Efter drygt 20 år med bron är det naturligt att ta nästa steg för att skapa en mer integrerad Öresundsregion genom en tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn. Samhällsekonomiskt är projektet lätt att motivera – av miljöskäl, arbetsmarknadsskäl och för att möjliggöra mer gods- och fjärrtågstransporter skriver ordföranden för Öresundsmetron Executive Leif Jakobsson (S).

I förra veckan träffades riksdagens trafikutskott för att diskutera fler fasta förbindelser över Öresund. Att bygga en ny fast förbindelse till Danmark kan tyckas som en regional fråga, men i praktiken är det en fråga av stort nationellt intresse. Den handlar både om hur vi skapar fler jobb och om hur vi förbättrar Sveriges järnvägsförbindelser till kontinenten.

När Fehmarn Bält-tunneln mellan Danmark och Tyskland står klar år 2029 ökar möjligheterna för fler klimatvänliga godstågstransporter och fjärrtåg till och från Sverige. Detta förutsätter dock att Öresund inte blir en flaskhals för den långväga tågtrafiken.

Min bedömning är att det förslag som hittills har uppmärksammats minst också är det som ger mest samhällsnytta i förhållande till den stora investering som krävs. Jag syftar på Öresundsmetron, förslaget att bygga en tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn.

En Öresundsmetro skulle stärka integrationen i hela Öresund och samtidigt knyta regionens två största städer ännu närmare. Med metron kommer det att ta cirka 20 minuter att färdas från centrala Malmö rakt in i Köpenhamns tunnelbanesystem. Cirka en miljon fler människor får pendlaravstånd till andra sidan sundet. Forskning visar att när en arbetsmarknadsregion växer bidrar det till ökad tillväxt och högre löner.

En metro skulle också frigöra utrymme och kapacitet på den befintliga Öresundsbron. Genom att metron tar över drygt 50 procent av pendlings- och regionaltågstrafiken tvärs Öresund kan antalet gods- och fjärrtåg på Öresundsbron öka rejält. Då stärks svensk export och import samtidigt som det långväga tågresandet till kontinenten kan öka.

Öresundsregionen är redan i dag en tillväxtmotor för Sverige. Här finns ett av Europas ledande Life science-kluster och i Lund etableras nu två världsledande forskningsanläggningar, MAX IV-laboratoriet och European Spallation Source (ESS). Vill vi stärka Sverige som forskningsnation och se landet fortsätta växa med fler högkvalificerade jobb bör vi satsa på ett fördjupat samarbete över sundet, och därför behövs en plan för hur kommunikationerna ska byggas ut och förbättras.

En metro är bra för miljön. Den uppmuntrar fler att åka kollektivt i stället för att ta bilen. Genom att skapa mer utrymme för godstågstrafik kan den även medverka till att realisera EU:s målsättning om mer hållbara godstransporter. Om utrymmet för godstågstrafik på bron fördubblas kan metron bidra till minskade växthusgasutsläpp motsvarande 1 700 lastbilstransporter per dygn över Öresundsbron år 2050.

Öresundsmetron svarar mot flera behov och samhällsekonomiskt är det lätt att motivera satsningen. Finansieringen sker förslagsvis genom en kombination av biljettintäkter och vägavgifter från fordonstrafiken på Öresundsbron.

En tunnelbana mellan Öresundsregionens två största städer behövs – av miljöskäl, arbetsmarknadsskäl och för att möjliggöra mer gods- och fjärrtågstransporter. Efter drygt 20 år med bron är det naturligt att ta nästa steg för att skapa en mer integrerad Öresundsregion. Därför bör regeringen snarast ta initiativ till en utredning om förutsättningarna för att förverkliga Öresundsmetron.

Leif Jakobsson var statssekreterare (S) på Finansdepartementet 2016–2020, i dag är han bland annat ordförande i Öresundsmetron Executive

Läs mer om Öresundsmetron Executive