Publicerad 2019-01-03 14:23

Senast uppdaterad 2019-01-03 14:31

"Jag har fått tillbaka livsglädjen"

Carina Rosengren tittar på sina skulpturer

–Våga söka kontakt och tro inte att du är ensam. Klappa dig på axeln och känn att du duger som du är, säger Carina Rosengren. Efter en svår sjukdom med ensmahet och isolering började Carinas liv om tack vare mötesplatsen i Limhamn.

– Jag kommer hit varje dag mellan halv 12 och halv fyra. Lördagar och söndagar gillar jag inte för då har mötesplatsen stängt, säger Carina.

Carina levde ett liv med fart och fläkt i Limhamn tillsammans med sin man, son och många vänner och bekanta. Hon älskade att arbeta och jobbade som föreståndare på en förskola i veckorna och extra på helgen på Limhamns fiskrökeri. Det kunde bli 50 till 55 timmar i veckan. En dag sa det stopp. Carina fick vid 50 års ålder en tarmsjukdom som gjorde att hon inte längre kunde arbeta. I samma veva blev hon också utmattad och gick in i väggen. Hon som alltid älskat att arbeta mycket och brann för sitt jobb, kunde plötsligt inte hitta hem från ICA.

En svår tid följde där hon kämpade med sin sjukdom. Hennes man lämnade henne och hennes vänner slutade höra av sig.

– Jag beskyller inte dem för något. Människor blir rädda när andra blir sjuka.

Carina blev till sist isolerad i sitt hem. Hon satt hemma, grubblade och mådde dåligt.

–Jag blev knäpp av att sitta hemma. Jag har en son som är vuxen nu och han gjorde vad han kunde, men när du inte har något arbete eller sammanhang att vara i blir du deprimerad, säger hon.

En dag sprang Carina på sin gamla skolkamrat Karina Swebe på ICA Malmborgs i Limhamn. Karina arbetar som aktivitetsledare på mötesplatsen och tipsade Carina om att ge det en chans.

–Första gången jag kom hit tänkte jag vad är det här för ställe. De flesta är äldre än mig och jag är ung i sammanhanget som 56-åring. Sen fick jag en plats på keramiken och då började det vända. Jag förstod att ålder är bara en siffra och nu har jag fått nya vänner som är i min egen mammas ålder. Här blir jag accepterad för den jag är och är en i gänget.

Mötesplatsen blev Carinas medicin. Här har hon utvecklat sin kreativa ådra och skapar små skulpturer inspirerade av Limhamns gamla fiskemiljö. Hon har till och med sålt ett antal skulpturer och biblioteket i Limhamn har köpt hennes konst. Tanterna, som hon kallar vännerna på mötesplatsen, har lärt henne massor. Bland annat kan hon nu både virka och sticka.

–Jag fick höra av min syslöjdslärare i skolan att jag var helt bakvänd och inte kunde något, men tanterna här bara visade mig i lugn och ro hur jag ska göra och just nu stickar jag en tröja.

På söndagarna träffas de ibland hemma hos en av damerna på mötesplatsen. Carina strukturerar sin dag noga för att kunna leva med sin sjukdom. Hon promenerar med sina hundar varje dag, äter sunt och går till mötesplatsen måndag till fredag.

–Det här stället gör verkligen skillnad i människors liv och personalen som jobbar här är underbar. Om du gör en god sak för någon annan får du goda saker tillbaka. Du är inte ensam om att känna dig ensam. Men fastna inte i självömkan utan våga ta kontakt och ge både dig själv och andra en chans. Tack vare detta stället har jag brutit min ensamhet och fått tillbaka livsglädjen.

Text och foto: Anna Svensson