Kompanihuset

Hypotetisk rekonstruktion av Malmös äldsta stadsplan

Hypotetisk rekonstruktion av Malmös äldsta stadsplan

Vid 1500-talets början framstod Malmö som den, näst Köpenhamn, mäktigaste staden i det danska riket. Orsakerna härtill finns att söka dels i 1400-talets förra hälft.

Staden blev då centralort för landets myntprägling och förlänades av Erik av Pommern privilegier, donationsjordar och ett eget stadsvapen - dels i tidens oro och slitningar mellan de skandinaviska länderna. Kalmarunionen gick långsamt mot sin upplösning samtidigt som genomgipande förändringar skedde på den inrikespolitiska scenen.

I sin kamp mot adeln sökte Christian II borgarnas stöd och en maktförskjutning ägde rum till de senares fördel. Anförda av driftiga borgmästare som Hans Michelsen och Jörgen Kock manifesterade borgerskapet sitt välstånd i en intensiv byggnadsverksamhet. Ett förhållandevis stort antal privatbyggnader med representativ karaktär står idag som vittnesbörd om en växande patricierklass ekonomiska resurser; protestantismens införande och den s k Grevefejden kan tjäna som exempel på dess politiska ambitioner.

För en fortsatt expansion var utläggandet av ett ordentligt torg en förutsättning. Planer på ett sådant tycks ha funnits redan 1522 då Jörgen Kock köpte en tomt vid det blivande torgets nordvästra hörn. Ytterligare ett bevis på viljan att koncentrera handeln till detta område gavs 1526 då Fredrik I skänkte stadens borgare en tomt belägen vid det blivande torgets västra sida. Tomten var avsedd att bebyggas med ett nytt samlingshus åt det danska kompaniet, men kom aldrig att utnyttjas för detta ändamål. Under slutet av 1520-talet och början av 1530-talet revs så de byggnader som låg i vägen och 1538 omtalas för första gången "thet ny market" d v s nuvarande Stortorget.

Genom att handeln förlades till ett torg erhöll borgarna bättre kontroll över varorna. Men det var inte enbart gentemot bönderna man sökte hävda rätten till lokalt handelsmonopol, även de utländska köpmännen utgjorde härvidlag ett hot. Den danska kungamakten stödde tidigt borgarna i deras strävan att minska hansans maktställning, bl a genom förordningar i de privilegiebrev som utfärdades för städerna. För att tillgodose gemensamma intressen slöt de utländska köpmännen sig samman i kompanier. De var kapitallösa inrättningar hos vilka den enskilde köpmannen kunde söka stöd i juridiska tvistemål. Kompanierna uppförde hus och gårdar där sammankomsterna hölls och dit varorna fördes.

Text ur "Kompanihuset - underlag för byggnadsminnesförklaring" av Thomas Romberg och Jan André.
Hitta till Kompanihuset

Senast ändrad: 2019-08-12 10:54