Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden som skapades i början av 1950-talet är fortfarande ett mönster för andra att följa, även om den har naggats i kanten och behöver fortsatt uppmuntran.

Det anser Anders Ahnlid, ny svensk representant i nordiska Gränshinderrådet, ett politiskt tillsatt organ som har till uppgift att arbeta för fri rörlighet för individer och företag i Norden.

– Vi vet att företag som möter konkurrens från andra länder har en högre produktivitet än företag som inte möter sådan konkurrens. Ett starkt näringsliv i Norden, som bygger på denna förutsättning, kan ge ett viktigt bidrag till att stärka konkurrenskraften, säger han.

Även om gränshindren mellan de nordiska länderna är jämförelsevis låga finns det ändå mycket att vinna på att ta bort dem, betonar Anders Ahnlid.

– Vi får inte glömma bort att de nordiska grannländerna hör till våra största och viktigaste handelspartners.

Olika skatteregler försvårar

De nordiska statsministrarna har enats om ett mål att Norden år 2030 ska vara världens mest integrerade och hållbara region. För att detta mål ska kunna uppnås krävs enligt Anders Ahnlid att länderna ”outtröttligt” arbetar med att ta bort gränshinder.

– Den största utmaningen idag är ländernas olika skatteregler, som gör det svårt för den som jobbar i ett nordiskt land men bor i ett annat, säger Anders Ahnlid.

Också skillnader när det gäller pensionsvillkor, arbetsrätt och socialförsäkringar skapar problem. Att minska den sortens gränshinder är något han hoppas kunna lägga mycket kraft på under sitt förordnande, som varar till och med sista december 2026.

Norden har länge haft en gemensam arbetsmarknad, där det med väldigt lite gränskontroller har gått att röra sig mellan länderna. Denna öppenhet har under senare år varit svår att upprätthålla, på grund av flyktingströmmar och coronapandemin.

– Målet med vårt arbete måste vara att vi ska komma tillbaka dit, säger Anders Ahnlid.

Krav på tillfälliga ID-kontroller

Den svenska regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att införa tillfälliga förbud mot att transportera personer utan giltiga ID-handlingar till Sverige. Gränshinderrådet har haft synpunkter på förslaget och framhållit att det krävs en bättre konsekvensanalys.

– Lärdomen från pandemin är att det krävs politisk dialog om något land gör inskränkningar i den öppenhet vi strävar efter och har tagit för given. Detta är också något som både Gränshinderrådet och Kommerskollegium uppmuntrat i sina remissvar angående förslaget, säger Anders Ahnlid.

Han framhåller att även om regeringen går vidare med förslaget måste arbetet fortsätta med att på andra sätt främja en gemensam arbetsmarknad.

– Här är det inte minst viktigt att de nordiska länderna fortsätter att undanröja de hinder som olikheter i examina för yrkeskvalifikationer innebär.

Förbättrade kommunikationer är bra

Trafikinfrastruktur tillhör inte Gränshinderrådets ansvarsområde. Men Anders Ahnlid ser ändå en koppling mellan förbättrade kommunikationer över Öresund och gränshinderfrågan.

– Från Gränshinderrådets utgångspunkt är förstås alla åtgärder som underlättar kommunikationerna mellan de nordiska länder av stort värde, även om de inte direkt har bäring på att avskaffa existerande handelshinder eller förhindra nya, avslutar Anders Ahnlid.