Definitioner

Sexuella trakasserier

Sexuella Trakasserier är enligt 1 kap. 4 § tredje punkten i diskrimineringslagen ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Sexuellt övergrepp

Sexuellt övergrepp är brott som faller under allmänt åtal (enligt 6 kap brottsbalken) samt under sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen. Arbetet mot sexuella övergrepp är därmed en del av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

Sexuella övergrepp mot barn kännetecknas av att en vuxen eller ett betydligt äldre barn utnyttjar barnets beroendeställning och utsätter det för handlingar som barnet inte kan förstå, inte är moget för, inte med insikt kan ge samtycke till och som kränker barnets integritet. Övergreppen kan vara både fysiska och icke-fysiska. /Rädda Barnen

Begrepp kopplade till polisens brottsutredning

Regler om frihetsberövande och beslag under en brottsutredning

En brottsutredning, eller en så kallad förundersökning, ska inledas när det finns anledning att anta att ett brott som lyder under allmänt åtal har begåtts.

Misstänkt

Under en förundersökning ska utredas vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal vid domstol mot honom eller henne.

Skäligen misstänkt

Skäligen misstänkt är den lägre graden av misstanke. Här ska det finnas konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen har begått det brott som misstanken avser.

På sannolika skäl misstänkt

På sannolika skäl misstänkt är en högre grad av misstanke. Misstanken mot en person framstår vid en objektiv bedömning som berättigad, och grundas på bevis i det enskilda fallet.

Tillräckliga skäl för att väcka åtal

Här handlar det om man på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom i domstol. Åklagare ska ta ställning till om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot en person.

Tre former av frihetsberövande:

  • Gripen: Om det finns skäl att anhålla någon kan ett beslut att gripa en person i brådskande fall fattas av en polis. Den gripne ska så snart som möjligt förhöras och därefter beslutar åklagare omedelbart om den misstänkte ska anhållas. Om den misstänkte inte anhålls ska beslutet om gripande omedelbart hävas. Lagreglerna finns i 24 kap. 7 och 8 §§ rättegångsbalken.
  • Anhållen: En person får anhållas i avvaktan på att domstol ska pröva en fråga om häktning. En person får också anhållas om det är av stor vikt för utredningen. Ett beslut om att anhålla någon fattas av åklagare. Senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande måste åklagaren göra häktningsframställan till domstol. Lagreglerna finns i 24 kap. 6, 11, 12 och 13 §§ rättegångsbalken.
  • Häktad: En misstänkt person får häktas om det finns risk för att hon eller han ska hålla sig undan från lagföring under en brottsutredning, exempelvis genom att avvika från landet, försvåra utredningen eller fortsätta att begå brott. Det krävs att personen är misstänkt för brott som ger minst ett år i fängelse. Beslut om häktning ska fattas om brottet har minst två års fängelse i straffskalan, men det finns vissa undantagsfall. Beslut om häktning fattas av domstol, därefter ska åtal väckas av åklagaren senast inom 14 dagar, men den tiden kan i vissa fall förlängas efter beslut av domstolen. Bestämmelserna finns i 24 kap. 1-5 och 18 §§ rättegångsbalken.

Relaterat material

Misstänkt, gripen, anhållen eller häktad (www.polisen.se)

Senast ändrad: 2017-06-15 13:19