Allt fler går ut nian
med godkända betyg

Skolinspektionen har avslutat sin tillsyn av Malmös skolor. Och betygen har, enligt färska siffror, i många fall blivit bättre.
– De flesta av skolorna har förbättrat sina resultat jämfört med året innan. Och skillnaderna mellan skolorna med bäst respektive sämst resultat har minskat, säger Anders Malmquist, grundskoledirektör.

text Anna Bjärnmark

Malmös grundskoleelever får högre betyg i genomsnitt och fler går ut nian med godkänt i alla ämnen höstterminen 2014, jämfört med höstterminen 2013.
– Det finns fortfarande stora utmaningar. Men även många av skolorna i socialt utsatta områden har förbättrat resultaten. Det blir alltså bättre – om än i långsam takt, säger Anders Malmquist.

Flera klara förbättringar

Bland grundskolorna som förbättrat sina resultat utmärker sig Höjaskolan särskilt. Höstterminen 2014 var drygt tre av fyra elever godkända i alla ämnen, ett år tidigare var andelen ungefär hälften. Även Pilbäcksskolan, Västra hamnens skola, Rönnenskolan, Stenkulaskolan och Sofielundsskolan har klart förbättrat sina resultat.
Malmöelevernas meritvärden, alltså summan av de 16 bästa betygen från grundskolan, har höjts. Flickornas meritvärde är i genomsnitt drygt 209 poäng av 320 möjliga, medan pojkarna når upp till 190 poäng. Men flickor och pojkar har förbättrat sina resultat ungefär lika mycket, jämfört med höstterminen 2013.
Sammanlagt nådde i princip lika många elever godkänt i alla ämnen 2014 som 2013: 58,2 procent respektive 58,1 procent.

Stora klyftor

Men gapet mellan skolornas resultat är stort. Omkring 92 procent av Bäckagårdsskolans elever har efter höstterminen godkänt i alla ämnen, jämfört med 10 procent av Värner Rydénskolans elever.
– Värner Rydénskolan bekymrar mig och det gör den för att det finns stora utmaningar att ta tag i. Utmaningar som vi lägger – och har lagt – mycket energi och resurser på att lösa, säger Anders Malmquist.
Skillnaderna mellan de bästa och sämsta skolorna har ändå minskat. Men eftersom de fortfarande är stora har grundskoleförvaltningen bland annat tagit fram ett socialt index, baserat på avgångselever under fem år. Ekonomiska och sociala faktorer som man vet påverkar barns skolresultat har räknats om till jämförelsetal där Malmös skolor ligger på allt mellan 7 och 300.
– Ju högre index desto mer pengar får skolan, säger Anders Malmquist och förklarar att det är ett sätt att försöka utjämna skillnaderna och ge alla barn lika förutsättningar att klara skolan.

Sociala skillnader

Samtidigt är skolan en spegelbild av samhället i stort:
– Det är svårt och orättvist att jämföra skolor i socialt utsatta områden med andra skolor. Den starkaste faktorn för framgång i skolan är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolan kan inte ensam utplåna de skillnader som finns i staden.
Grundskoleförvaltningen har följt flera av rekommendationerna i slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Resursfördelningssystemet, som med det sociala indexet blir mer rättvist, är en av dem. Samordnat elevhälsoarbete och en ny utvecklingsfunktion för fritidshemmen är andra nyheter.
– Vi är på rätt väg och har stora möjligheter att fortsätta förbättra resultaten.

FAKTA Bakgrund

Skolinspektionens genomgång av Malmös skolor 2010–2011 har lett till att förvaltningen av kommunens skolor helt gjorts om. Ansvaret för skolan lyftes från de dåvarande tio stadsdelarna, och tre förvaltningar skapades – för förskola, grundskola och gymnasie- och vuxenutbildning, och ett omfattande förändringsarbete startades.
I november 2014 beslutade Skolinspektionen att avsluta tillsynen av Malmös skolor – stadens kvalitetsarbete med skolan gav resultat.

Senast ändrad: 2015-01-29 05:00