förebyggande och att vara delaktiga i framtagandet av  en handlingsplan för de som blir utsatta för misstankar.

Träffar i nätverk

Ett par gånger per termin hålls nätverksträffar och det finns ett samarbete med Malmö högskola – och dessutom genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ett samarbete med åtta and­ra kommuner.
– Jag brukar också peka på att det går att göra karriär inom förskolan. Vi blir allt fler yngre förskolechefer och inom några kommuner har det börjat pratas om att skapa förstelärare även inom förskolan. Det är ett attraktivt yrke och jag ser faktiskt idag att flera lärare från grundskolan väljer att gå till förskolan istället.

Viktigt spegla mångfald

Men varför måste vi nödvändigtvis ha fler män inom förskolan? Det finns ju så många andra sammanhang med manliga förebilder, exempelvis inom idrottsrörelsen.
– Vi strävar alltid efter att spegla mångfalden som finns i vår stad. Och den mångfalden gäller lika mycket kön som ursprung och bakgrund. Idrottsrörelsen är stor, men långt ifrån alla barn är en del av den. Vardagen spenderar de allra flesta barnen i förskolan och vi behöver en bra blandning där för att få till bättre gruppdynamik och bättre balans, säger Gezim Isufi.
Lika viktigt är att få in kompetenta medarbetare i verksamheten.
Ett vedertaget faktum är att om en grupp når upp till 30 procent av totalen, är gruppen inte längre en minoritet.
– Det hade ju varit fantastiskt om vi kunde få in 30 procent män. Men fler män är bara en del av vår vision. Vi vill bygga Barnens bästa förskola och då finns det massor av faktorer som ska stämma. Jag vill fortsätta arbeta för förskolans värld och kunna påverka framtiden och värderingarna hos barnen.

FAKTA

Utbildningen till förskollärare öppnar fler karriärmöjligheter än att bli förskolechef. Det går även att göra karriär i pedagogiskt team, som kvalitetsstödjare, pedagogista och handledare.

Läs mer om Malmö stads åtgärder för att få in män i förskolan här.