Bokregn över stans förskolebarn

Alla förskolebarn i Malmö ska ha tillgång till bra litteratur. Därför får samtliga förskolor särskilt utvalda bokpaket. Målet är att främja barnens språkutveckling och förståelse för omvärlden.

text Johan Bentzel
foto Peter Kroon

Barnen på Roskilde förskola har redan funnit sig tillrätta i det nyinrättade läsrummet. Det är inte bara ett välsorterat bibliotek med böcker på flera språk. Sagofigurer både som kramdjur och som bilder på väggarna tar läsupplevelsen vidare.
– Barnen ska kunna komma in här och leka sagor, säger förskoleläraren Michaela Bengtsson Beijer.
Roskilde förskola är en av 17 Malmöförskolor som ingår i projektet Läsmagi, en extra satsning på barns språkutveckling. Det betyder ett utökat bokutbud och utbildning av personalen i hur de kan använda litteraturen på ett bra sätt i verksamheten.

Läsning varje dag

Även föräldrarna har tillgång till böckerna och kan sätta sig en stund i läsrummet med sina barn.
På Roskilde förskola är målet att alla barn ska bli lästa för varje dag. Det är spännande och mysigt, men också ett bra sätt att närma sig svåra ämnen. I bästa fall känner barnen igen sig i böckerna, samtidigt som förståelsen ökar för andra kulturer, uppväxtförhållanden och familjestrukturer.
– Diskussionen är det verkligt intressanta, inte att jag läser en bok från pärm till pärm. Det är kul att höra vad barnen frågar om, säger Michaela Bengtsson Beijer.
De goda effekterna av Läsmagi, som stöttas ekonomiskt av Statens kulturråd, är en av de faktorer som ligger bakom att samtliga cirka 250 förskolor i Malmö stad ska få bokpaket. Satsningen på 1,5 miljoner kronor har sin grund i Malmö stads genomförandeplan för språkutveckling och ger 40–50 nya böcker på varje förskola.

Fantastisk utveckling

För initiativtagarna är det en fantastisk utveckling. Deras vision är ju att Läsmagi ska omfatta så många förskolor som möjligt. Men än så länge är det bara de 17 ursprungliga förskolorna som också erbjuds den fortbildning som ingår i projektet.
– Vi vill gärna erbjuda hela konceptet till alla förskolor i Malmö stad, men vi vet inte om det blir så än, säger språkutvecklaren Therese Traneborn.
Det var hon som väckte tanken om förskolebibliotek efter att ha upptäckt att det inte var lika lätt att beställa böcker till förskolorna i Malmö som i den kommun där hon tidigare hade jobbat.
Karin Ahlstedt och Maria Lindroth, biblioteksutvecklare respektive bibliotekarie på Pedagogisk Inspiration, samt språkutvecklarna Maria Rundquist Visser, Maida Micheletti Edberg och Päivi Tilly hakade på. Exalterat insåg de potentialen i att öka tillgänglighet på bra barnlitteratur.
– Skollagen säger att alla grundskolor ska ha bibliotek, men förskolan omfattas inte av det. Det är jättekonstigt. Med de språkliga utmaningar som finns i Malmö blir det extra viktigt här, säger Karin Ahlstedt.

Förskolorna har nyckeln

I tio år i rad har Malmö rankats som den stad i landet som har störst andel fattiga barn. Men förskolan har nyckeln till att överbrygga klyftorna. Det lyfts fram i Malmökommissionens slutrapport från 2013, som både visar hur ojämlikheten påverkar Malmöbornas hälsa och presenterar förslag på hur skillnaderna kan åtgärdas.
– Vissa barn kan börja skolan och ha 5 000 ord i sitt ordförråd, medan andra bara har 2 000. Men förskolan kan jämna ut de skillnader som beror på socioekonomisk bakgrund. Det framgår av flera studier, säger Therese Traneborn.
Utan språket kan vi inte göra oss förstådda, förmedla behov eller berätta vad vi vill och tänker.
– I förlängningen är det en förutsättning för att kunna delta i det demokratiska samhället, säger Maida Micheletti Edberg.
– När vi jobbar med litteraturen pratar vi också om hur man kan använda alla slags språk, inte bara det verbala. Man bygger läsmagi kring en bok, men boken är kanske bara med i början för att sedan bli en bisak. Den kan sporra till lek, bildskapande och musicerande, tillägger Maria Rundquist Visser.

Medvetet val av böcker

Bakom bokinköpen ligger högst medvetna val. Det är viktigt att alla känner igen sig och att olika delar av verkligheten skildras. Litteratur på andra språk än svenska behövs också. Över 90 språk finns representerade på Malmös förskolor. Böcker på de tio största har köpts in.

Estetik och bildspråk väger också tungt. Givetvis måste barnen tilltalas av böckerna, annars går ju meningen förlorad påpekar Therese Traneborn.
– De måste ju tycka att böckerna är roliga och intressanta.

Så kan du öka barns läslust

• Läs inte bara för utan också tillsammans med barnen. Ta reda på vad de tänker kring det du läser. Lyssna och ta vara på barnens reflektioner.
• Använd en ”sagopåse” eller en ”sagoväska”, som ger en magisk känsla till lässtunden. Lägg något i påsen med anknytning till det du ska läsa. Är läsningen kopplad till någon form av rekvisita kan stimulera läslusten och höja spänningen. Stimulera gärna alla sinnen, inte bara synen, utan även lukten, smaken, känseln och hörseln.
• Ta med läsningen ut ur huset. Att läsa utomhus och i nya, spännande miljöer kan stärka upplevelsen.
• Läs inte bara genom boken, använd också filmer, bilder, figurer och andra upplevelseformer. Att diskutera, dramatisera, visualisera och leka boken kan vara givande.