Öresundsmetrons val kan bli modell för framtidens betong
Att ersätta cement med nya bindmaterial i betong ger allt mindre klimatavtryck och samtidigt klara höga prestandakrav. Frågan är hur lång tid minskningen tar och hur dyr klimatförbättrad betong blir. Det finns en bra möjlighet att arbeta med detta tillsammans över Öresund, menar en av Sveriges främsta forskare och praktiker inom området.
– Hela världen letar efter nya bindemedel att blanda i betong för att sänka koldioxidutsläppen. Utvecklingen går oerhört fort. Men ska vi klara av att nå klimatmålen behöver vi ställa om regelverket snabbare, säger Katarina Malaga, forskningschef på RISE, Research Insitutes of Sweden.
Katarina Malaga är forskare och affärsutvecklare, doktor inom kemisk- och mekanisk nedbrytning av byggmaterial (sten och betong) och professor inom hållbart byggande.
– Planeringen av Öresundsmetron är ett bra tillfälle att samla flera aktörers specialister för att snabbare få fram klimatförbättrad betong och nya arbetssätt, säger Katarina Malaga.
Katarina skulle vilja se en svensk-dansk arbetsgrupp. Den kan arbeta utifrån några huvudfrågor som skulle kunna leda till att klimatförbättrad betong kommer snabbt i produktion:
- Rätt betongmaterial på rätt plats i konstruktionerna
- Förhållningssätt till klimatnytta och teknisk prestanda
- Hur regelverket för användning kan anpassas till nya material
I den dansk-svenska arbetsgruppen bör byggföretagens experter, tekniska konsulter, forskare på universitet och inte minst svenska Trafikverket samt danska Vejdirektoratet ingå. Det här är en större fråga än enbart Öresundsmetron, enligt Katarina Malaga. På ett övergripande plan behöver Sverige och Danmark vidta många åtgärder för att leva upp till målet att nå klimatneutralitet år 2045. Byggnation av infrastruktur är ett av de stora områdena.
– Alla aktörer är medvetna om att vi behöver göra en industriell omställning i cementbranschen. 95 procent av anläggningsbetongens klimatavtryck kommer nämligen från cement, då det krävs hög temperatur för att tillverka den, förklarar Katarina Malaga.
Forskningen ligger en bra bit före entreprenörernas möjligheter att använda nya betongmaterial som ger mindre klimatavtryck.
– Med en dansk-svensk arbetsgrupp skulle vi kunna tänka mer utanför boxen. Då kan vi sannolikt snabbare sänka koldioxidutsläppen. Säkert också till en lägre kostnad, säger Katarina Malaga.
Hur reglerna för användning av andra material än cement är utformade påverkar industrins och beställarnas omställningstakt. Produktionssätt, tillgång till nya material och stor efterfrågan på klimatförbättrad betong driver också upp priserna på kort sikt.
Den andra stora förbättringen av produktionen är att cementanläggningarna investerar i infångning av koldioxid, så kallad Carbon Capture and Storage. Koldioxiden avskiljs i utsläppen och lagras i uttjänta oljekällor under havsbotten. För det görs stora investeringar som främst de stora tillverkarna kan klara.
– I ett sådant framtidsscenario släpper själva cementtillverkningen ut 0 koldioxid. Då betong också fångar upp en del koldioxid i atmosfären bli betonginfrastruktur till och med en koldioxidsänka. Vi får se hur det utvecklar sig, avslutar Katarina Malaga. Vi har en spännande framtid framför oss.