Diskrimineringsgrunderna

Direkt diskriminering är enligt diskrimineringslagen om någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats om missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Kön

Diskriminering som har samband med kön är förbjuden enligt diskrimineringslagen Med kön avses att någon är kvinna eller man. Förbudet omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Förutom skyldigheten att inte diskriminera måste kommunen också arbeta aktivt för att förebygga och motverka diskriminering. Som arbetsgivare ska kommunen vart tredje år kartlägga och analysera att inga osakliga löneskillnader förekommer mellan män och kvinnor samt upprätta en strategi för jämställd personalpolitik. Kommunen har som arbetsgivare även skyldighet att upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete med en översikt av de åtgärder som behöver genomföras inom organisationen de närmaste åren.

Kön är den enda diskrimineringsgrunden som tillåter positiv särbehandling. Vid rekrytering kan vid likvärdig kompetens det underrepresenterade könet prioriteras för att få en jämnare könsfördelning på arbetsplatsen.

Kommunfullmäktige beslöt 2007 att Malmö stad skulle underteckna den ”Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå” (CEMR).

2011 antog kommunfullmäktige utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Enligt dessa beslut ska alla verksamheter arbeta aktivt inte bara för att motverka diskriminering på grund av kön utan även för att systematiskt integrera jämställdhetsperspektivet i alla sina verksamheter.

Ålder

Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera på grund av ålder inom arbetslivet och utbildningsväsendet. Undantag medges om särbehandling på grund av ålder har ett berättigat syfte.

Från januari 2013 är det även förbjudet att diskriminera på grund av ålder inom samhällsområdena: varor och tjänster, bostäder, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd och offentlig anställning.

Undantag kan tillämpas bland annat vad gäller lagstadgade åldersgränser, kollektivavtal, individuella avtal samt verkliga och avgörande yrkeskrav.

Funktionsnedsättning

Diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden enligt diskrimineringslagen.

Funktionshinder är enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. Diskrimineringsombudsmannen (DO) använder begreppet funktionsnedsättning.

Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Det är något som en person har, inte något som en person är.

DO menar att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning.

Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering.

Lagen skyddar även personer med mindre omfattande funktionsnedsättningar.

Sexuell läggning

Heteronormativa föreställningar om att människor endast kan tillhöra ett av två kön, och att vår sexualitet bör riktas till det andra könet, utgör grunden för diskriminering på grund av sexuell läggning.

Heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar. Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Ett öppet och inkluderande klimat på arbetsplatserna och likvärdigt bemötande av malmöborna är några av de viktigaste punkterna att slå fast. Detta krävs för att homo- och bisexuella kollegor, brukare och andra ska kunna tala om sitt liv på ett självklart sätt.

Homo- och bisexuella tillhör de grupper som löper risk att utsättas för diskriminering och hatbrott.

Liksom för andra grupper i riskzonen för hatbrott har Malmö stad ett ansvar att förebygga hatbrott och särskilt värna tryggheten för homo- och bisexuella.

Etnicitet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen en individs nationella och etniska ursprung.

Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter och kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.

Etnisk tillhörighet är en social konstruktion som borde definieras av individen och bygga på vars och ens egen identifikation. Men tyvärr finns många fördomar och schablonföreställningar om etnicitet och en person kan tillskrivas egenskaper och åsikter som den inte alls känner igen sig i bara på grund av sin etniska eller nationella bakgrund.

Gällande styrdokument inom området är utöver diskrimineringslagen även den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), EU:s stadga om grundläggande rättigheter samt EU:s direktiv om likabehandling oavsett ras eller etnicitet.

För nationella minoriteter gäller särlagstiftning till skydd för språk och kulturella rättigheter. De nationella minoriteterna i Sverige är: samerna, sverigefi nnarna, tornedalingarna, judarna och romerna.

Rasism, xenofobi, afrofobi, antiziganism, antisemitism och islamofobi är omvittnade samhällsproblem i såväl Malmö och Sverige som i hela Europa. Främlingsfientlighet, rasism och hatbrott innebär brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Bekämpandet av sådana yttringar är en nödvändig del i arbetet för att främja alla människors lika rättigheter och möjligheter.

Till kommunens främsta uppgifter hör att med förebyggande insatser bekämpa rasism och främlingsfientlighet samt att vidta åtgärder som främjar malmöbornas upplevelse av trygghet.

Religion eller annan trosuppfattning

I Sverige råder religionsfrihet enligt grundlagen. Diskrimineringslagens skydd mot diskriminering gäller alla som har en religion eller annan trosuppfattning. Ateism likställs med andra trosuppfattningar och omfattas av skyddet mot diskriminering.

Hatbrott mot personer på grund av deras religion är tyvärr inte ovanligt. Antalet anmälningar av brott med antisemitiska eller islamofobiska motiv har ökat och liksom vad gäller de rasistiska hatbrotten har

Malmö stad ett stort ansvar för att malmöbor ska kunna känna sig trygga oavsett vilken religion eller trosuppfattning de har. 

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som skiljer sig från heteronormen. Alla människor har en könsidentitet och könsuttryck.

Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.

Transpersoner tillhör de grupper som löper risk att utsättas för diskriminering och hatbrott.

Liksom för andra grupper i riskzonen för hatbrott har Malmö stad ett ansvar att förebygga hatbrott, och särskilt värna tryggheten för transpersoner.

Senast ändrad: 2020-02-24 12:52