Desirée Dahlgren

Desirée Dahlgren, förstelärare på Geijerskolan, och mottagare av Malmö pedagogpris 2018.

Lärare

Foto: © Malmö stad / Camilo Pozo

Stort grattis till Malmö pedagogpris. Hur känns det?

– Tack! Jag känner mig väldigt hedrad och det känns som ett kvitto på allt bra jag har gjort. Jag är väldigt stolt över mig själv men jag är mest glad över att jag har blivit nominerad. Sen är det en helhet – utan skolledningen, kollegorna och mina elever hade jag ju inte varit där jag är i dag. Jag ser det som att det är skolan har fått priset även om det går till mig.

Hur var prisutdelningen?

– Den var väldigt trevlig och det är viktigt att lyfta pedagoger som gör något bra på det här sättet. Vi fick ta emot pris, blommor och ett diplom av grundskolenämndens ordförande Anders Rubin. Och så fick vi 5 000 kronor var som ska gå till fortbildning eller en studieresa. Nu ska jag fundera på vad jag ska använda prispengarna till. Jag har alltid varit intresserad av värdegrundsarbete och av det kooperativa arbetet så kanske en studieresa för att se hur man gör på andra skolor.

Varför tror du att du fick priset?

– Jag brinner för att alla elever ska känna att de lyckas, oavsett vilken nivå och vilka förutsättningar de har. Jag värnar om relationer mellan hem och skola och att man gör det där lilla extra. Jag ser inte bara ”mina” elever utan alla elever på skolan. Sen har jag också en skolledning som står bakom mina tankar och mitt utanför boxen-tänk, vilket är otroligt viktigt. Jag får prova mig fram med eleverna i deras lärande.

Vad är framgångsreceptet för att eleverna ska lyckas?

– För mig är det förhållningssättet, att man alltid tänker att alla barn kan lyckas om de bara tror på sig själva och på sin förmåga. Vi har en profil på skolan där vi tänker salutogent, det vill säga att vi gör mer av det som fungerar, och det försöker jag tänka på i min undervisning också. Jag försöker också jobba mycket kooperativt, att lära av varandra, där man också får in värdegrundsarbetet. Alla är olika men lika mycket värda. Och så duktiga kollegor och en stöttande skolledning, annars hade jag inte stått här.

Varför blev du lärare?

– Jag ville göra skillnad. Det är den största anledningen. Jag märkte också att jag hade fallenhet för att lära ut och att barn lyssnar på mig och har alltid gjort, ända sedan jag var yngre. Så man kan säga att det var ett naturligt val för mig. Dessutom har jag själv haft många bra lärare som har varit förebilder och inspiration i mitt liv. Idag finns även kollegor som inspirerar mig.

Vad är det bästa med att vara lärare?

– Det är när eleverna lyckas och när jag ser att elever som har svårigheter når målen ändå. Det händer mycket när man satsar på att stärka deras självförtroende genom att tänka utanför boxen och vågar testa nya metoder. Det är också underbart när de kommer tillbaka och vill berätta hur det har gått för dem i livet. Alla har ju tuffa dagar som lärare och det har jag också men någonstans vet man att man bara ska fortsätta, för i slutändan gör man något bra. Man gör faktiskt skillnad för många elever även om man inte tänker på det.

Vad händer nu?

– Just nu är jag mammaledig. Jag lägger mycket tid på mitt arbete och jag måste erkänna att det kliar lite i fingrarna att komma tillbaka. Men jag har alltid tänkt att jag ska vara elevernas bästa lärare och nu ska jag vara världens bästa mamma ett tag. Jag älskar att jobba med skolutveckling så att jag kan nå så många elever som möjligt, så när jag kommer tillbaka så vill jag jobba med det, men på vilket sätt håller jag öppet.

Senast ändrad: 2018-09-28 13:56