Isolering med CFC och HCFC

CFC och HCFC är ozonnedbrytande ämnen som har använts som blåsmedel och isolerande gas i isoleringar av skummad polyuretan (PUR) och extruderad skummad polystyren (XPS). CFC tillverkades från mitten av 60-talet och fram till 1990 (CFC) och till 1997 (HCFC) då förbud mot användningen trädde i kraft. Denna typ av isolering innehåller dessutom ofta flamskyddsmedel, se Bromerade flamskyddmedel.
Isolermaterial med CFC och HCFC finns i kyl och frys, garageportar, platsbyggda kylrum, skivisolering i byggnader och mark, sandwichkonstruktioner, runt fjärrvärmerör med mera.

Isolering som innehåller CFC eller HCFC är ofta färgad, till exempel ljusblå, rosa och lila markskivor av polystyren och gulaktigt polyuretanskum. Om materialet bryts kan förekomst av CFC eller HCFC ge utslag med en läcksökare. Ett annat sätt är att göra en laboratorieanalys. Materialet innehåller förmodligen inte CFC eller HCFC om det finns små runda kulor i snittytan. Strukturen på snittytan hos ett material med CFC eller HCFC är tätare och består oftast av små blåsor.

Hantering

Byggmaterial med CFC eller HCFC ska hanteras som farligt avfall, kod 17 06 03*, och lämnas till anläggningar med tillstånd att destruera denna typ av avfall.

Isolering med CFC och HCFC från bygg- och rivning kan hanteras på motsvarande sätt som isolering i kyl- och frys.

Senast ändrad: 2018-12-03 16:17