Matteläraren räknade ut boken

Med facit i hand var beslutet helt rätt. Vårterminens avgångsnior hade ett högre betygssnitt än resten av Malmö.
– Man måste vara lite kreativ om man vill få resultat, säger läraren Katarina Fornell.

av Anders Behrmann
foto Peter Kroon

Apelgårdsskolan i Rosengård är en liten skola i ett socialt utsatt område, vilket har påverkat betygsresultaten. Men nu har en av lärarna, Katarina Fornell, tagit undervisningen ett steg vidare och nått långt utanför klassrummet.
Resultat: snittbetyget i matte och NO för niorna som gick ut i våras ligger över snittet i hela Malmö.
– Man måste vara lite kreativ om man vill få resultat, säger Katarina Fornell.

Glömda böcker startade allt

I nitton år har Katarina Fornell varit matte- och NO-lärare på Apelgårdsskolan i Rosengård. Utmaningarna är många, inte minst när det skrivs in nya elever under pågående läsår med väldigt låga grundkunskaper och det gäller för Katarina och hennes kollegor att motivera eleverna tillräckligt för att de ska ta in lärandet.
– Det började med att jag tyckte det gick åt för mycket tid åt att hämta glömda böcker och att för många elever inte kunde jobba för att de hade glömt matteboken hemma, säger Katarina Fornell.
Så Katarina bestämde sig helt enkelt bland annat för att skippa matteboken i undervisningen. Teoretiska genomgångar hålls på en så kallad smartboard, en interaktiv skrivtavla, i klassrummet och uppgifter att lösa delas ut på lösa papper eller via datorn. Varje elev har en egen pärm hos Katarina där alla uppgifter sätts in och som är kopplade till flera ämnen som lärarna samarbetar i.
– Så jag har ju koll på vad de har gjort och hur långt de har kommit hela tiden.

Gratismaterial och samarbeten

Och det är inte bara det boklösa systemet som har gett effekt. Katarina Fornell bestämde sig för att ta tillvara på hela det utbud som en stad av Malmös storlek kan erbjuda och att samarbeta med företag, föreningar och organisationer.
– Vi har fått in en hel del gratismaterial från exempelvis Naturskyddsföreningen som vi kan använda när vi arbetar med miljö och klimat. Vi har också jobbat tillsammans med Nobelmuseet som driver ett projekt som heter Forskarhjälpen där elever runtom i landet får hjälpa forskare, till exempel med att ta fram DNA.
Så istället för att läsa om DNA och genetik i en bok, fick Katarinas elever lära sig att ta fram rena prover på genetiskt material hos sill– och skickade sedan in proverna till Forskarhjälpen.
– Vi har också varit på studiebesök på Ikea för att lära om energi och klimat. Och det gick så bra att de hörde av sig och ville att vi skulle komma tillbaka.

Viktigt vara kritisk

– Sen måste man såklart vara lite försiktig när det gäller att samarbeta med företag som trots allt är vinstdrivande. Det gäller att påpeka för eleverna att man ska titta på det med kritiska ögon eftersom företag som Ikea – och Eon som vi också fått material av – ändå har för avsikt att tjäna pengar på sin verksamhet. Den risken finns inte med organisationer som Naturskyddsföreningen.
Arbetet med att hitta alternativa vägar för att ge eleverna kunskap gav resultat. De årskurs 9-elever som lämnade skolan i våras hade högre andel godkända resultat i matte, biologi, fysik och kemi än Malmö totalt. Och nu har Katarina och hennes elever fått stå som förebild. I våras blev de filmade av Skolverket för att vara med i två instruktionsmoduler till Läslyftet.
– Visst kräver det lite mer förberedelser och struktur hos mig som lärare. Men det är det värt.

Ett lärande där allt sätts i sammanhang

Att våga tänka utanför boxen och hitta nya metoder för lärande är precis vad Apelgårdsskolans rektor Ulrika Skoog gillar och förväntar sig av sina medarbetare.
– Katarina Fornell är ett gott exempel på hur man kan ta tillvara på det som finns i det omgivande samhället, säger hon.

Det finns många sorters pedagogik och det finns många sätt att lära ut. Men kärnan är ändå densamma:
– Någonstans är det ändå så att de stora utmaningarna vi har just nu är att motivera eleverna till att lära. De yngre barnen tycker fortfarande att skolan är rolig, men det intresset tappar många när de blir äldre, säger Ulrika Skoog.
Att ta in omvärlden, hitta upplevelsebaserad undervisning och ett meningsfullt lärande där allting sätts i sammanhang kan vara nyckeln för att få upp ögonen hos trötta högstadieelever.
– Katarina har hittat framgångsfaktorer inom sitt sätt att undervisa, samtidigt som hennes metoder har förankring i aktuell vetenskap. För man får inte glömma att vi måste också skapa förutsättningar för att göra bästa möjliga bedömningar av eleverna också.

Ringar på vattnet

Fornells påhittighet har inspirerat andra lärare och fler ser hennes framgångar.
– Det är absolut fler som använder andra sätt att lära ut nu. Och inga av de här metoderna är ämnesberoende, de fungerar i ett ämnesövergripande arbetssätt likväl som i varje enskilt ämne. Man kan även samarbeta mycket med närsamhället här ute – det har visat sig funka bra i mångkulturella samhällen, säger Ulrika Skoog.