Malmö -de två kunskapsstäderna

Mikael Stigendal

Den 3 mars 2012 hade kommissionär Mikael Stigendal, professor i sociologi, ett seminarium om sin underlagsrapport till kommissionen, Malmö -de två kunskapsstäderna,  i serien "Den orättvisa staden - om välfärdsutveckling" på Malmö högskola.

Mer om seminarieserien finns på www.mah.se/urbanseminarier

Se föreläsningen på film här

Den 6 mars hölls ett öppet samtal mellan Stigendal och kommunalrådet Katrin Stjernfeldt-Jammeh som kopplade till rapporten under temat "Hur gör vi barndomen trygg och framtiden ljus för alla stadens unga?"

Se samtalet på film här

Mikael Stigendal om rapporten Malmö -de två kunskapsstäderna

För att förstå varför skillnaderna i hälsa har blivit så stora i Malmö räcker det inte med att fokusera på bara vissa delar av Malmö. Det krävs ett helhetsperspektiv. Centralt i detta helhetsperspektiv är sambandet mellan tillväxt och välfärd.

För att klara krisen under 1980- och 90-talen gjorde sig Malmö till del av den nya globala ordning som växte fram under 1980-talet dominerad av ett samband mellan finansdriven tillväxt och en ojämlikare välfärd. Det gjordes genom en ny typ av politik, kallad stadspolitik, som är mera regional än kommunal, styrs genom nätverk mer än parlamentariska församlingar och ofta involverar näringslivet och de hårda förvaltningarna. Det ledde till att Malmö sattes på kartan som en framgångsrik nod i den globala kapitalismens utveckling men det fördjupade samtidigt de tidigare klyftorna, skapade nya samhällsgränser och gjorde samhället till ett innanförskap.

De stora skillnaderna i hälsa är således del i en internationell utveckling och de hänger också ihop med den finansdrivna tillväxt som har dominerat under de senaste 30 åren.

Förståelsen av detta har dock försvårats av den kunskapssyn som ligger till grund för talet om Malmö som kunskapsstad. Det är en kunskapssyn som likställer kunskap med fakta och gör kunskap till en fråga om kvantifieringar. Jag vill därför påstå att Malmö har blivit en kvantitetskunskapsstad. För att problemen med de stora skillnaderna i hälsa och välfärd ska kunna lösas måste Malmö bli mer av en kvalitetskunskapsstad.

Syftet med min rapport är att lägga grunden till en bred diskussion om lösningarna. Allt för ofta talar man direkt om lösningarna utan att diskutera de problem som de är tänkta att vara lösningar på. Detta menar jag är ett problem i sig.

Utan genomarbetade beskrivningar och definitioner av problemen kan de sk lösningarna rentav bidra till att förvärra problemen. Min rapport "Malmö — de två kunskapsstäderna" är tänkt som ett bidrag till diskussionen om hur man ska förstå Malmö och vad som är problem. Därmed hoppas jag också kunna bidra till att förändra tänkandet om Malmö och det ser jag som en lösning i sig.

Senast ändrad: 2019-11-28 13:04