Projektägare är Kulturförvaltningen och projektledare är Genti Cifliku. Projekttiden är 2019-01-01 - 2021-12-31. Projektet totala budget är 61 819 177 kr varav 30 640 351 kr finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Wisdome Innovation är ett samverkansprojekt som syftar till att etablera och säkerställa driften av Wisdome Malmö. Målet med Wisdome Innovation är att skapa en upplevelsearena med domteater, digitala labb och lärmiljöer där visualiseringar möjliggör ökad förståelse och innovation. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Malmö stad, Lunds universitet, Altitude Meetings AB, Malmö universitet, European Spallation Source (ESS) och Game Habitat Southern Sweden. Ungefär två tredjedelar av budgeten går till utveckling och etablering av mötesplatsen och ungefär en tredjedel till fysiska investeringar. Wisdome Innovation bygger på den förstudie (Wisdome Malmö) som avslutades under våren 2018.

Genom samverkansprojektet Wisdome Innovation arbetar Malmö Museer med att skapa och etablera en relevant mötesplats för visualiseringar i Malmö och Skåne/Blekinge. Projektet bidrar till fler möjligheter till samskapande mellan stad, akademi, näringsliv och regionens befolkning. Företag i innovationsfasen, studenter och unga vuxna är prioriterade målgrupper för Wisdome Innovation. Målgrupperna involveras i utvecklingen av såväl aktiviteter kopplade till den innovativa mötesplatsen, samt de digitala labb där unga och studenter kan arbeta med digitala verktyg som möjliggör visualisering av projekt, studieresultat och forskningsresultat.

Wisdome Innovation ingår i den nationella satsningen inom vetenskaplig visualisering, interaktivt lärande och digitala labb. Satsningen har gjorts möjlig genom en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse till visualiseringsteknik. Målet med den nationella Wisdome-satsningen är att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos barn och unga, samt bidra till framtida kompetensförsörjning och stärkt innovationskraft. Satsningen omfattar ytterligare fyra science centers: Tekniska museet i Stockholm, Visualiseringscenter i Norrköping, Universeum i Göteborg och Umevatoriet i Umeå. Genom satsningen kan medverkande science centers vidareutvecklas till innovativa mötesplatser för vetenskaplig visualisering - där näringsliv, offentliga aktörer, idéburen sektor, skolor och allmänhet är tänkta användare. Malmös profilområden är hållbar utveckling och digitala spel.

Kontakt: genti.cifliku@malmo.se

Case Sofielund handlar om förändringsarbete och arbete med hållbar stadsutveckling i Sofielundsområdet. Arbetet drivs i två projekt: Case Sofielund Entreprenörskap och Case Sofielund 2030.

Projektägare för Case Sofielund Entreprenörskap är Fastighets- och Gatukontoret och projektledare är Fatime Nedzipovska. Projekttiden är 2018-08-01 – 2021-12-31. Total budget är 14 852 902 kr varav 7 426 451 kr finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Det övergripande målet för Case Sofielund Entreprenörskap är att stärka det lokala entreprenörskapet i Sofielund och därigenom bidra till ökad sysselsättning, tillväxt och stärkt områdesidentitet. Sofielund ska utvecklas till ett attraktivt område i staden där befolkning, civilsamhället och näringslivet är delaktiga i förändringsarbetet. Projektmålet är att fler entreprenörer och företagare etableras, befintliga företag växer, fysiska förutsättningar för handel förbättras, samverkan mellan entreprenörer, företag och föreningsliv förbättras och förtroendet mellan lokalsamhället och kommunen stärks.

Projektägare för Case Sofielund 2030 är Fastighets- och Gatukontoret och projektledare är Mette Løth Rasmussen. Projekttiden är 2018-08-01 – 2021-12-31. Total budget är 18 838 176 kr varav 9 198 783 kr finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Syftet med Case Sofielund 2030 är att kunna uppnå ett hållbart stadsområde, med en djup förankring i FN:s 2030 mål. Ambitionen är att Sofielund ska bli ett pilotområde genom att bryta ned och implementera FN-målen i ett lokalt geografiskt avgränsat område. Målet är också att vidareutveckla och ytterligare lokalanpassa den BID-modell som används i området. Sofielund ska bli en testbädd, en pilot där det går att genomföra och testa nya idéer samt ibland utmana de strukturer som kan verka hämmande i en utvecklingsprocess.

För att på bästa sätt bidra till områdesutvecklingen är det viktigt att de båda projekten Case Sofielund Entreprenörskap och Case Sofielund 2030 arbetar parallellt med varandra, och med det arbete som BID Sofielund bedriver i området.

Kontakt: fatime.nedzipovska@malmo.se

Kontakt: mette.lothrasmussen@malmo.se

Malmö stad har utmaningar med hög arbetslöshet och med att integrera vissa grupper på arbetsmarknaden som unga, personer utan gymnasiebetyg och utomnordiskt födda. Samtidigt befinner sig staden i en region med hög innovationskraft, rikt företagande och goda kommunikationsmöjligheter mellan orterna. I regionen verkar samverkansorganisationen MalmöLundregionen (MLR), där 12 kommuner samarbetar kring strategiska frågor, som exempelvis näringslivsfrågor.

”Tillväxt i MalmöLundregionen” syftar till att hitta nya, innovativa samverkansformer, rutiner och arbetssätt inom och mellan kommunerna i MLR vad gäller ökad tillväxt med avseende på näringsliv och sysselsättning. Projektet ska bidra till att stärka MLR-perspektivet i det befintliga arbetet och hitta sätt att kommunicera regionens styrkor och potential.

Projektet är ett samverkansprojekt mellan Malmö stad, där stadskontoret är projektägare och Lunds kommun, Skurups kommun och Invest in Skåne. Projektledare är Sebastian Drott och projekttiden löper mellan 2021-01-01 - 2023-04-30.

Total har 13,1 miljoner budgeterats för projektet varav 50 procent av projektets faktiska kostnader och 50 procent av den sammanlagda stödgrundande finansieringen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden från det operativa programmet för Skåne-Blekinge, insatsområdet Hållbar stads- och samhällsutveckling. Detta stöd uppgår till högst 6 556 310 kronor.

Projektet har fyra huvudaktiviteter som löper parallellt under hela projekttiden. Den första aktiviteten fokuserar på förbättrad kommunservice gentemot företag och den andra på att locka fler företagsetableringar till regionen. I den tredje aktiviteten utreds hur utbud av tillgänglig kompetens på ett systematiskt sätt kan matchas bättre med näringslivets och de mindre kommunernas behov, såväl med fokus på att bemanna bristyrken som inte kräver högre utbildning, som att stärka mindre orters tillgång till högutbildad arbetskraft. Den fjärde aktiviteten är inriktad på nyföretagande och ämnar utforma bättre rutiner och system i MLR för att fånga upp och stötta personer som vill starta nya företag.

Kontakt: sebastian.drott@malmo.se

Projektägare är Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och projektledare är Annika Hansen. Projekttiden är 2018-11-05 – 2021-03-31. Projektets totala budget är 4 263 313 kr, varav 3 197 485 kr finansieras av Europeiska socialfonden.

Målgrupp för projektet Hejsvenska är vuxna andraspråksinlärare inom och utanför reguljär sfi-undervisning som behöver grundläggande kunskaper i svenska som andraspråk för olika syften såsom för att klara sitt vardagliga liv och kunna vara aktiva samhällsmedborgare, närma sig yrkesutbildning eller göra sig tillgängliga på arbetsmarknaden. Speciell vikt läggs vid att göra verktygen tillgängliga även för studeranden med kort utbildningsbakgrund.

Syftet med projektet är att ge målgruppen, primärt lågutbildade vuxna andraspråksinlärare, fortsatt digitalt stöd i sin språkinlärning genom att skapa nya, kostnadsfria webbprogram, motsvarande sfi-kurs C och D, med tillhörande appar och därmed ge målgruppen större möjlighet att klara samtliga sfi-kurser. Syftet är också att genom de flexibla, individanpassade

verktygen ge användaren möjligheten till snabbare progression i sina språkstudier. I förlängningen är syftet också att ge en tidigare och bättre förberedelse för deltagande i samhälls- och yrkesliv.

Målet med projektet ska vara att ta fram ett funktionellt digitalt verktyg (Hejsvenska 3 & 4) anpassat så att även lågutbildade kan använda det som webbmaterial och tillhörande appar som kompletterar Hejsvenska 1 & 2 och därmed täcker hela sfi. Ett delmål är att det inom verktygen finns ett arbetstema som löper genom hela hejsvenska-materialet. Ytterligare ett delmål är att materialet har kvalitetssäkrats genom tester och intervjuer med pilot-, jämförelsegrupp och likabehandlingsgrupp. Ännu ett delmål är att materialet har spridits nationellt.

Kontakt: annika.hansen@malmo.se

Projektägare var Stadskontoret och projektledare Fadi Barakat. Projekttiden var 2017-04-01 – 2020-07-31. Projektets totala budget var 10 840 278 kr, varav 5 420 139 kr finansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektets övergripande mål har varit att skapa strukturer och arbetssätt så att fler nyanlända kan starta och driva företag. Projektet drog nytta av nyanländas kultur och entreprenöriella egenskaper för att öka sysselsättningen genom att individer i etableringen startar och utvecklar företag. Metoder utvecklade i projektet syftade till att ge framtida individer i etableringen bättre möjligheter att starta och driva företag. Projektets hade som mål att totalt 15 företag skulle ha startats av deltagarna under projekttiden, varav ca en tredjedel av kvinnor.

Aktuellt läge och måluppfyllelse/resultat

Projektgruppen, som bestod av Almi, Arbetsförmedlingen, Tillväxt Malmö och Malmö stad, tog fram metoder/processer för projektet under projekttiden utifrån delmålen/aktiviteterna. Stort fokus lades på att utforma en metod/program som byggde på tidigare erfarenheter kring affärsutveckling och identifiering av potentiella kandidater till projektet, men som även utmanade den befintliga metodiken hos projektgruppens aktörer.

Ett tre-stegs-program utformades, beståendes av 3 delmoment:

1. Inspiration & rekrytering
2. Kunskap & validering
3. Entreprenör till företagare

Med avseende på projektets målsättningar har Highway to Business visat på mycket goda resultat under projektperioden. Totalt sett har 306 personer rekryterats till projektets inledande aktiviteter (uppsatta mål om totalt 300 personer). Inom projektets huvudprogram (Entreprenör till företagare) har totalt 95 personer rekryterats (mål att totalt 40 personer ska ha genomfört programmet inom projektperioden). I förhållande till projektmålet om 15 nya företag, har 18 nya företag startats av deltagare inom projektet och är registrerade hos Skatteverket. I förhållande till detta mål har även målet att 5 företag ska ha startats av kvinnliga företagare uppfyllts. Totalt har 7 företag startats av kvinnliga företagare.

Projektgruppen har arbetat aktivt med att identifiera och utforma ett arbetssätt som gör det möjligt för projektet att hitta entreprenörsämnen bland nyanlända personer i etableringen hos Arbetsförmedlingen. En god relation har skapats mellan Highway to Business och Arbetsförmedlingens handläggare som hjälper projektet med att rekrytera och identifiera nyanlända som är intresserade av att starta eget företag. Utöver detta har ett utbildningsprogram bestående av fem utbildningsmoduler tagits fram för delmoment 3 (Entreprenör till företagare), varav samtliga moduler har översatts till arabiska för att underlätta för deltagarna att kunna tillgodogöra sig utbildningens innehåll, då 98% av projektets deltagare är arabisktalande. Projektet har även utvecklat ett budgetprogram på svenska, engelska och arabiska som underlättar framtagandet av en budget.

Kontakt: fadi.barakat@malmo.se

Mer info om Highway to Business

Projektägare har varit Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och projektledare Tiba Khozestani. Projekttiden var 2017-02-01 – 2020-01-31. Total budget var 9 118 000 kr varav 6 061 000 kr finansierades av Europeiska socialfonden.

Projektet fungerade som en introduktion till arbetsmarknaden för individer som står långt ifrån den. Projektets syfte var att öka inkludering på arbetsmarknaden genom aktiviteter för både arbetssökande och potentiella arbetsgivare i behov av arbetskraft. Målet var att genom coachning, språkstöd och praktik påverka enskilda individers möjligheter, men också att påverka strukturer för en långsiktigt hållbar förändring.

Måluppfyllelse/resultat

Projektet hade tre målgrupper.

Målgrupp 1.1

Projektmålet för denna målgrupp var att 20 kvinnor skulle läsa färdigt grundutbildningen för undersköterska under projekttiden samtidigt som de arbetade 50% inom den kommunala vård och omsorgen. Av 116 sökande, efter en gedigen rekryteringsprocess, valdes 30 kvinnor ut som påbörjade undersköterskeutbildningen i oktober 2017. Ca 50% av kvinnorna kom från projektet Hela Familjen 2.0. Från och med mars 2018 påbörjade deltagarna utbildningspraktik inom kommunala vård och omsorg på 50% och fortsatte undersköterskeutbildningen på 50% genom hela projekttiden. När projektet avslutades var det 27 deltagare som var kvar och av dem var det 21 som blev färdiga med grundutbildningen.

Målgrupp 1.2

Projektmålet för målgrupp 1.2 var att 130 ungdomar, 18-29 år, skulle genomgå en praktik. Matchningen mot lediga praktikplatser, där handledaren hade gått projektets utbildning, tog hänsyn till deltagarens bakgrund, intresse, personlighet, språknivå, framtidsplaner och syfte med praktiken. Mycket fokus för denna målgrupp under praktiktiden var språkutveckling kombinerat med intresse för branschen/arbetsplatsen då många av ungdomarna studerade SFI samtidigt som de praktiserade och därmed behövde utveckla sina språkkunskaper i svenska. Totalt var 131 ungdomar inskrivna i projektet och genomförde praktik. Totalt under projekttiden fullföljde 71% av ungdomarna sin praktikperiod. Efter fullföljd praktik fick 37% av dessa ungdomar ett arbete eller började studera. Många av ungdomarna fick extraanställning och kunde därför kombinera jobb med SFI-studier. Det har visat sig att projektet har varit en bra språngbräda för ungdomar för att få in en fot i arbetslivet och behålla den över tid samtidigt som de fortsatte med sina studier.

Målgrupp 2

Projektmålet för denna målgrupp var att 80 handledare skulle utbildas under hela projekttiden. Totalt har 160 handledare utbildats. Syftet var att hitta, utbilda och attitydförändra samt coacha arbetsgivare som ville ta emot ungdomar på praktik. Projektet arbetade med tvåvägscoachning: handledare och praktikant coachades. Arbetsgivare som projektet samarbetade med tillhörde både näringslivet och offentliga sektorn. Även handledarna hos den kommunala vård och omsorgen som målgruppen 1.1 praktiserade hos fick gå handledarutbildningen. Projektet hade ständigt dialog med nya arbetsgivare som ville ta del av både utbildningen och möjligheten att

ta emot och handleda praktikanter. Efter projektslut har delar av handledarutbildningen implementerats på arbetsmarknadsavdelningen.

Kontakt: tiba.khozestani@malmo.se

Projektägare för Hela Familjen 2.0 var Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och projektledare Magnus Sjöberg. Projekttiden var 2016-10-01 – 2019-02-28. Projektets totala budget var 32 018 553 kr, varav 14 923 523 kr finansierades av Europeiska socialfonden.

Hela Familjen 2.0 var ett projekt inom ekonomiskt bistånd. Projektet riktade sig till personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. I verksamheten deltog föräldrar i barnfamiljer som uppburit ekonomiskt bistånd i minst 24 månader. Metoden bygger på att socialsekreterare från individ- och familjeomsorgen arbetar intensivt med familjen och dess individer i tät samverkan med andra aktörer som Arbetsmarknadsavdelningen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och primärvården. Projektet omfattade samtliga Malmös fem socialtjänster och 15 socialsekreterare samt projektledare och projektadministratör jobbade i projektet.

Genom att man i metoden för Hela Familjen arbetar med varje enskild individ i en familj identifieras kvinnors/mäns behov på flera livsområden. Detta har gjort att personer som tidigare hamnat i skymundan synliggjorts, deras behov har identifierats och matchats med lämpliga insatser. En utvärdering av tidigare projekt visade att metoden bidrar till att fler individer får sysselsättning, fler familjer uppnår självförsörjning och att barnen i familjerna når bättre skolresultat än vid traditionell handläggning.

Projektet syftade till att ge barn, ungdomar och vuxna förutsättningar för ett självständigt liv och starkare förankring i samhället. Projektet verkade för minskad inaktivitet, ökat deltagande i varaktig utbildning eller sysselsättning och ökade möjligheter till varaktig integration på arbetsmarknaden för föräldrarna. Genom att främja sysselsättning och etablering för föräldrarna motverkas framtida social utsatthet och arbetsmarknadsrelaterad problematik och utanförskap för barn och unga. Projektets mål var att omfatta minst 600 deltagare varav 120 skulle nå självförsörjning genom arbete eller studier samt 380 deltagare skulle göra en förflyttning som innebar ett närmande mot arbetsmarknaden och framtida självförsörjning.

Måluppfyllelse/resultat

I sin helhet nådde projektet sina målsättningar med god marginal. Målet på 600 projektdeltagare överträffades tidigt och totalt räknat anvisade Hela Familjen 817 deltagare under ordinarie projekttid fram till 2018-10-31. Projektet förlängdes med ytterligare tre månader och fortsatte då löpande ta in nya deltagare.

Av dessa 817 anvisade deltagare har fler än 300 deltagare avslutats, varav 167 till arbete (99 kvinnor och 68 män). Vidare har 479 deltagare (exkl. de som fått arbete) har gjort en förflyttning där de har närmat sig arbetsmarknaden under projekttiden. Detta överstiger klart och tydligt projektmålet på 380 deltagare. Till detta kan tilläggas att 187 deltagare har blivit självförsörjande genom sitt deltagande i Hela Familjen vilket klart överstiger projektmålet på 120 deltagare till självförsörjning. Självförsörjning, i denna bemärkelse, kan uppnås genom arbete med eller utan lönesubvention, studier med studiemedel eller ersättning från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. I projektet var 2/3 av deltagarna kvinnor, vilket var mer än förväntat.

Hela Familjen arbetade hårt med implementering redan sedan projektet startade, vilket visade sig vara en framgångsrik strategi. Det underlättades av att implementeringstanken fanns med redan från början i projektets kommunikationsstrategi och hur resultaten förmedlades internt. Även styrgruppsmöten präglades till stor del av samtal om implementering.

Hela Familjen tog fram och införde en checklista för att effektivisera arbetet med jämställdhetsintegrering. Enhetscheferna inom ekonomiskt bistånd har fattat beslut om att denna ska införas och användas av alla socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Det betyder att projektets checklista kommer att spridas till ca 300 kollegor. En strategi för denna implementering skapades av Hela familjens jämställdhetsgrupp. Medarbetare och chefer i Hela Familjen kommer nu att bli bärare av implementeringen där varje team tar ansvar för att införa checklistan på respektive enhet.

Kontakt: magnus.sjoberg@malmo.se

Projektägare var Stadskontoret och projektledare Andreas Konstantinidis. Projekttiden var 2016-10-01 – 2019-09-30. Projektets totala budget var 12 401 000 kr, varav 5 829 000 kr finansierades av Europeiska socialfonden.

Projektet Dubbel Yrkesutbildning (DY) drevs i samverkan med Arbetsförmedlingen, Region Skåne och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Projektet byggde på den tyska modellen ”Das Duale System” där man sedan många år tillbaka använder sig av ett lärlingssystem där praktik kombineras med yrkesutbildning för att uppnå ”learning by doing”. De senaste åren har man i Tyskland även riktat sig till nyanlända. Dubbel Yrkesutbildnings idé var att skapa ett liknande upplägg genom att deltagaren utbildades både praktiskt och teoretiskt i samverkan mellan företag och yrkesskola samt fick språkundervisning som ger en specifik och en generell kompetens.

Det övergripande syftet med projektet var att öka samverkan mellan den offentliga och den privata sektorn/näringslivet. Nya ingångar och kortare väg till arbetsmarknaden kan skapas liksom långsiktiga arbetsplatsplaceringar och ökade möjligheter till integration och självförsörjning. Genom förändrade attityder och tillvaratagande av yrkeskunskaper och kompetens på arbetsplatserna, kan ett inkluderande och jämlikt arbetsliv med positiva effekter som minskade klyftor och bättre hälsa växa fram.

Projektets målgrupp var nyanlända kvinnor och män som befann sig i Arbetsförmedlingens etableringsprogram samt andra arbetslösa personer (inskrivna hos Af i minst 12 månader) med utrikes bakgrund och som behövde en snabbare väg till arbete och självförsörjning. Projektet inriktade sig på bristyrken i nära dialog med företag som har ett rekryteringsbehov. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren har ansvar för kontakterna/ dialogen och rekrytering av företag.

Dubbel Yrkesutbildning kan karakteriseras som ett kvalitativt utvecklingsprojekt som bidrog till att avhjälpa företagens kompetensförsörjningsbehov och samtidigt skapade en snabbare väg till självförsörjning. Målgrupp i projektet var därför också arbetsgivare/arbetsplatser. I fokus stod till största delen de privata företagen vars insatser i projektet skulle bidra till att förändra attityder och säkra företagens kompetensförsörjning, upparbeta samverkan för fortsatt rekrytering samt tillvara yrkeskunskaper som de nyanlända har med sig i bagaget.

Måluppfyllelse/resultat

Under hösten 2018 och våren 2019 informerade DY cirka 250 arbetssökande inom målgruppen om starten av yrkesutbildningar/praktik inom industri, byggmåleri och fordonsteknik samt privat vård och omsorg (servicevärdar inom vården och ”housekeeping”). 42 personer gick vidare in i DY efter softskillsutbildning, studiebesök, intervjuer, praktikplacering hos arbetsgivare och språktest. De som inte gick vidare var personer som önskade andra alternativ eller som hade för svaga språkkunskaper i svenska. Hösten 2018 och våren 2019 startade nya grupper/spår inom de ovan nämnda utbildningarna.

I enlighet med den prognos som gjordes för tidsspannet mars-augusti 2019 framhöll projektgruppen inom DY följande förväntade resultat under projektperioden:

• 70 deltagare får vidare anställning

• 25 deltagare går vidare till kompletterade studier

• 25 deltagare går vidare till annat arbetsmarknadspolitiskt program

• 70% upplever sig har stärkt självkänsla och självförtroende

• Företagen upplever DY som positiv ur ett kompetensförsörjningsperspektiv

Uppföljningar fram till maj 2019 visade på att 50 % av DY-deltagarna redan fått anställning och att 10 % var på väg att få anställning under juni 2019. Prognosen visade på att ytterligare 5 % kommer att få en anställning fram till september 2019. DY närmar sig målet i projektet om att 65 % får anställning. Vidare har 20 % av deltagarna fått anställning på en annan arbetsplats än den som de har praktiserat på, alternativt har gått vidare till andra relevanta arbetsmarknadsinsatser. Resterande 15 % av deltagarna hoppade av olika anledningar av Dubbel Yrkesutbildning på grund av flytt från Malmö eller av olika anledningar som projektgruppen inte fått besked om.

Det som kännetecknar DY:s sista månader av projekttiden är att flera deltagare fick anställning innan de var klara med sina yrkesutbildningar. Det var mycket positivt att så många fick anställning och blir självförsörjande men projektet tappade därmed sin medfinansiering för dessa personer vilket förstås var ”negativt” för projektets ekonomi.

Projektgruppen inom DY tillsammans med Handelskammaren, Malmö stad, Arbetsförmedlingen samt Region Skåne har tagit fram en implementeringshandlingsplan för att i framtiden kunna permanentera delar av Dubbel Yrkesutbildning i ordinarie verksamhet. Under styrgruppsmötet våren 2019 bestämdes att en implementeringsgrupp skulle inrättas, som nu har börjat arbeta.

Implementeringsgruppen består av Per Tryding, Handelskammaren, Anders Elmevik, Region Skåne, Max Kållberg och Christina Koch, sektionschefer för Arbetsförmedlingen i Malmö och Jonas Svensson, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö stad.

Implementeringen föreslås ske inom ramen för Handelkammarens ideella förening och en inledande diskussion om finansieringen har förts där en tanke är att de olika kommunerna tillsammans med Region Skåne ska kunna bidra med finansiering så att Handelskammaren kan ta ett samordningsansvar. Arbetsförmedlingen har redan nu börjat använda delar av DY-metodiken i sitt arbete med de lokala jobbspåren.

Kontakt: bodil.olsson@malmo.se

Se film om Dubbel Yrkesutbildning

Mer info om Dubbel Yrkesutbildning

Projektägare var Arbetsmarknads- och socialförvaltningen och projektledare Cathrin Lindgård. Projekttiden var 2016-02-01 – 2019-01-31. Projektets totala budget var 19 950 811 kr, varav 8 976 116 kr finansierades av Europeiska socialfonden.

Det övergripande målet med TAMU Malmö var att bidra till ökad integration i samhällslivet för unga i utanförskap och genom detta minska ungdomsarbetslösheten i Malmö. Att på bästa sätt rusta deltagarna för ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden genom att ge dem reella och fungerande verktyg för att kunna hitta, få och behålla ett arbete eller en utbildning och på så vis bli självförsörjande. Deltagaren har fått möjlighet att ta del av ett praktiskt yrkesförberedande lärande mot en specifik bransch (restaurang) samtidigt som den sociala handlingskompetensen stärks.

TAMU Malmö vände sig till unga kvinnor och män i åldern 18+ med en social anpassningsproblematik som gör att de inte genom annan insats förväntas nå arbete eller studier. Projektet har bedrivits utifrån ett konsekvenspedagogiskt förhållningssätt och syftat till att på bästa sätt rusta deltagarna genom att ge dem verktyg för att kunna hitta, få och behålla ett arbete eller en utbildning och på så vis bli självförsörjande. Deltagarna har fått möjlighet att ta del av ett praktiskt yrkesförberedande lärande mot specifik bransch samtidigt som den sociala handlingskompetensen har stärkts. De enskilda situationerna under arbetsdagen har använts som pedagogiska arenor för det sociala lärandet. Arbetet har skett i arbetslag och deltagarna inom arbetslaget har burit ett gemensamt ansvar för att leverera de varor och tjänster som ingått i uppdragen. Genom samverkan med arbetsledare och arbetslag har deltagaren tränats i det sociala samspel som råder på en arbetsplats. TAMU Malmö har erbjudit en yrkesutbildning med restauranginriktning. Restaurangbranschen är enkel att etablera sig inom och inriktningen matchar den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Under de 34 veckorna som insatsen pågick fick deltagarna både socialkompetens och yrkeskompetens. Yrkesutbildningsdelens innehåll formades efter näringslivets krav och efterfrågan.

Måluppfyllelse/resultat

I Limhamn har TAMU Malmö byggt upp en framgångsrik lunchrestaurang som vänder sig till allmänheten och drivs av deltagarna. Antalet gäster och cateringverksamheten har succesivt ökat under åren och nu snittar man på 80–90 gäster i restaurangen när det är öppet. TAMU Malmö vill likna en riktig restaurang så mycket som möjligt med riktiga gäster som deltagarna möter. Detta rustar deltagarna och kontrasten blir inte så stor när deltagarna kommer ut i arbetslivet.

Projektet förändrade sina mål och budget då inflödet från remittenterna inte kom upp i de volymer som var satta från början. Detta var projektets stora utmaning under hela vägen. Svårigheten var för TAMU Malmö att nå ut med information om projektet till Arbetsförmedlingen och Ekonomiskt bistånd så att dessa remitterade deltagare. Inflödet blev bättre med tiden. En annan utmaning var även att finna och identifiera rätt målgrupp för projektet.

För att nå projektets mål skulle 56 av 85 deltagare gå vidare till arbete eller studier. Totalt inskrivna under projektets tid var 144 deltagare. Av dessa startade 114 deltagare utbildningen varav 34 deltagare gick till arbete eller studier. 52 deltagare gjorde en stegförflyttning närmare arbetsmarknaden. 9 deltagare fullföljde hela utbildningen. Resterande hoppade av eller fick arbete innan de var klara med utbildningen. Projektet kom således inte helt i mål resultatmässigt.

TAMU implementerades till ordinarie verksamhet 2019-02-01. Implementeringen medförde en hel del förändringar för utbildningen. TAMU restaurangutbildning kortades ner från 9 till 6 månader där deltagarna kan titulera sig köksbiträde efter genomförd utbildning. TAMU startade en 6 veckors utbildning med inriktningen café & servering. Där får deltagarna en introduktion i hur det är att arbeta och vilka kunskaper som krävs för att arbeta inom café. Den korta kursen har intag 4 gånger under ett år.

Kontakt: cathrin.lindgard@malmo.se

Projektägare för Case Sofielund - Färdigutveckling av konceptet områdesvärdar för en energieffektivare stadsdel var Miljöförvaltningen och projektledare Anna Wagrowski. Projekttiden var 2018-09-01 – 2019-03-31. Total budget var 796 840 kr varav 398 420 finansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Projektet utgjordes av en förstudie. Förstudien byggde bland annat på ett tidigare ERUF-projekt som Miljöförvaltningen bedrev i Sege park där man uppmärksammade möjligheten till att skapa jobb genom att koordinera olika behov som staden har. Det huvudsakliga syftet med förstudien har varit att ta fram relevanta underlag för att skapa förutsättningar för ett genomförandeprojekt där områdesvärdarfunktionen testas och utvärderas. Tanken är att områdesvärdar ska bli en ny funktion som uppfyller flera syften - miljömässigt, ekonomiskt, ökad upplevd trygghet och trivsel/skötsel, sysselsättning mm - och som kan skalas upp och användas i andra stadsdelar och städer.

Måluppfyllelse/resultat

Projektarbetet har medfört relevanta diskussioner kring essentiella funktioner såsom organisation, arbetsuppgifter, arbetstider, urval och finansiering av funktionen områdesvärdar. Vidare har även en intern diskussion påbörjats kring de för förstudien centrala begreppen, tillsammans med en diskussion kring Malmö stads och Fastighetsägare BID Sofielunds roll i områdesvärdsfunktionen och samtal kring hur uppskalning kan se ut (baserat på organisationernas respektive huvudsakliga uppdrag), utvecklas och förstärkas.

Den inom ramen för förstudien genomförda kartläggningen, områdesvärldsbevakningen, affärsmodellsutvecklingen och workshopparna, har medfört att projektgruppen kunnat utmejsla ett antal förslag till hur områdesvärdsfunktionen kan se ut (arbetsuppgifter, anställningsform, organisation och affärsmodell). Denna förståelse ligger till grund för projektledningens arbete med att utarbeta samverkansformer och roller för ingående partners.

Genom områdesvärdsfunktionen blir det enklare för Sofielundsborna, och på sikt malmöborna, att vara koldioxidsnåla. Områdesvärdar bidrar till att göra det enklare för invånare att göra hållbara val i vardagen och minska sin klimatpåverkan från boende och inköp. Detta görs genom att områdesvärdarna arbetar med klimatfrågor på ett enkelt och tillitsfullt vis i Sofielund med samtal med invånarna och företagen. Men framförallt genom att områdesvärdarna genom sin närvaro får reda på Sofielundsbornas klimatpåverkan och kan verbalisera (och visualisera) den samtidigt som de sprider kunskap och delar erfarenheter.

Ytterligare ett resultat som förstudien genererat handlar om hur Malmö stad samarbetar och samverkar med utgångspunkt i trivsel och energieffektivisering. Samverkan mellan olika parter är utgångspunkten för att områdesvärdsfunktionen ska kunna utvecklas. Av särskilt intresse för förstudien är således den samverkan som Fastighetsägare BID Sofielund medverkar i, utifrån huvuduppdraget om stöd till befintliga verksamheter och ökad trivsel i Sofielund, och hur det kan kopplas till föreningens roll inom ramen för områdesvärdsfunktionen.

Förstudien konstaterar också att även om områdesvärdarnas uppgift är att bidra till hållbara lösningar och ökad trivsel inom ramen för avfallshantering och enklare reparationer, kan områdesvärdar välja att ha ytterligare roller. Dessa roller är inte unika för områdesvärdar utan kan appliceras på alla aktörer relaterade till områdesvärdsfunktionen.

Kontakt: anna.wagrowski@malmo.se

Projektägare för Wisdome Malmö – innovativ mötesplats kring visualiseringar och hållbar utveckling var kulturförvaltningen och projektledare Genti Cifliku. Projekttiden var 2017-10-01–2018-03-31. Projektets totala budget var 773 000 kr, varav 386 500 kr finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Projektet utgjordes av en förstudie som syftade till att undersöka på vilka sätt satsningen kunde främja entreprenörskap och innovationer som bidrar till hållbar stadsutveckling, samt hur Science Center Malmö Museer kan vidareutvecklas som plattform för att involvera stadens behov, erfarenheter och kunskaper i hållbarhetsarbetet. Ambitionen är att projektet ska bli ett av stadens verktyg för att implementera FN:s globala hållbarhetsmål. Den förstudie som genomfördes inom ramen för Wisdome Malmö har lagt grunden för Wisdome Innovation som ett påbyggande samverkan- och genomförandeprojekt som tagit vid där Wisdome Malmö avslutades.

Förstudiens omvärldsbevakning genomfördes som en genomlysning av digitala kanaler, studiebesök och dialog med relevanta aktörer i regionen. Värdefull kunskap och inspiration till projektet har hämtats från digitala lärmiljöer och visualiseringscentra, innovationsmiljöer, makerspaces, planetarier och science centers. Med utgångspunkt i förstudiens omvärldsanalys framträder ett tydligt behov av mötesplatser där olika branscher kan mötas för att generera ny kunskap som bidrar till hållbara lösningar på aktuella samhällsutmaningar.

I denna kontext har samtalen med aktörer från olika branscher pekat på samhällsvinsterna av att utveckla metoder och forum för samskapande, där innovation grundas i deltagande på lika villkor samt att de idéer som genereras tas om hand och vidareutvecklas. Förstudien belyser det faktum att det i regionen finns innovationsmiljöer, testbäddar, makerspaces och labb med olika inriktningar, men att dessa sällan erbjuder en bredare inriktning där allmänheten involveras i utvecklings- och innovationsprocessen. Här kan Wisdome Innovation erbjuda något nytt vad gäller att skapa en sådan mötesplats.

Förstudien visade även på vikten av att öka intresset för utbildningar och yrken inom teknikbranschen, bland underrepresenterade grupper. De underrepresenterade grupper som identifieras återkommande är kvinnor, utlandsfödda och barn från familjer där akademisk utbildning saknas. Detta är en nyckelfråga och särskilt relevant utvecklingsområde för många företag inom teknikbranschen. Framtida kompetensförsörjning och nyrekrytering är viktiga frågor för att kunna skapa hållbara strategier som bidrar till fler perspektiv och innovationer.

Måluppfyllelse/resultat

Mål för förstudien har varit att undersöka hur en innovativ mötesplats kan utvecklas tillsammans med unga invånare, relevanta samarbetspartner inom näringsliv, offentlig sektor och akademi i staden och regionen.

Förstudien visar på ett behov av en tvärsektoriell mötesplats, där modern visualiseringsteknik möjliggör kunskapsutbyte och lärande för samtliga involverade. Kunskapsutbytet möjliggörs främst genom interaktiva lärmiljöer i form av produktioner, utställningar och programpunkter, men även genom den publika testbädden som mötesplatsen kan vara.

Genom intressentanalyser och brukarundersökningar, framgår ett tydligt behov av en tvärsektoriell mötesplats bland stadens verksamheter, akademin och näringslivsaktörer i innovationsfasen. Även i den omvärldsbevakning som ägde rum under projekttiden, i form av deltagande på seminarier och konferenser, har behovet av en tvärsektoriell mötesplats med tillgänglig kunskap varit en viktig fråga. För näringslivsaktörer innebär det tillgänglig-görande av kunskap, ökade möjligheter och framtida kompetensförsörjning. För akademi och forskning innebär mötesplatsen en möjlighet att locka till utbildningar, men även sprida och ta del av ny kunskap över sektorer. Slutligen innebär satsningen en möjlighet för staden och offentliga organisationer att tillvarata fler perspektiv, något som resulterar i fler samverkansprocesser och bättre beslutsunderlag.

I förstudien framkommer även behovet av en neutral arena, som grund för den tvärsektoriella mötesplatsen. Donationen från Knut och Alice Wallenbergs minnesfond, den nationella kontexten med fem science centra och ett antal forskningsmiljöer, museilagen och Malmö Museers erfarenheter med tvärsektoriella samarbeten, gör Science Center Malmö Museer till rätt plats ett framtida genomförandeprojekt.

Under förstudien genomfördes två konceptutvecklingsaktiviteter. Syftet var framtagandet av koncept för såväl innehåll som för lokalförutsättningar och kopplingen till övrig verksamhet på Malmö Museer. Resultatet är tre handlingsalternativ som bygger på behoven som identifierats, samt intressenters förutsättningar för deltagande i ett möjligt genomförande-projekt.

Alternativ ett bygger på att Wisdome genomförs med befintliga medel, bestående av donation från KAWs stiftelse. Alternativ två bygger på att Wisdome genomförs med donationsmedel, samt med stöd från andra offentliga verksamheter, främst akademi och lärosäten. Alternativ tre bygger på att Wisdome genomförs med donationsmedel, samt med stöd från såväl akademi som näringsliv. Utifrån alternativ tre planeras ett genomförande-projekt inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Insatsområde 5, hållbar stadsutveckling.

Kontakt: genti.cifliku@malmo.se

Projektägare var Miljöförvaltningen och projektledare Nasrin Bigdelou. Projekttiden var 2016-09-01 – 2019-12-31. Projektets totala budget var 57 377 321 kr, varav 28 468 049 kr finansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Malmö Innovationsarena (MIA) var ett treårigt projekt med målsättningen att snabbt hitta nya sätt att bygga hållbart genom innovation. Projektet hade även finansiering från Vinnova fram till 2018-12-31. Projektet byggde på ett tidigare arbete för renovering av miljonprogrammets bostäder. I projektet användes innovation för att hitta kostnadseffektiva sätt att bygga hållbart på kort tid – utan att göra avkall på kvaliteten.

Projektets mål var att genom att stimulera samverkan och investeringar i nybyggnation och upprustning bidra till ett hållbart bostadsbyggande som går i takt med stadens befolkningstillväxt. Fysiska stadsutvecklingsprojekt som ingick i projektet innehöll arbete med ökad inkludering, samverkan och hållbarhet ur alla tre dimensioner i en större omfattning jämfört med dagsläget. Visionen för arbetet har varit en stad med jämlika levnadsvillkor och fler bostäder tillgängliga för den grupp som behöver dem mest, och att arbetet med att skapa detta bidrar till en grön omställning, tillväxt och ökat entreprenörskap.

Måluppfyllelse/resultat

Projektet har skapat förutsättningar för att 2000 bostäder byggstartas i projektets geografiska områden inom 5 år efter projektet. Vid projektets slut har 400 bostäder varit under byggnation eller är i startskedet.

Projektet har inneburit en mängd olika delprocesser: stadsutvecklingsprocesser, metod- och konceptutveckling, mm. Exempel på processer:

• Stadsutvecklingsprocessen i Sege Park, där projektet bidragit med bland annat nya roller/resurser och metoder för dialoger med byggaktörerna, med syfte att skapa en ny stadsdel med hållbarhet som spjutspets med särskilt fokus på möjligheter med delning.

• Stadsutvecklingsprocessen i Järnvägsverkstäderna, där projektet har engagerat markägaren Jernhusen, det lokala näringslivet, föreningar och medborgare i en samskapande process.

• Stadsutvecklingsprocessen i Amiralsstaden som använder den fysiska planeringen som en motor för att uppnå sociala vinster, genom bland annat metoden kunskapsallians.

• Utveckling av koncept för sociala mervärden vid förtätning i Botildenborg.

Kontakt: nasrin.bigdelou@malmo.se

Mer info om Malmö Innovationsarena