Romskt informations- och kunskapscenter - RIKC

Lovari

Romsk informations och kunskapscenter (RIKC) kerlel buchi pa romane pushimata pa nationalno minoriteto ando Malmö Stad. O RIKC kerel buchi te vazden taj te zoraren e romengi participacia ando them katar o shvedicko nationalno minoritetengo zakoni. O centro si permamento instutucia ando Malmö stad.

Ando Shvedo si 5 nationali minoritetora taj 5 historalni minoritetenge shiba.

  • zhidovora - jiddisch
  • rom - romani chib (intrege romane chiba)
  • samer (phurande manosha) - samiska
  • Shvedicka filandora - filandicka
  • tornedal - meänkieli

Kadal 5 gruppi sas ando Shvedo lungo vrama taj andakodo, si von jek anda Shvedicko kulturalno kranga. E politika pa minoritetora musaj te zorarel e nationalne minoritenege chiba te te trajin maj dur. O Malmö modelo si konkretno buci po centro pe akarsoske levelora. O modelo si importanto te vazdelpe o pachamo, chacipe taj stabilno te shaj zal po individualno/operativno och strukturelno/strategno plano.

  • Jek komunalmo informations och zanipaskocenter so kerel buchi te vazden e romengo chacipe mashkar le gaze.
  • Sicharipe mashkar e buchara po RIKC sar maj dur te zas, te keras buchi teorichno taj ande praktika sar te aven maj zurale taj vi e komunikaciaki buchi.
  • Sicharipe e manushenge so keren buchi ande komuna. Sicharas pa minoriteto zakono, romanisvedicko historia, romane trajo taj pa interkularitet.
  • Zutimasko centro
  • Zutimaski buci ando komonalni bucha sar exemplo andoi skola, socialtjänst taj andi buchake zutimata. Taj vi ande themeske insutuciji sar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan taj Migtationsverket.
  • Jek platform kaj kerelpe strategni taj operativni zutimata.
  • Jek buchi so kerelpe holistiski taj bolhones

Manushengi kontura taj zutipe

Amari kontura puterdij katar Luja (Måndag) –Parashtuji (fredag) 08:30–17:00. Kate shaj zutinas tu pe dialekto polcisko romani, lovaricka taj vi avera dialektura. Ame zutinas ando kontako le instutuciji sar socialtjänst, shkola, försäkringskassan taj arbetsförmedling. So shaj zutinas si peras/skirinas e lila, te ginavas e lila taj shaj zutinas te puthren föreningo.

Te si tume pe sos te zutinas tum, shaj aven amende vaj maren telefoni amende.

Zhanipe taj sicharimo

O RIKC del akarsoske formi pa zutipe taj sicharimo te vazdas o sicharipe pa svedicko nationalo minoritetengo zakoni/lag, romanisvedicko historia taj pa romengo trajo adjes. Kado keras sar pe konferebciji, seminaruim vat kana sicharas avri pa kado.

O RIKC ketanes kerel buchi pa romengi diskriminacia e shingalenca ando region syd, kaj vazdeaspe plano ketanes. O RIKC vazdel taj informalij pa romane djes, sar o internacinalo romano djes 8 aprilo, o holocaust djes 27 januari. Katar e buchi so kerel o centro bararel zanimasko banko (kunskspsbank/knowledgebank) kah kerelpe buchi pa minoritetenge chacimata. Te san intreserime te keres buchi amenca pa romengo nationalno minoritetora, le kontakto amenca.

E buci pa romengo nationalno minoriteto

Buci pa romengo nationalo minoriteto ando Malmö zal avri te zuraras romenge participacia taj lenge chacimata, ando Malmö pala zakoni o nationalo minoritetengo.

O plano zal avri po kodo zuraras e Malmoske intregi komunalni förvaltningar te avel le sicharimo, te shaj zuraras o romengo minoriteto te avel le sajek zor sar e gazen/manusha.

O romano råd pa nationalno minoriteto ando Malmö stad

O Malmosko råd pa nationalno minoriteto maj anglal vorbimasko- informativnot aj remissorgan pa romane puchimata taj planora so zal pep a romane minoriteto taj pa lengo trajo ando Malmö. Ande romano råd beshen romane delegatora taj poltikora anda Malmö. O rådet si oraniserime taj panglo ketanes kommunstyrelsen taj kadi buchi inkrelpe katar o RIKC.

Strategno taj implementacia pa nationalno minoritetenge chachimata

E buchi so RIKC kerel zal avri te vazdel taj shaj pandelpe jek buchi ketanes kavre oranizacijenca pala principo jek chacimata. Te shaj zurarelpe romenge chachimata po jek plattform.

O RIKC kerel buchi pala zakono pa nationalno minoriteto taj pala internationalne konvetura.

Participacia taj zor

I Participacia taj e zor si kija ande RIKC:s buchi. E rom so aven po centro si kodol so penen so te mangas, taj vi sar te vortaras e problemora so diken. Kado jek zuralipe pa participacia kaj sikavel ke e rom si jek e buchasa so keras.

Ginav e raportora pa RIKC

Le kontako amenca po RIKC!

Sito puchimata vaj meges te les kontako shaj bishaves mejlo rikc@malmo.se

Shaj rakaes ame pe adresa Norrtäljegatan 6 ando Malmö.

Mujo Halilovic
Verksamhetschef
mujo.halilovic@malmo.se
040-34 60 12
0709-69 21 86
Diana Bogelund
Samhällsvägledare
diana.bogelund@malmo.se
040-34 60 22
0738-52 60 30
Milan Verson
Samhällsvägledare
milan.verson@malmo.se
0708-480335
Sandy Lindkvist
Projektassistent
sandy.lindkvist@malmo.se
Julia Sällström
Planeringssekreterare
julia.sallstrom@malmo.se
0709-71 97 57
Olga Friberg Jonsson
Planeringssekreterare
olga.fribergjonsson@malmo.se
0704-283408
Robert Vävström
Samhällsvägledare
robert.vavstrom@malmo.se
040-34 60 23
0766-32 49 76


sv