Förebyggande arbete

Normkritiskt förhållningssätt

Ett normkritiskt förhållningssätt är för personal i förskolan en nyckel för att komma till rätta med trakasserier och kränkningar både i förhållande till barngrupp och till kollegor. Att vara medveten om normer och värderingar – både sina egna och majoritetsnormer – bidrar till att förebygga trakasserier och kränkningar. Varken barn eller kollegor ska mötas av stereotypa föreställningar kopplade till diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Föreställningar om hur barn och vuxna förväntas vara styrs dock inte bara av diskrimineringsgrunderna, utan kan lika gärna handla om normer kring utseende, ekonomi, kosthållning etc.

Ökad kunskap och medvetenhet

Läroplanen beskriver vikten av att ge barn stöd i att utveckla tillit till sin egen förmåga, självständighet och självförtroende. Genom att sätta ord på känslor, kroppsdelar och upplevelser ger vi barn tillgång till ett språk och övar dem i att sätta ord på det de tänker och känner. Det är viktigt att barn får tillgång till neutrala ord för kroppens olika delar som de tycker känns bra att använda.

Att tidigt prata med barn om frågor som berör sexualitet, känslor och kropp kan vara förebyggande och hälsofrämjande ur både ett kortsiktigt och ett mer långsik­tigt perspektiv. Kunskap om kroppen, om privata kroppsdelar (mun, snippa, snopp och stjärt) och om lust (pirr), om gränser och integritet är en förutsättning för barn att kunna uttrycka sig och berätta om sådant som känns bra och mindre bra. Ett gott förhållande till sin sexualitet ger självkänsla och verkar identitetsstärkande. Att tidigt uppmärksamma barn på att frågor som rör sexualitet är möjliga att tala om visar också att man med förtroende kan vända sig till vuxna om man varit med om något som inte känts bra. På så sätt lär sig barn berätta det de vill och inte vill och att de har rätt att bestämma över sin egen kropp. Det är också viktigt att prata med barnen om ”bra och dåliga hemligheter”. Det är av stor vikt att på arbetsplatsen strukturerat och upprepat arbeta med dessa frågor.

Vuxna måste lyssna uppmärksamt om ett barn försöker berätta något viktigt och ta det barnet berättar på största allvar. När vi misstänker eller förstår att ett barn far illa kan det väcka starka känslor över det inträffade blandat med osäkerhet för hur vi ska agera. Om det finns oro för att något hänt ett barn – utgå från det konkreta som ger oro, pressa inte barnet och var tydlig med att det får berätta för vem det vill, när barnet själv vill, om något dåligt har hänt. En vanlig fallgrop är att vuxna blir oroliga och lägger locket på och då signalerar till barnet att det svåra inte går att prata om. En annan fallgrop är att börja agera ”polis” och ställa för många frågor. Då finns risk att barnet blir skrämt och inte vågar berätta.

Relaterat material

Ur Stiftelsen Allmänna Barnahus Dagsattprataom.se:

 

Råd från barn om vad man kan lära små barn:

- Alla bestämmer över sin egen kropp! Ingen får tvinga någon annan. Man får alltid säga nej om någon vill kramas, pussas eller ta på en.

- Det finns privata områden på kroppen! Snoppen, snippan, stjärten och munnen är privata områden. […] Privata områden på kroppen har särskilda regler.

- Det finns vuxna och barn som luras och gör dumma saker! De flesta är snälla, men inte alla. Både barn och vuxna kan luras och göra dumma saker.

- Det finns bra och dåliga hemligheter! Hemligheter som du blir glad av får du ha kvar! Hemligheter som du blir ledsen, rädd eller arg av är det bra om du berättar om.

- Jag vill att du berättar! Om någon är dum mot dig får du alltid berätta! Om ett barn eller en vuxen tar på dina privata områden får du alltid berätta! Om någon säger att du inte får berätta är det fel! Du kan berätta för mamma, pappa eller någon annan vuxen som du tycker om.


Barn vi träffat tror att det viktigaste är hur man agerar som vuxen i vardagen. Man kan visa att man respekterar barnen och deras privata områden, och man ska säga ifrån om barn eller andra vuxna inte gör det.

 

Informationsmaterial

RFSU Barns sexualitet – En vägledning (www.rfsu.se)

Rädda Barnen, mellan stolarna, poddradio om sexuella övergrepp (www.raddabarnen.se)

Stiftelsen Allmänna Barnahus, Dags att prata om (www.dagsattprataom.se)Rädda Barnen, detta borde alla veta om sexuella övergrepp (www.raddabarnen.se)

Rädda Barnen, Första hjälpen vid oro för ett barn (www.raddabarnen.se)Barnafrid, Sexuella övergrepp (www.barnafrid.se)
 

Metodmaterial

RFSU Barns sexualitet – En vägledning (www.rfsu.se)

RFSU Snippor och Snoppar (www.rfsu.se)

Rädda Barnens handbok Stopp! Min kropp! (www.raddabarnen.se)Brottsoffermyndigheten, Jag vill veta (www.jagvillveta.se)

Eva Mattiasson Thorbert, Hjärtestunder (www.malmo.se)

Boken om Liten av Stina Wirsén (media.bonnierforlagen.se)

Anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen

Samtliga medarbetare ska känna till bestämmelserna om anmälningsskyldigheten; om, när och hur en anmälan ska göras.

Av 14 kap. 1 § socialtjänstlagen framgår att varje medarbetare är skyldig att genast anmäla till socialtjänsten vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa. Detta gäller all personal, inte bara de som arbetar direkt med barnen. Det behöver inte finnas bevis för att barnet faktiskt far illa för att medarbetaren ska vara skyldig att anmäla. En oro eller misstanke räcker för en anmälan. Det är socialtjänstens uppgift att utreda barnets situation. Att inte anmäla eller vänta för länge med en anmälan när man misstänker eller har kännedom om att ett barn far illa kan leda till åtal för tjänstefel.

Vid misstanke om att sexuellt övergrepp har skett på förskola, ska en anmälan alltid göras. Anmälan syftar till att socialtjänsten ska kunna erbjuda familjen stöd.

Polisanmäld eller misstänkt

På motsvarande sätt ska också alla som arbetar i förskolan göras medvetna om att man som medarbetare kan bli både misstänkt, polisanmäld och anmäld till olika tillsynsmyndigheter. Vidare att arbetsgivaren, om detta skulle inträffa, har rutiner för att stödja berörda medarbetare och betraktar misstänkt medarbetare som oskyldig fram till eventuell fällande dom. Alla som arbetar i förskolan ska också känna till att vid misstanke om sexuella övergrepp är det sedvanligt att den misstänkte avstängs från arbetet under begränsad tid.

Rekrytering

Vid all rekrytering ska rekryteringsprocessen följas. Referenstagning är en nödvändig del i denna, minst två arbetsgivarreferenser ska tas. Registerutdrag ska inhämtas.

Relaterat material

Rekryteringsprocessen (komin.malmo.se, inloggning krävs)

Rutin för registerutdrag (komin.malmo.se, inloggning krävs)

Introduktion nyanställda

Rutiner för introduktion av nyanställda finns. Kunskap om detta stödmaterial ingår i introduktion av nyanställda.

Relaterat material

Introduktion nya medarbetare (komin.malmo.se, inloggning krävs)

Introduktion och rutiner för praktik, medverkan i utbildning och arbetsmarknadsåtgärd

Förskoleförvaltningen ska väcka intresse för arbete i förskola för att fortsatt kunna rekrytera engagerade medarbetare med rätt kompetens till våra förskolor. Ett gott välkomnande, en introduktion av god kvalitet och tydliga rutiner är avgörande för att vi ska lyckas.

Förskoleförvaltningen har rutiner för anställning och praktik gällande arbetsmarknadsåtgärder som ska följas. Vidare finns rutiner för introduktion som gäller för VFU, APL, Ung i Sommar och Prao.

Miljö och kartläggning av risker

Ett förebyggande arbete syftar till att minimera risken för sexuella trakasserier utifrån kartlagda risker på den egna förskolan. Sexuella trakasserier kan ske på många olika sätt och också mycket snabbt. En öppen miljö och god översikt, med hänsyn tagen till barns integritet över de olika rum och lärmiljöer förskolan erbjuder både inomhus och utomhus, kan fungera förebyggande. Att undvika ensamarbete kan också vara förebyggande och bidra till ökad trygghet och säkerhet för både barn och medarbetare.

Förskolan är skyldig att kartlägga var det finns risk för sexuella trakasserier. Använd den kartläggning som görs i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Inom ramen för kartläggningen kan trygghetsvandringar genomföras med barnen för att kartlägga förskolans inom- och utomhusmiljö, där barnen får möjlighet att berätta om olika platser på förskolan känns trygga eller otrygga.

Relaterat material

Mall för plan mot diskriminering och kränkande behandling (komin.malmo.se inloggning krävs)

Förskola och hem

Ett öppet och intresserat förhållningssätt är av stor vikt i kommunikation med vårdnadshavare. Lyssna till vårdnadshavarnas tankar, önskemål och synpunkter. Att konstruktivt möta vårdnadshavarna är inte bara förskolans skyldighet, det är också en förutsättning för att undvika missförstånd och missnöje.

I den reviderade läroplanens andra kapitel, 2.4 står bland annat: Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer och vidare: att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Det är av stor vikt att redan under introduktionen bygga goda relationer och förtroende samt ge vårdnadshavare god insikt i och förståelse för förskolans uppdrag.

Kunskap om rutiner

Informera vårdnadshavare i samband med introduktion om att det finns tydliga rutiner för hur vi arbetar förebyggande mot sexuella trakasserier och med vilka vi samarbetar om arbetsplatsen skulle råka ut för en akut händelse.

Senast ändrad: 2017-10-30 14:32