Kostnadsutvecklingen inom arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter

Många arbetslösa Malmöbor har inte rätt till ersättning från till exempel Försäkringskassan och inte heller till a-kassa. Malmö har färre och dyrare hyresrätter som driver upp kostnaderna för försörjningsstödet. Det är några av de slutsatser som lyfts fram i en rapport om socialtjänstens höga kostnader som stadskontoret och arbetsmarknads- och socialförvaltningen gjort.

Efter att arbetsmarknads- och socialnämnden redovisade ett underskott på - 199 miljoner kronor för 2019 fick stadskontoret i uppdrag av kommunstyrelsen att tillsammans med arbetsmarknads- och socialförvaltningen analysera orsakerna till de ökade kostnaderna och budgetavvikelsen. För att ta reda på svaren har utredningen gjort ett antal hypoteser utifrån områdena ledning och styrning, arbetsmarknad, bostadsmarknad och befolkning. Man har jämfört Malmö med andra kommuner som är socioekonomiskt lika för att se om och var Malmö skiljer sig från de andra kommunerna.

Arbetslöshet och höga hyror är några anledningar

Utredningen visar att det finns flera förklaringar till varför kostnaderna för ekonomiskt bistånd ser ut som de gör. Några av slutsatserna vi dragit är att:

  • Det finns många jobb i Malmö, trots det är arbetslösheten stor – särskilt bland utrikesfödda med låg utbildning. De har svårare att få jobb i Malmö än i andra kommuner. Det behöver analyseras vidare varför.
  • Det är färre som jobbar, och därmed färre som har tjänat in en så kallad sjukpenninggrundande inkomst och kan få ersättning från till exempel Försäkringskassan. Många av dem får försörjningsstöd istället.
  • Malmö har färre, och dyrare, hyresrätter än i andra kommuner.Det driver upp kommunens kostnader för försörjningsstöd. Man får dessutom inte bo lika många personer i en lägenhet hos MKB som i andra kommuner. Det gör att stora familjer behöver större – och därmed dyrare – lägenheter.
  • Arbetsmarknads- och socialnämnden tog över ett underskott när den bildades. Arbete med detta pågår men det tar tid att identifiera orsaker, öka förståelse och förändra arbetssätt. Betydelse av styrningen på kommunövergripande nivå måste också analyseras vidare. Kommunen kan också bli bättre på att göra ekonomiska konsekvensanalyser inför större beslut.

Arbetsmarknads- och socialnämnden kommer svara på rapporten i slutet av augusti och därefter ska kommunstyrelsen ta beslut om den.

Frågor och svar

Hur skiljer Malmö ut sig jämfört med de andra kommunerna?

Skillnaderna när det gäller befolkningen är inte så stora, men de finns några:

  • stor och snabbt växande andel invånare i arbetsför ålder.
  • andelen utrikes födda något större i Malmö än i övriga jämförelsekommuner
  • andelen högutbildade är stor, både bland inrikes och utrikes födda
  • stor andel av befolkningen förvärvsarbetar inte ochandelen med ekonomiskt bistånd är relativt stor i många grupper, även bland inrikes födda och inom alla utbildningsnivåer.

Varför lägger Malmö mest pengar av alla kommuner i Sverige på ekonomiskt bistånd?

Vi ser till exempel att det inte bara är tillgången på bostäder, utan även boendekostnaderna, som påverkar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Höga hyreskostnader, särskilt i nybyggnation, är en orsak till att hushåll behöver bistånd och har svårigheter att uppnå egen försörjning.

Vi ser att det finns svårigheter för våra målgrupper att ta sig in på arbetsmarknaden och att de dessutom ofta inte har rätt till exempelvis a-kassa eller sjukpenning, vilket gör att man ansöker om ekonomiskt bistånd.

Hur mycket mer pengar betalar Malmö ut i försörjningsstöd jämfört med andra kommuner?

Räknar vi per invånare så betalade Malmö år 2018 ut 3061 kronor. Snittet för riket är 797 kronor och för de kommuner som mest liknar Malmö 1652 kronor.

Varför har många Malmöbor försörjningsstöd som sin huvudsakliga inkomst?

Arbetslösheten i Malmö är hög, särskilt bland utrikes födda personer som har låg utbildning. I jämförelse med andra kommuner så har Malmö höga nivåer av arbetslösa såväl i andelar som i antal. Malmö noterar i jämförelse mycket höga eller de högsta andelarna av arbetslöshet för samtliga kategorier i AF:s statistik. (16–64 år, 18-24 år, utrikes födda) I fråga om antal kan nämnas att antalet arbetslösa personer i Malmö i juni var 27 748, att jämföra med Göteborg som hade 31 995 arbetslösa. Göteborg har dock 68 procent högre folkmängd än Malmö.

En låg grad av sysselsättning gör också att ett stort antal personer inte kvalificerar sig för sjukpenninggrundande inkomst, vilket innebär att man inte kan få ersättning från Försäkringskassan. På samma sätt innebär det att många Malmöbor heller inte uppfyller inträdeskraven för a-kassa. Den höga arbetslösheten medför att det för många personer bara återstår försörjningsstöd i de fall man inte kvalificerat sig in i andra ersättningsformer.

Varför får de med försörjningsstöd i Malmö hjälp längre än i andra kommuner?

Det finns olika förklaringar till detta.

Lång tid utanför arbetsmarknaden och låg utbildningsnivå gör det svårare för människor att få en anställning. Istället fastnar dessa personer i långa perioder av individuell planering, utbildningar och praktik.

Vi ser också att många personer har psykisk ohälsa, somatiska sjukdomar och olika sociala hinder som kan göra det svårare att komma ut på arbetsmarknaden. Tidigare kartläggningar visar att ca hälften av hushållen har svårigheter av detta slag.

Ytterligare en orsak är att de höga boendekostnaderna gör att många har svårt att få ihop sin ekonomi även om man har ett jobb.

Är Malmö stad mer generös än andra kommuner när det gäller vilka som får försörjningsstöd?

Att Malmös kostnader för ekonomiskt bistånd har ökat mer än liknande kommuners beror främst på större utbetalningar per hushåll och år än en ökning av antal personer som får bistånd. I liknande kommuner har andelen personer som får bistånd minskat snabbare under de senaste årens högkonjunktur än i Malmö. Malmös större utbetalningar per hushåll och år beror till viss del på att hushållen i genomsnitt får bistånd under längre tid jämfört med andra kommuner. Det behöver analyseras vidare vad som ligger bakom att antal personer som får bistånd inte minskat snabbare i Malmö och att de får bistånd under längre tid.

Rätten till ekonomiskt bistånd bedöms individuellt i varje enskilt ärende. Malmö stad följer samma lagstiftning och rättspraxis som övriga 290 kommuner i Sverige.

Malmö har fler utrikes födda, vilken roll spelar det för hur mycket försörjningsstöd som betalas ut?

Vi vet att utrikes födda, särskilt de som är födda utanför EU, har svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det borde rimligen göra så att fler behöver ekonomiskt stöd från kommunen. Andelen utrikes födda med låg utbildning är dock ungefär densamma som i de jämförda kommunerna, medan andelen utrikes födda med hög utbildning är högre, vilket skulle kunna gynna Malmö. Kommunens arbetssätt kan påverka hur många som kommer i jobb, så sambandet kan gå i båda riktningarna. Det är möjligt att båda förklaringarna gäller, att etableringssvårigheter gör att fler behöver ekonomiskt bistånd men också att kommunens arbetssätt påverkar hur många som kommer i jobb.

Går socialtjänsten i Malmö stad utanför vad socialtjänstlagen kräver?

Det allra mesta styrs strikt av lagstiftning, med förarbeten och rättspraxis. Möjligheten att bevilja mer än lagen kräver finns för vissa frågor, men då måste det fattas politiska beslut om riktlinjer. En tjänsteperson kan inte på egen hand välja att frångå lagstiftningen.

Det som emellanåt kan uppfattas som olikheter mellan olika kommuner handlar om just bedömningsfrågor. De flesta kommuner har kommunjurister som hjälper till att tolka lagstiftning och rättspraxis. Trots detta skiljer sig tolkningarna emellanåt åt, då jämförelser av individuella bedömningar är svåra att göra när olika individers förutsättningar skiljer sig åt.

Malmö har haft höga – och ökande – kostnader för försörjningsstöd länge. Varför har ni inte gjort något åt det här tidigare?

Sen arbetsmarknads- och socialnämnden bildades 2017 har vi vidtagit åtgärder för att minska kostnaderna och öka effektiviteten. Mycket av den nationella statistik som finns tillgänglig är från 2018 och det är den rapporten delvis baseras på. Vi ser fram mot att det utvecklingsarbete som pågår följs upp.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen följer ständigt utvecklingen inom verksamheterna, inom staden och inom landet. Vi följer upp vår verksamhet på många olika sätt varje månad; planerat och strukturerat, men även om vi får indikationer utifrån på att saker bör följas upp, och vi undersöker ständigt de skiftningar vi ser.

Den kunskapen har lett till en stor del av det utvecklingsarbete som redan genomförts, och till den nuvarande organiseringen som trädde i kraft den 1 juli. Den nya organiseringen innebär bland annat att vi samlar allt arbete inom ekonomiskt bistånd, boende och arbetsmarknad i ett och samma verksamhetsområde.

Vi har samma resurser men större möjligheter att fördela resurserna på bästa sätt, där de gör mest nytta för Malmöborna.

Vad gör ni för att komma till rätta med det som påpekas i rapporten?

Vi följer upp vår verksamhet på många olika sätt varje månad; planerat och strukturerat, men även om vi får indikationer utifrån på att saker bör följas upp, och vi undersöker ständigt de skiftningar vi ser. Den kunskapen har lett till en stor del av det utvecklingsarbete som redan genomförts, och till den nuvarande organiseringen som trädde i kraft den 1 juli. Den nya organiseringen innebär bland annat att vi samlar allt arbete inom ekonomiskt bistånd, boende och arbetsmarknad i ett och samma verksamhetsområde.

Vi har samma resurser men större möjligheter att fördela resurserna på bästa sätt, där de gör mest nytta för Malmöborna.

Längre fram kommer vi kunna se hur förvaltningens arbete slagit även på längre sikt, vi uppmuntrar därför i rapporten till ett fortsatt utvecklingsarbete och till att arbetet följs upp framöver.