Boel Persson
Stadsmissionen

Jag vill visa att det finns hopp

– Jag skulle önska att vi inte behövde ha ett sånt här samhälle. Att man ska behöva ligga på en parkbänk eller bryta sig in någonstans för att ha en plats att sova. Det är ju inte klokt att det är på det sättet på 2020-talet. Alla skulle få lov att ha ett tak över huvudet och ett drägligt liv.

– Jag har jobbat här sedan 2004, först på nattjouren, men den lades ner för två år sedan och efter det har jag jobbat dagtid. Vi har ett kafé dit man kan komma varje dag och äta gratis frukost, duscha och byta kläder. Lunch får man för 30 kronor. Vi spelar en stor roll och hjälper många utsatta människor. Vi delar ut matkassar till barnfamiljer och nyanlända. Och så är vi behjälpliga med samtal. Många behöver den sociala biten, få någon att prata med. Vi är en samlingspunkt där man kan träffa andra.

– De flesta tycker att vi gör ett bra jobb och ofta undrar folk hur vi orkar. Vi möter ju många människor i olika svåra situationer, så det gäller att kunna släppa det när man går hem för att kunna orka. Men jag tycker om att hjälpa. Det är min drivkraft och det har det alltid varit.

– 99,9 procent av de som kommer till oss tycker att vi är guld värda och säger att det är tack vare oss de kan gå vidare. En del är narkotikapåverkade och du vet aldrig riktigt vad som ska hända. Ena dagen kan vara jättebra och nästa vänder allt på en femöring. Är det någon som är väldigt våldsam får man backa. Jag har blivit kallad både för det ena och det andra, men nästa dag pratar vi om det. Det har sin charm ändå och jag ser varje dag som givande.

– Jag har träffat många genom åren som det ändå gått bra för. De har fått en egen lägenhet och ett arbete. Så jag känner hopp! Det är det jag vill signalera till alla vi träffar här, att det finns en räddning. Men sedan gäller det ju att individerna själva vill, annars går det inte. Vi får aldrig tänka att något fall skulle vara hopplöst, utan vi ska bara fortsätta. Kanske lyssnar de och inser en dag vad det är vi säger.

I want to show that there is hope

- I wish we did not have to have a society like this. One where you have to lie on a park bench or break in somewhere to have a place to sleep. It’s not sensible that that's the way in the 2020s. Everyone should be allowed to have a roof over their heads and a decent life.

- I have worked here since 2004. I was first on the night shift, but it was closed down two years ago and after that I worked during the day. We have a cafe where you can come every day and eat a free breakfast, shower, and change clothes. Lunch is available for only 30 Swedish Krona. We play a big part in helping many vulnerable people. We distribute groceries to families with children and to those that are new to Sweden. And we’re generous with conversations. Many people need the social part, having someone to talk to. We are a gathering place where you can meet others.

- Most people think that we do a good job and often people wonder how we manage. We meet a lot of people in different difficult situations, so it is important to be able to let it go when you go home to be able to cope. But I like to help. That is my driving force and it always has been.

- 99.9 percent of those who come to us think we are worth their weight in gold and say that it is thanks to us that they can move on. Some are on drugs and you never really know what will happen. One day things can be great and then the next day they can turn a 180. If someone is very violent, you have to back off. I've been called both this and that, but the next day we'll talk about it. It has its charm and I see every day as rewarding.

- I have met many people over the years that things went well for. They’ve got their own apartment and a job. So I feel hope! That is what I want to let everyone we meet know, that there is hope. But it is important that the individuals themselves want it otherwise it’s not possible. We can never think that any case is hopeless, we should just keep trying. Maybe they’ll listen and one day understand what we are saying.