Frågor och svar om CTC och valet av områden 2018

CTC-arbetet startar i fem områden under hösten 2018: Bellevuegården, Bunkeflostrand, Hermodsdal, Kirseberg och Möllevången. Målet är att CTC ska vara implementerat i hela Malmö inom fem år.

Vad är CTC?

CTC - Communities That Care är ett evidensbaserat styrsystem för ett långsiktigt preventions- och utvecklingsarbete. Arbetet är en samverkansprocess där flera olika aktörer medverkar, bland annat kommunala tjänstepersoner, polis, näringsliv, civilsamhälle, boende och barn och unga i området. Ett områdes risk- och skyddsfaktorer mäts genom en särskild CTC-enkät (se längre ned på sidan).

CTC-arbetet syftar till att skapa goda uppväxtvillkor genom att både minska de riskfaktorer som ökar risken för att barn och unga får en negativ social utveckling, och stärka de skyddsfaktorer som bidrar till en positiv social utveckling och som skyddar dem från att hamna i negativa spiraler.

CTC-arbetet är bredare än traditionellt ANDT-arbete, då det även omfattar vålds- och brottsförebyggande arbete, förebyggande arbete mot sexuellt riskbeteende, underprestation i skolan, depression och ångest.

Alla som arbetar med barns och ungas välbefinnande i ett lokalt avgränsat område ges möjlighet att delta i arbetet och de organiseras i ett s k områdesteam eller i en styrgrupp. Arbetsprocessen ger en gemensam kunskap om, och verktyg för, ett effektivt förebyggande arbete.

Arbetet följer en i detalj beskriven arbetsgång, som bygger på forskning, där arbetet noga dokumenteras och kvalitetsgranskas med hjälp av en checklista.

Kortfattat ser CTC-processen ut så här:

  • Förberedelser - kartläggning och samordning av pågående insatser, arbeten och processer samt etablering av områdesteam (arbetsgrupp) och styrgrupp.
  • Analys - En områdesspecifik nulägesanalys grundat på lokala data, kunskaper och erfarenheter från områdets alla aktörer (riskanalys, resursanalys och gapanalys).
  • Handlingsplan - som sträcker sig över 10 år, med effektiva insatser som möter områdets behov (med mål på tre nivåer: effektmål, risk- och skyddsfaktorsnivå, programnivå).
  • Implementering - de förebyggande insatserna implementeras och följs upp.

Förutom kartläggning, planering och uppföljning består arbetet av en omfattande främjande insats, som brukar kallas hjärtat i CTC. Det involverar vuxna från olika verksamheter, civilsamhället, näringslivet och boende i området.

Till CTC-arbetet följer utbildning, handledning och checklistor. CTC-arbetet är kvalitetssäkrat och utbildningen leds av certifierade utbildare.

Vilka har varit med och gjort urvalet av de fem områdena?

Valet av CTC-områden har arbetats fram i bred samverkan mellan Malmö stad och polisområde Malmö, utifrån den CTC-enkät som Malmös elever i skolår 7, 8, 9 och år 1 på gymnasiet erbjöds i slutet på 2017.

En arbetsgrupp med avdelningschefer från förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen, fritidsförvaltningen samt lokalpolisområde norr och söder har analyserat datan från enkäten och diskuterat för- och nackdelar med olika val.

Hur har urvalsarbetet gått till?

Först fick arbetsgruppen tio avidentifierade områdesprofiler presenterade för sig, som alla innehöll information om problembeteenden och risk- och skyddsfaktorer, antal barn i området och svarsfrekvens i CTC-enkäten.

Utifrån de anonyma profilerna röstade gruppdeltagarna på fem områden som, av olika anledningar, ansågs vara angelägna. Därefter redovisades vilka områden de tio områdesprofilerna representerade. Gruppen fick då frågan om de, med vetskapen om vilka områdena var, gjorde samma bedömning som tidigare. Det gjordes en ny omröstning, med delvis annat resultat. Efter det fick gruppdeltagarna i uppdrag att ta med sig ett antal readiness-frågor till den egna förvaltningen och stämma av dem med kollegor med god kännedom om de föreslagna områdena. Deltagarna kom sedan tillbaka till arbetsgruppen med respektive förvaltnings förslag på områden. Efter diskussioner enades arbetsgruppen slutligen om de fem nu utvalda områdena.

De områden som i första skedet lyftes fram var: Bellevuegården, Bunkeflostrand, Holma-Kroksbäck, Kirseberg, Klagshamn-Tygelsjö, Möllevången, Oxie, Sofielund och Södra Rosengård. Utöver detta framkom även ett uttalat önskemål om att inte ta med Lindängen i den första omgången, eftersom det redan pågår så mycket förändringsarbete där.

När, var och hur sätter CTC-arbetet igång?

Implementeringen av CTC i de fem utvalda områdena sätter i gång under hösten 2018. Då ska fem områdesteam bildas som ska driva det lokala utvecklingsarbetet i respektive område tillsammans med bland annat boende och verksama aktörer i området.

I maj 2018 pågår rekrytering av fem utvecklingsledare som ska leda respektive områdesteam. Utvecklingsledarna kommer att vara placerade på fem olika förvaltningar: arbetsmarknads- och socialförvaltningen, fritidsförvaltningen, förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen och kulturförvaltningen. Arbetet samordnas övergripande från stadskontoret.

Vad är CTC-enkäten?

Ett områdets risk- och skyddsfaktorer mäts genom en särskild enkät som är vetenskapligt utformad och utgör en av grundfaktorerna i CTC-processen. Att fråga barn och ungdomar om hur de upplever sin tillvaro är en ovärderlig kunskapskälla i ett arbete som syftar till att skapa bättre uppväxtvillkor.

I slutet av 2017 genomfördes första omgången av CTC-enkäten. Malmös elever i skolår 7, 8, 9 och år 1 på gymnasiet erbjöds att delta i den.

Totalt inkom enkätsvar från 9 460 elever, vilket gav en svarsfrekvens på 79,6% och därigenom en hög tillförlitlighet i hur uppväxtvillkoren ser ut för barn och unga runtom i Malmö.

Totalt deltog 68 skolor, varav 28 fristående i enkäten.

Hur kan ett utvecklingsarbete utgå från en enkät med ungdomars egna svar?

Barnkonventionen såväl som CTC förmedlar en barnsyn där barns röster är viktiga och ingen bättre än barnen själva kan beskriva hur de upplever sin uppväxtmiljö. Barnet kan inte alltid höras om sina erfarenheter och kunskaper, en enkät är då ett bra sätt att ta reda på hur barn uppfattar sin situation.

Enkätresultatet kompletteras med annan statistik och data. Kunskap och erfarenheter från alla medverkande organisationer vägs in analysarbetet och arbetet med nulägesanalysen.

CTC-enkäten är vetenskapligt förankrad. Inkonsekventa svar sorteras bort.

Senast ändrad: 2018-05-21 19:19