Han ska fixa skolans framtid

Grundskoledirektör Anders Malmquist har en tuff uppgift. I takt med att Malmös befolkning ökar måste skolorna bli fler – bara i år behövs platser till 3 000 elever.
– Nu gäller det att tänka utanför boxen, säger han.

text Camilla Westemar
foto Urszula Striner

Umaningar ställs vi alla inför, av olika storlek – både på jobbet och i privatlivet. Men den utmaning som Malmös grundskoledirektör Anders Malmquist står inför, torde vara en av de tuffaste – att leda arbetet med att bygga ut Malmös skolor så att de kan ta emot 8 000 nya elever fram till 2019, i staden som växer som aldrig förr. Bara i år kan ytterligare upp till 3 000 skolplatser behövas enligt de senaste prognoserna.
– Vi klarar det. Det måste vi göra helt enkelt, jag kan inte tänka på annat sätt när jag går till jobbet, säger Anders Malmquist – direktören med Malmö stads kanske svåraste uppdrag.

Besök i förberedelseklass

Vi träffar Anders Malmquist på Sofielundsskolan, i en förberedelseklass med ett femtontal elever som just kommit in från rasten. Efter en lite trevande start berättar eleverna om sina framtidsdrömmar och var de kommer ifrån. Runt borden visar det sig sitta framtida poliser, professorer och barnläkare. Också en och annan advokat och lärare.
När Anders Malmquist fått höra alla framtidsplaner är det hans tur att svara på frågor. Hur gammal är du? Var kommer du ifrån? Vilka språk pratar du? Vad tycker du om?
På den senare frågan ger han ett svar som väl visar var engagemanget för skolvärlden kommer ifrån.
– Jag tycker mycket om skolan, det är därför jag är kvar här fast jag är 58 år, säger han. Jag är egentligen lärare för barn i er ålder, men nu är mitt jobb att se till att skolan fungerar i Malmö.

Snabbt växande stad

Förberedelseklassen visar bara några av de utmaningar Anders Malmquist och hans drygt 4 500 anställda står inför; barnen från olika delar av världen ska snabbt komma in i den svenska skolan och för det krävs lokaler och lärare. Samtidigt är Malmö en snabbt växande stad med historisk tillväxt, något som syntes i prognoserna redan långt innan flyktingkrisen. I Malmö bor många unga och därmed räknar man med högt barnafödande de kommande åren. Redan i tidigare planering tog man höjd för ett starkt växande behov av nya skolor.
– Vår tuffaste utmaning är definitivt att hitta personal, säger Anders Malmquist. Samtidigt som vi har en stor lärarbrist, behöver vi rekrytera många till en växande skolverksamhet. Vi kommer att få rekrytera personal från andra grupper för att klara det här, till exempel socionomer, logopeder och andra kompetenser som kan avlasta lärarna så att de kan fokusera på undervisning.
– Jag är säker på att vi klarar det, utmaningen blir att upprätthålla en hög kvalitet så att eleverna når måluppfyllelsen.
Att rekrytera från andra yrkesgrupper, utanför skolans värld, är redan på gång i samarbete med Arbetsförmedlingen. Bland annat ser man över möjligheterna att lärare och andra akademiker från andra länder, på praktik i skolan.
– Vi har en helt ny enhet som arbetar med just det här. Vi kan inte sitta och vänta på legitimerade lärare som inte finns – nu gäller det att tänka utanför boxen, konstaterar Anders Malmquist.

Tvingas rucka på närhetsprincipen

Lokalbristen är en annan knäckfråga för grundskoleförvaltningen. För att lösa lokalfrågan under i första hand 2016, ser man nu över var det finns överkapacitet och vilande skolor på bland annat Örtagårdsskolan, Dammfri och Kroksbäck.
– Summerar vi de skolor vi har vilande och de klasser som kan göras större, har vi 2 000 nya platser redan nu. Vi måste räkna med att få rucka på närhetsprincipen, alltså bussa elever till skolor som ligger i andra stadsdelar. Till de platserna ska vi lägga de nya skolor i Västra hamnen och Limhamn som öppnar i augusti.
Större klasser och skolor kan verka skrämmande för en del, men Anders Malmquist ger lugnande besked.
– Vi ruckar aldrig på kvaliteten och kraven på barnens utbildning. Däremot kan antalet elever per toalett bli högre under en period, kanske fler matlag i matsalen och fler barn per kvadratmeter på skolgården för att vi ska klara det här.
Men planerna för nya skolor i ett ständigt växande Malmö sträcker sig långt fram i tiden, förbi både 2016 och 2017. I dagsläget ser grundskoleförvaltningen ett 25-tal möjliga etableringar för nybyggnation fram till 2025, några av dem kommer nu att tidigareläggas och byggas under åren fram till 2019.
Vi lämnar de målinriktade barnen i förberedelseklassen, där ord som kris och utmaningar inte passar alls passar in. Här får de orden istället stå åt sidan för framtidstro och glädje – och kunskap.
– Jag tar aldrig ordet kris i min mun. Visst blir det här tufft, men det kommer att gå. Vi är väl rustade och har fantastiska medarbetare. Det här är kanske det största jag arbetat med, men så är också skola och utbildning min värld, avslutar Anders Malmquist.

FAKTA Utökad budget

I Malmö finns cirka 70 kommunala och 25 fristående grundskolor. I de kommunala grundskolorna (förskoleklass, grundskola och grundsärskola) går runt 27 100 elever och i de fristående grundskolorna 5 200 elever.
Våren 2015 planerade grundskoleförvaltningen för en utökning med omkring 5 000 elever under åren 2016–2019, en siffra som i december skrevs upp till omkring 8 000. En del av de ca 25 planerade nybyggnationerna under åren fram till 2025 kommer att tidigareläggas för att klara ett ökat behov.
Grundskoleförvaltningen har en budget på 3,6 miljarder kronor 2016 – den näst största i Sverige. Därtill kommer 115 miljoner av de 350 miljoner kronor som staten skjuter till Malmö stads budget för 2016 för att hantera flyktingsituationen, vilket nyligen beslutades av kommunstyrelsen och väntas klubbas i kommunfullmäktige i början av mars.