Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad

Om du vill lyssna på texten kan du använda dig av programmet Talande Webb. Läs mer och aktivera programmet här.

Allas lika värde är demokratins grundval

Malmö stad ska vara en öppen och inkluderande stad där lika rättigheter och möjligheter för alla människor är den rådande normen.

Malmö stad har ansvar för att malmöborna ges lika rättigheter och möjligheter att ta del av den service och de tjänster som kommunen erbjuder. Som ansvarig för grundläggande infrastruktur i form av service och tjänster som utbildning, vård och omsorg och i egenskap av stor arbetsgivare, beslutsfattare och opinionsbildare har Malmö stad en nyckelroll i arbetet för ett samhälle fritt från diskriminering.

Malmö stad vill genom Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering synliggöra och motverka den diskriminering som förekommer samt arbeta för ett inkluderande och öppet samhälle där alla människor har samma rättigheter och möjligheter. I all kontakt med Malmö stad ska individen bemötas på ett respektfullt och icke kränkande sätt och ingen människa ska bli missgynnad för att den tillhör en särskild grupp. Detta framgår i 2 kap 17§ diskrimineringslagen (2008:567) och utgör grundnivån för kommunens skyldigheter.

Malmö stads Strategiska utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering behandlar Malmö stads ansvar som arbetsgivare att skapa arbetsplatser utan diskriminering men även kommunens ansvar för att den verksamhet som bedrivs gentemot malmöborna inte är diskriminerande. Utöver detta har Malmö stad ett ansvar för att motverka annan diskriminering i staden samt främja malmöbornas delaktighet och inflytande i den demokratiska processen.

Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering lägger fast att kommunen har ett ansvar för att främja de mänskliga rättigheterna och för att tillgodose malmöbornas lika rätt och möjligheter. Planen ska vara ett stöd för att motverka diskriminering i kommunens alla verksamheter. Den ska också vara ett stöd för att uppfylla kommunens skyldigheter och ansvar i dessa frågor. Den avser alla i kommunen och omfattar alla diskrimineringsgrunderna enligt svensk lagstiftning:

  • Kön
  • Ålder
  • Funktionsnedsättning
  • Etnicitet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Sexuell läggning
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck

Enligt mål i kommunfullmäktiges budget för 2014 ska Malmö stad ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet.

DETTA INNEBÄR ATT MALMÖ STAD:

  • är en kommun där arbetet mot diskriminering bedrivs i bred dialog och i samarbete med föreningslivet i Malmö.
  • driver en bostadsförmedling med tydliga och transparenta regler för förmedling av bostäder.
  • ger asylsökande och papperslösa unga rätt till skolgång, barnomsorg och skolbarnomsorg.
  • har ett aktivt arbete med Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering.
  • är en kommun där det är möjligt för de ideella organisationerna att söka ekonomiskt stöd hos kommunen för att skapa platser där grupper som riskerar diskriminering kan uppleva social samhörighet och delaktighet i samhället.
  • stöttar organisationer som arbetar mot diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet eller uttryck och som i sin verksamhet har utbildning som vänder sig till skolor och o­ffentliganställda.
  • medverkar i eller samarbetar med nätverk som arbetar konfliktförebyggande och med interkulturell dialog inom civilsamhället.
  • stödjer och samarbetar med organisationer som representerar grupper som är särskilt utsatta för rasism och hatbrott.
  • säkerställer en hög kompetens inom organisationen genom att kontinuerligt genomföra en utbildning för alla ledare och chefer inom den egna organisationen i antidiskriminering och hur man skapar en arbetsplats för alla.

Visioner

Samhällsperspektivet

– Malmö ska vara en stad där alla malmöbor har likvärdiga förutsättningar för delaktighet i samhällslivet oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Verksamhetsperspektivet

– Malmö ska vara en öppen och inkluderande stad för alla. En stad där lika rättigheter och möjligheter  finns för alla och där alla har tillgång till det stöd och den service de behöver oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck.

Arbetsgivarperspektivet

– Malmö stad ska vara en arbetsplats fri från diskriminerande strukturer.

INRIKTNINGSMÅL:

  • Malmö är en öppen och inkluderande stad där lika rättigheter och möjligheter för alla människor är den rådande normen. Det o­ffentliga samtalet präglas av öppenhet och delaktighet.
  • Malmö stad är en kommun där likvärdig verksamhet, service och bemötande, liksom likvärdig myndighetsutövning kan garanteras för alla. Detta innebär att stadens resurser styrs så att lika rättigheter och möjligheter för alla uppnås.
  • Malmö stad är en aktivt icke diskriminerande arbetsgivare. Det förekommer inte diskriminering vid rekryteringar och inte heller på arbetsplatserna.

Samhällsperspektivet

EFFEKTMÅL

Malmö stads verksamheter har senast år 2016:

  • en aktiv samverkan med civilsamhälle, föreningar och organisationer samt enskilda individer i stadens utvecklingsarbete inom området för mänskliga rättigheter och antidiskriminering.

INDIKATORER

Antal förvaltningar som:

  • bedriver ett utåtriktat opinionsarbete för allas lika rättigheter.
  • har etablerat samarbete med civilsamhället.
  • arbetar för en bred medborgardialog kring frågor som rör rasism och främlingsfientlighet.
  • i sitt arbete med dialog med malmöborna särskilt värnar om att få in synpunkter från de grupper som annars inte får möjlighet att göra sina röster hörda.

FÖR ATT BIDRA TILL MÅLUPPFYLLELSEN

UPPMÄRKSAMMAS FÖRVALTNINGARNA PÅ:

  • att med ledning av barnkonventionen säkerställa att ungas inflytande garanteras när lika behandlingsplaner ska tas fram.
  • att arbeta för att personer som saknar rättsliga dokument som ger dem rätt att stanna i Sverige ska omfattas av samhällsservice.
  • att etablera samverkan med organisationer som representerar grupper som är särskilt utsatta för rasism och hatbrott.
  • att etablera samarbete med berörda myndigheter och organisationer för att förebygga diskriminering, rasism och hatbrott.
  • att delta i nätverk med privata företag och andra organisationer för att motverka diskriminering i arbetslivet.
  • att inhämta synpunkter från pensionärsrådet och rådet för personer med funktionsnedsättning i frågor som rör diskriminering av äldre och/eller personer som har funktionsnedsättning.
  • att säkerställa att personalen kan hänvisa den som anser sig vara diskriminerad till en person och/eller en organisation där det finns möjlighet till dialog och stöd.
  • att det inte ska förekomma någon diskriminering på bostadsmarknaden.

Verksamhetsperspektivet

EFFEKTMÅL

Malmö stads verksamheter har senast år 2016:

  • ett målinriktat arbete för jämlik fördelning av makt och inflytande för alla människor oavsett bakgrund och tillhörighet.
  • med utgångspunkt i genomförda granskningar av den egna verksamheten upprättat mål och åtaganden kring diskriminering (som ska ingå i verksamhetsplaner och budget).
  • i samverkan, och med ledning från stadskontoret, tagit fram en gemensam modell för normkritiska granskningar av de egna verksamheterna.

INDIKATORER

Antal förvaltningar som:

  • redovisar granskningar av sitt ordinarie arbete i syfte att synliggöra eventuell diskriminering.
  • arbetar med alla mål i Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering.
  • kontinuerligt könsuppdelar individbaserad statistik.
  • har mätbara verksamhetsspecifika mål och åtaganden som ökar jämlikheten och jämställdheten och som ingår i verksamhetsplaner och budget.
  • följer upp mål och åtaganden på antidiskrimineringsområdet i samband med årsredovisning.
  • deltar i arbetet med att ta fram en metod för normkritisk analys.
  • redovisar översyn av verksamheter och lokaler ur tillgänglighetssynpunkt samt verkställda åtgärder mot enkelt avhjälpta hinder enligt 8 kap PBL, plan- och bygglagen (2010:900).
  • säkerställer att information framtagen av Malmö stad riktad till malmöbor som nyttjar kommunens service är tillgänglig på ett sätt och i en form som kan förstås av de berörda.
  • redovisar brukarundersökningar eller enkätundersökningar med allmänheten som visar att den upplevda diskrimineringen minskar.

FÖR ATT BIDRA TILL MÅLUPPFYLLELSEN UPPMÄRKSAMMAS FÖRVALTNINGARNA PÅ:

  • att genomföra brukarundersökningar eller andra enkätundersökningar som mäter upplevd diskriminering.
  • att använda relevanta metoder i arbetet för att uppmärksamma diskriminering, exempelvis praktiktestning, stickprovskontroller, enkätundersökningar, forskningscirklar, riktade intervjuer eller en kombination av olika metoder.
  • att se över informationsmaterial och blanketter ur antidiskrimineringssynpunkt, materialet ska vara fritt från rasistiska och/eller könsstereotypa beskrivningar.
  • att arbeta för att även andra familjebildningar än de traditionella lyfts fram och synliggörs.
  • att stödja personal och elever i skolan och förskolan i deras engagemang kring mänskliga rättigheter och antirasism.
  • att se till att den pedagogiska verksamheten drivs och organiseras samt innehåller utbildningsmaterial som främjar inkludering av alla att verka för att de läromedel som skolorna använder är fria från fördomar och diskriminerande föreställningar om personer och/eller grupper.
  • att arbeta för en skola fri från rasism.
  • att se till att skolorna har tillgång till ett undervisningsmaterial med metoder och verktyg för att arbeta mot diskriminering och kränkningar och för värderingar som värnar allas lika värde.
  • att säkerställa att information om läroplaner, skolans arbete och elevens utveckling är tillgänglig på ett språk och i en form som kan förstås av de berörda, som eleven själv och/eller föräldrar/vårdnadshavare.
  • att Malmö stad upphandlar tjänster och varor från företag som arbetar mot diskriminering och för inkludering enligt planer liknande denna samt att införa sociala klausuler i de avtal som ingås.

Arbetsgivarperspektivet

EFFEKTMÅL

  • Malmö stads verksamheter har senast år 2016:
  • ett aktivt arbete med kompetensutveckling för kommunens medarbetare inom området diskriminering.
  • implementerat Malmö stads Plan för jämställd personalpolitik.
  • ett arbete enligt kommunfullmäktiges mål att andelen anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer.
  • ska motsvara andelen av den totala befolkningen.

INDIKATORER

Antal förvaltningar som:

  • redovisar kompetensutveckling inom antidiskrimineringsområdet för alla verksamheter.
  • har utsett en kontaktperson för antidiskrimineringsarbetet som har en ledande och central position.
  • arbetar i enlighet med Plan för jämställd personalpolitik.
  • som redovisar en andel medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer som närmar sig målet.
  • att spegla befolkningen i Malmö.

FÖR ATT BIDRA TILL MÅLUPPFYLLELSEN UPPMÄRKSAMMAS FÖRVALTNINGARNA PÅ:

  • att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att få arbetsplatsträning och anställning.
  • att främja ett öppet och inkluderande klimat på kommunens arbetsplatser.
  • att följa upp och redovisa kommunens arbetsmarknadspolitik i kommunens budget utifrån kön, ålder och utländsk bakgrund.
  • att använda rekryteringssystem som säkerställer att ingen sökande diskrimineras på grund av bakgrund eller tillhörighet.
  • vikten av att ledningen har engagemang och kompetens för att aktivt driva antidiskrimineringsarbetet framåt.

Ansvar och organisation för arbetet mot diskriminering i Malmö stad

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret att fatta beslut om Strategisk utvecklingsplan mot diskriminering samt att de övergripande målen integreras i årsbudgeten. Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad ska ses över en gång per mandatperiod. Väsentliga ändringar i planen ska godkännas av fullmäktige. Om inga revideringar anses nödvändiga ska den strategiska utvecklingsplanen aktualitetsförklaras av kommunfullmäktige.

KOMMUNSTYRELSEN

Kommunstyrelsen har ansvaret för att leda nämndernas arbete enligt Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering. I ansvaret ligger att stödja, samordna och följa upp nämndernas och styrelsernas mål och åtaganden utifrån utvecklingsplanen. Kommunstyrelsen o­ffentliggör varje år i en särskild antidiskrimineringsrapport en redovisning av kommunens arbete mot diskriminering.

NÄMNDER OCH STYRELSER

Alla nämnder och styrelser ansvarar för arbetet mot diskriminering i den egna verksamheten. Nämnder och styrelser ansvarar för att granskningar kontinuerligt genomförs och att utvecklingsplanens betydelse för den egna verksamheten klargörs. Vidare ansvarar nämnder och styrelser för att formulera verksamhetsspecifika mätbara mål och åtaganden för att åstadkomma lika rättigheter och möjligheter. Dessa mål och åtaganden ska ingå i verksamhetsplaner och budget och följas upp i årsredovisningen.

FÖRVALTNINGAR

Alla förvaltningar ansvarar för att det ska finnas minst en kontaktperson med uppgift att samordna arbetet mot diskriminering inom förvaltningen. Det rekommenderas att kontaktpersonen har en central och ledande funktion i sitt ordinarie uppdrag och är väl förtrogen med nämndarbetet. Stadskontoret ansvarar för övergripande utvecklings-, uppföljnings- och samordningsinsatser kring arbetet mot diskriminering samt för omvärldsbevakning inom området. Stadskontoret har ansvar för att ge stöd till förvaltningarna i deras arbete enligt planen.

ALLA MEDARBETARE

Ledare på alla nivåer har ett operativt ansvar för att motverka diskriminering. Ledares ansvar uttrycks även tydligt i diskrimineringslagstiftningen.

Varje anställd har ett eget ansvar att inte diskriminera och att verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck

Utgångspunkter för ett samhälle fritt från diskriminering

Allas lika värde är demokratins grundval. Trots det behandlas människor olika och diskrimineras. Diskriminering innebär särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker och begränsar individens handlingsutrymme och valmöjligheter inom olika delar av samhällslivet, och som också kränker individens personliga integritet. Diskriminering är en social handling som upprätthåller en viss typ av samhällelig maktstruktur och som missgynnar vissa grupper och individer. En orsak till diskriminering är de normer som råder i samhället. Att tillhöra en norm, att inte bli ifrågasatt, innebär fördelar som ofta inte blir synliga förrän en person bryter mot normen. Ju färre normer en person passar in i desto troligare är det att personen utsätts för diskriminering.

Diskriminering underminerar grunderna för det demokratiska samhället. Den drabbar ofta personer utifrån andra människors fördomar om individer eller grupper och deras egenskaper. Inte bara enskilda människor diskriminerar utan även samhällets institutioner och organisationer genom t ex. lagar, myndigheter och utbildningssystem kan fungera så att de systematiskt missgynnar vissa individer eller grupper.

Diskriminering utförs inte alltid medvetet och kan därför vara svår att identifiera, beskriva och bevisa. Ickediskriminering regleras på flera ställen i vår svenska lagstiftning. Främst reglerar diskrimineringslagen situationer som rör diskriminering, men regleringar återfinns även i annan lagstiftning. Bland annat i regeringsformen (1974:152) som utgör grundlag, i lag (2009:724), om nationella minoriteter och minoritetsspråk i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och i kommunallagen (1991:900). Även en rad arbetsrättsliga lagar tangerar området till exempel föräldraledighetslagen (1995:584) och arbetsmiljölagen (1977:1160). Relevanta bestämmelser i brottsbalken (1962:700) är olaga diskriminering i 16 kap. 9 §, hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § och­ skärpningsreglerna i 29 kapitlet vilken brukar refereras till som hatbrottsregeln.

Om lagstiftning och andra redan gällande styrdokument ges också exempel under respektive avsnitt.

De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter lägger fast förpliktelser för stater och kommuner i förhållande till:

  • MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
  • SOCIALA, EKONOMISKA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER

Exempel på de internationella styrdokumenten inom arbetet mot diskriminering är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, konventionen om avska­ffande av all slags diskriminering av kvinnor, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om avska­ffandet av alla former av rasdiskriminering, Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter med mera.

Utöver detta ger även EU:s fördrag och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna skydd mot diskriminering. EU har även antagit direktiv inom området. Exempel på sådana är rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (2000/43/EG), rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (2004/113/EG), rådets direktiv om inrättande av en allmän ram för likabehandling (2000/78/EG) samt Europaparlamentets och rådets direktiv om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (2006/54/EG).

Rätten att inte diskrimineras är en grundpelare i alla dessa konventioner och direktiv och en genomgående princip rörande alla rättigheter. I konventionerna definieras diskrimineringsgrunderna enligt så kallat öppna listor till skillnad från i svensk lagstiftning där diskriminering enbart är olaglig om den kan knytas till de grunder som anges i diskrimineringslagen.

Staten och kommunerna är skyldiga att följa de mänskliga rättigheterna genom att:

  • RESPEKTERA RÄTTIGHETERNA – AVSTÅ FRÅN HANDLANDE, BESLUT OCH REGLER SOM INSKRÄNKER ELLER KRÄNKER DESSA RÄTTIGHETER
  • SKYDDA MÄNNISKOR MOT ATT ANDRA AKTÖRER ÄN STAT OCH KOMMUNINSKRÄNKER ELLER KRÄNKER RÄTTIGHETERNA
  • TILLGODOSE OCH FRÄMJA RÄTTIGHETER – SE TILL ATT DET FINNS SAMHÄLLSSYSTEM SOM FÖRVERKLIGAR RÄTTIGHETERNA

Malmö stad har gjort vissa internationella överenskommelser på eget initiativ och har därigenom en högre ambitionsnivå än vad lagen anger. Detta gäller till exempel åtagandet att arbeta efter ECCAR:s tiopunktsprogram mot rasism och diskriminering (se bilaga). Sedan 2007 är Malmö medlem i den Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR). Koalitionen kom till 2004 på initiativ från Unesco och är idag en sammanslutning av mer än 100 städer som skrivit under ett gemensamt åtagande att arbeta mot rasism och diskriminering inom ramen för städernas ansvar. Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering är en del av detta åtagande. Malmö stad bedriver ett aktivt arbete inom koalitionen och är en av 16 städer i ECCAR:s styrkommitté.

Malmö stad har även undertecknat den ”Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå” (CEMR), en deklaration som uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Undertecknare förbinder sig att upprätta en handlingsplan för jämställdhet, för Malmös del Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering.

Även Malmö stads Personalpolicy och Plan för en jämställd personalpolitik är betydelsefulla dokument för arbetet mot diskriminering.

De nationella minoriteternas särskilda rättigheter gäller språk och kultur. De regleras i språklagen (2009:600) och i lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I Sverige är de nationella minoriteterna fem till antalet: samer, tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer.

Diskriminering enligt lagen

Direkt diskriminering är enligt diskrimineringslagen om någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats om missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer som representerar någon av diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av grunderna. Sexuella trakasserier är uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Även instruktioner att diskriminera till någon i lydnads- eller beroendeförhållande är förbjudet.

INTERSEKTIONALITET

I Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering anges kommunens åtaganden för varje diskrimineringsgrund enligt svensk lagstiftning. Diskriminering sker sällan entydigt utifrån en enda diskrimineringsgrund utan ofta mot bakgrund av komplexa mönster av normer och fördomar.

Det är vanligt förekommande att personer som anmäler diskriminering också anger att den kan ha skett utifrån flera av grunderna i lagstiftningen.

Att motverka diskriminering kräver ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv som ställer frågor och gör det möjligt att analysera hur olika diskriminerande maktstrukturer samverkar. Att definiera och kategorisera är nödvändigt för att kunna tolka verkligheten men det är också ett sätt att utöva makt.

Vem är det som gör definitionen? I vilket syfte görs den? Och vad får det för konsekvenser? Flera maktordningar, som till exempel kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund, och funktionsnedsättning spelar roll i bestämmandet av en individs identitet och villkor. Dessa maktordningar är beroende av varandra och i arbetet mot diskriminering behövs kunskap och medvetenhet om hur olika maktordningar är sammanflätade och samvarierar.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN - Kön

Diskriminering som har samband med kön är förbjuden enligt diskrimineringslagen Med kön avses att någon är kvinna eller man. Förbudet omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Förutom skyldigheten att inte diskriminera måste kommunen också arbeta aktivt för att förebygga och motverka diskriminering. Som arbetsgivare ska kommunen vart tredje år kartlägga och analysera att inga osakliga löneskillnader förekommer mellan män och kvinnor samt upprätta en strategi för jämställd personalpolitik. Kommunen har som arbetsgivare även skyldighet att upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete med en översikt av de åtgärder som behöver genomföras inom organisationen de närmaste åren.

Kön är den enda diskrimineringsgrunden som tillåter positiv särbehandling. Vid rekrytering kan vid likvärdig kompetens det underrepresenterade könet prioriteras för att få en jämnare könsfördelning på arbetsplatsen.

Kommunfullmäktige beslöt 2007 att Malmö stad skulle underteckna den ”Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå” (CEMR). 2011 antog kommunfullmäktige Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Enligt dessa beslut ska alla verksamheter arbeta aktivt inte bara för att motverka diskriminering på grund av kön utan även för att systematiskt integrera jämställdhetsperspektivet i alla sina verksamheter.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN - Ålder

Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera på grund av ålder inom arbetslivet och utbildningsväsendet. Undantag medges om särbehandling på grund av ålder har ett berättigat syfte.

Från januari 2013 är det även förbjudet att diskriminera på grund av ålder inom samhällsområdena: varor och tjänster, bostäder, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd och offentlig anställning.

Undantag kan tillämpas bland annat vad gäller lagstadgade åldersgränser, kollektivavtal, individuella avtal samt verkliga och avgörande yrkeskrav.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN - Funktionsnedsättning

Diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Funktionshinder är enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. Diskrimineringsombudsmannen (DO) använder begreppet funktionsnedsättning.

Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är något som en person har, inte något som en person är. DO menar att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning.

Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Lagen skyddar även personer med mindre omfattande funktionsnedsättningar.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN - Etnicitet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen en individs nationella och etniska ursprung. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter och kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Etnisk tillhörighet är en social konstruktion som borde definieras av individen och bygga på vars och ens egen identifikation. Men tyvärr finns många fördomar och schablonföreställningar om etnicitet och en person kan tillskrivas egenskaper och åsikter som den inte alls känner igen sig i bara på grund av sin etniska eller nationella bakgrund.

Gällande styrdokument inom området är utöver diskrimineringslagen även den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), EU:s stadga om grundläggande rättigheter samt EU:s direktiv om likabehandling oavsett ras eller etnicitet.

För nationella minoriteter gäller särlagstiftning till skydd för språk och kulturella rättigheter. De nationella minoriteterna i Sverige är: samerna, sverigefinnarna, tornedalingarna, judarna och romerna.

Rasism, xenofobi, afrofobi, antiziganism, antisemitism och islamofobi är omvittnade samhällsproblem i såväl Malmö och Sverige som i hela Europa. Främlingsfientlighet, rasism och hatbrott innebär brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Bekämpandet av sådana yttringar är en nödvändig del i arbetet för att främja alla människors lika rättigheter och möjligheter.

Till kommunens främsta uppgifter hör att med förebyggande insatser bekämpa rasism och främlingsfientlighet samt att vidta åtgärder som främjar malmöbornas upplevelse av trygghet.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN - Religion eller annan trosuppfattning

I Sverige råder religionsfrihet enligt grundlagen. Diskrimineringslagens skydd mot diskriminering gäller alla som har en religion eller annan trosuppfattning. Ateism likställs med andra trosuppfattningar och omfattas av skyddet mot diskriminering.

Hatbrott mot personer på grund av deras religion är tyvärr inte ovanligt. Antalet anmälningar av brott med antisemitiska eller islamofobiska motiv har ökat och liksom vad gäller de rasistiska hatbrotten har Malmö stad ett stort ansvar för att malmöbor ska kunna känna sig trygga oavsett vilken religion eller trosuppfattning de har.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN - Sexuell läggning

Heteronormativa föreställningar om att människor endast kan tillhöra ett av två kön, och att vår sexualitet bör riktas till det andra könet, utgör grunden för diskriminering på grund av sexuell läggning. Heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar. Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Ett öppet och inkluderande klimat på arbetsplatserna och likvärdigt bemötande av malmöborna är några av de viktigaste punkterna att slå fast. Detta krävs för att homo- och bisexuella kollegor, brukare och andra ska kunna tala om sitt liv på ett självklart sätt.

Homo- och bisexuella tillhör de grupper som löper risk att utsättas för diskriminering och hatbrott. Liksom för andra grupper i riskzonen för hatbrott har Malmö stad ett ansvar att förebygga hatbrott och särskilt värna tryggheten för homo- och bisexuella.

DISKRIMINERINGSGRUNDEN - Könsöverskridande identitet eller uttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som skiljer sig från heteronormen. Alla människor har en könsidentitet och könsuttryck. Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.

Transpersoner tillhör de grupper som löper risk att utsättas för diskriminering och hatbrott. Liksom för andra grupper i riskzonen för hatbrott har Malmö stad ett ansvar att förebygga hatbrott, och särskilt värna tryggheten för transpersoner.

Stöd och samverkan med föreningslivet

Kommunen ska främja likvärdiga förutsättningar för delaktighet i samhället. I linje med detta ska kommunen identifiera vilka hinder som finns för människors lika rättigheter så att dessa kan åtgärdas.

Staden som helhet gynnas av ett öppet klimat där malmöborna känner sig sedda och respekterade och är delaktiga i de demokratiska processerna. I arbetet för delaktighet är Malmö stad beroende av ett nära och konstruktivt samarbete med civilsamhället.

Kommunen ska dessutom bedriva ett aktivt och utåtriktat opinionsarbete för allas lika rättigheter och personer som anser sig utsatta för diskriminering ska veta vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp. Att det finns en oberoende föreningsdriven organisation (antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering) som kan bidra med en kritisk granskning av kommunens verksamhet och där malmöbor som upplever diskriminering kan få råd och stöd är av stor betydelse för att stadens ambitioner i arbetet mot diskriminering ska kunna förverkligas. Liknande betydelse har andra organisationer och föreningar som organiserar, representerar och stödjer malmöbor som särskilt riskerar att drabbas av diskriminering och hatbrott.

Handlingsplan mot diskriminering har reviderats i dialog med föreningslivet i Malmö. Den har omformats till en Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad. Även fortsatt ska utvecklingsplanen revideras eller aktualiseras varje mandatperiod i en bred dialog med föreningslivet.

Senast ändrad: 2020-02-24 13:30