Rådhusets historia

Gamla rådhuset

Gamla rådhusfasaden

"Från grunden uppförd 1546, blev denna byggnad ändrad och förbättrad 1812, vidgad och förskönad 1864-69."

Rest under Malmös storhetstid
Den förgyllda inskriptionen över andra våningens fönster ger i några få ord Rådhusets historia. Den ursprungliga byggnaden, som gömmer sig bakom dagens murar, restes under Malmös storhetstid och Jörgen Kocks framgångsrika borgmästarestyre. Byggnadsstilen var sengotisk, med trappgavlar och burspråksliknande fönster i övervåningen.

Versailles som förebild
Vid denna tid anlades också "det stora torget". På 1860-talet gjordes Rådhuset om av domkyrkoarkitekten i Lund, Helgo Zettervall. Som förebild till Knutsalen stod spegelsalen i Versailles. Rikt stuckaturutsmyckad kom den nu att närma sig barocken. Exteriört valde arkitekten att knyta an till den holländska renässansen.

Större ombyggnad
Under 1950-talet påbörjades den senaste större ombyggnaden - flyglar utefter Kyrko- och Kompanigatorna och huvudfasad mot Kalendegatan - vilken blev klart år 1965. Bystgalleriet på fasaden mot Stortorget är en hedersgärd mot tre av stadens mest förtjänta handelsmän från 1700- och 1800-talen - Lorenz Isac Bager, Frans Suell och Mathias Flensburg - samt borgmästare Jörgen Kock. Över dessa vakar rättvisans gudinna Themis, flankerad av fyra helfigurer symboliserande åkerbruket, sjöfarten, slöjden och handeln.

Aktiviteter
I Rådhuset har man genom seklerna haft alla möjliga aktiviteter. Här har gycklare och taskspelare huserat, och här har stadens fyra societeter samlats. Här har hållits soaréer, konserter och gillen, och här har firats bröllop och kungliga högtidsdagar. Här har sörjts för sjuka kroppar och arma själar, och här har åtskilliga av stadens ämbeten verkat. I källarvalven förvarades förr ogärningsmän, medan man strax intill skänkte ut tyskt öl och rhenskt vin och andra sorter. Det senare sker än i dag i källaren - den del av Rådhuset som bäst bevarat sin ursprungliga prägel.

Senast ändrad: 2014-10-06 09:52