Hur arbetar vi med snö och halka?

Det är fastighets- och gatukontoret som är beställare och vår utförande entreprenören är Kommunteknik och Svevia.

Det kan vara upp till 250 personer inblandade i Malmös vinterväghållning. Då är alla i organisationen inräknade, alla från ledning till maskinförare och underentreprenörer. Här presenteras organisationen för både beställare (fastighets- och gatukontoret) och utförandeentreprenör, (Kommunteknik).

Fastighets- och gatukontorets utkallningsorganisation

Här finns en beredskapsgrupp där 7 personer ingår som har till uppgift att övervaka väderleken och beställa halk- eller snöröjning i lämplig omfattning. Beställningen lämnas till Kommunteknik.

Kommuntekniks utkallningsorganisation

Driftledaren kallar ut enskilda maskinresurser i den omfattning som beskrivs i den beställning som fastighets-och gatukontoret lagt.

Planeringsorganisation

På fastighets-och gatukontoret och Kommunteknik finns resurser som samordnar och planerar verksamheten. Det kan gälla allt från övergripande ekonomisk planering till att få fram stödjande kartmaterial för maskinförarna.

Samarbetspartners

Fastighets- och gatukontoret samarbetar bland annat med Skånetrafiken, Stadsfastigheter, Svevia, VA Syd och Kommunteknik. I länkrutan nedan kan du klicka dig fram till mer fakta om detta.

Hur arbetar vår kundservice med vinterärenden?

När du ringer till vår kundservice och ärendet gäller halk- eller snöbekämpning, försöker de att svara på din fråga. Är det ett akut ärende ringer de direkt ut till entreprenören som får ta sig an ärendet. Är det inte lika akut kommer ditt ärende att registreras och samlas i en "vinterbank" för att sedan bedömas efter avslutad säsong. Anmälaren får då ingen senare återkoppling på ärendet. Ärendet tas dock med i diskussioner om förbättringar och förändringar inför kommande säsong.

OBS: I ett ansträngt läge har de som är ansvariga för vinterväghållningen fullt upp med verksamheten och har inte möjlighet att svara i telefonen.

Vem samarbetar vi med?

Malmö stad tar hjälp från flera olika håll för att säkerställa att trafiken i vår stad flyter på även när det är snö och halka.

Svevia har ansvaret för vinterväghållningen på inre- och yttre ringvägen och har ett eget system för utkallningar. Kommunteknik är utförandeentreprenör till fastighets- och gatukontoret för övriga delar.

Vi arbetar tillsammans med VASyd för att samordna sophämtningen. Vi tittar på deras schema för tömning och försöker i vissa fall att "köra före" och röja de gator som behövs.

Vi samarbetar med Skånetrafiken (region och stadsbussar) för att säkerställa trånga sektioner där det är extra svårt att komma fram med bussar när det har snöat mycket.

Stadsfastigheter (de som förvaltar offentliga byggnader och lokaler, till exempel skolor) lämnar material till oss, som ligger till grund för hur vi prioriterar att snöröja vägar fram till äldreboende, skolor och förskolor. Dessa lokaler ligger ibland på villagator.

Kostnader

Det kostar mycket pengar att hålla våra vägar fria från snö och halka. Kostnaderna har varit betydligt högre de sista åren då vintrarna har varit snörika.

Vid ett normalt snöfall blir kostnaden cirka 800 000 kronor. Då faller det inte mer snö under tiden vi röjer. Den minsta insatsen kostar 200 000 kronor och kallas ut när vi misstänker risk för att det ska frysa på. Detta arbete görs oftast under natten för att väg-, gång- och cykelbanor ska vara klara till morgontrafiken. Det som kostar allra mest är om det snöar ihållande. Då måste vi köra hela tiden.

Ungefärliga kostnader för snöröjning (per vintersäsong)

2018-2019

23,5 miljoner kronor

2017-2018

37,5 miljoner kronor

2016-2017

27 miljoner kronor

2015-2016

25 miljoner kronor

2014-2015

26 miljoner kronor

2013-2014

20 miljoner kronor

2012-2013

39 miljoner kronor

2011-2012

18 miljoner kronor

2010-2011

60 miljoner kronor

2009-2010

36 miljoner kronor

2009-2010

21 miljoner kronor

Budget för 2019-2020 är 33 miljoner, samma som föregående säsong.

Vi halkbekämpar 946 kilometer väg- och 687 km cykelbana under ett vanligt dygn med halka.

I centrum använder vi traktor för att lättare komma fram. Trappor och andra svårtillgängliga ställen (som till exempel vid busshållplatserna på Gustav Adolfs torg) sköter vi i stort sett manuellt.

Fordonsresurser

Det behövs många fordon för att klara av att snö- och halkbekämpa staden. Totalt har vi 7 lastbilar, 32 traktorer, 6 pickup-bilar, 8 stycken fyrhjuliga motorcyklar, en grävmaskin och en sopsaltare.

Fördelning av fordon:

  • 6 lastbilar och 9 traktorer tar körbanorna
  • 24 traktorer tar gång- och cykelbanorna
  • 7 fyrhjuliga motorcyklar hjälper även till på gångbanorna.
  • 2 fyrhjuliga motorcyklar tar anslutningar och ytor runt offentliga toaletter som är öppna vintertid.
  • 4 pickup-bilar med två förare som gör halk- och snöfritt på terminaler, vid trappor och hållplatser. En av dessa bilar gör vid Malmöexpressens hållplatser.
  • 1 grävmaskin sopar Malmöexpressens hållplatser när det snöat.
  • 3 sopsaltare som tar tre gång- och cykelbaneslingor.

Det finns också en saltdepåbil som kör mellan saltladan och våra saltdepåer. En hjullastare kör salt i saltladan. Vi har också en verkstad med två mekaniker som står redo att ta emot och reparera fordon.

Halkbekämpningsmedel

Fastighets- och gatukontoret använder nästan uteslutande salt för att bekämpa halkan. När temperaturerna sjunker till under -8 grader, verkar inte saltet längre.

På gång- och cykelbanorna i parkerna (pdf, 734.5 kB) använder vi singel för att skona vegetationen. Efter säsongen sopas singeln undan.

Vi kan använda oss av krossat grus på villagatorna om det blir snöfall. Här gör den låga trafikmängden att materialet ligger kvar längre och inte lägger sig i rännstenen. Mycket trafik innebär att material flyttas och inte ligger kvar i körbanan/körspåren. Gruset kommer att ligga kvar över säsongen.

I ytterområdena använder vi ibland saltlösning. Där behöver våra fordon inte vara rädda för att stänka ner parkerade bilar, fotgängare, cyklister, bilister, träd och växter. Salt till skillnad från saltlösning, ligger kvar längre. Denna lösning innehåller cirka 20 procent salt.

I övriga fall används ofta något som kallas för befuktat salt. Det är en blandning av saltlösning och torrsalt. Denna lösning innehåller cirka 80 procent salt.

Tidigare år har vi gjort försök med att bekämpa halka genom att använda snäckskal. Det har dock visat sig att det inte har varit så effektivt eftersom snäckskalen finfördelas och då förlorar sin önskade friktion.

Saltförbrukning per säsong (ton)

2018-2019

1600

2017-2018

4600

2016-2017

2800

2015-2016

2400

2014-2015

1900

2013-2014

2500

2012-2013

6400

Singelförbrukning per säsong är mindre än en procent av saltförbrukningen.

Senast ändrad: 2019-10-07 16:31