Att vara rektor kan vara ett ensamt jobb. Men när Charlotte Löfqvist skuggar kollegan Jenny Nyberg en dag på Oxievångsskolan får hon både egen inspiration och ger Jenny värdefull feedback.

Skuggan ska göra rektorn bättre

En rektor som skuggar en annan rektor. 170 skolledare som skuggar varandra. Nej, det är inte en skruvad deckare i skolmiljö, utan ett sätt för personalen i Malmös skolor att bli bättre i sitt jobb – genom att få en inblick i sina kollegors vardag.

text Tobias Christofferson
foto Christiaan Dirksen

Oxievångsskolan, en vanlig måndag morgon. Runt 450 ele­ver i 17 klasser från årskurs sex till nio är igång med veckans första lektioner. Rektorn Jenny Nyberg går sin vanliga morgonrunda genom skolan. Hon följer undervisningen i musiksalen en stund, tittar in i lärarnas gemensamma arbetsrum, stannar till i rasthallen och snackar lite med några killar som fördriver en håltimme med pingis.
– Att vara rektor är på sitt sätt ett ganska ensamt jobb. Även om jag har två biträdande rektorer jag kan diskutera med till vardags, så är jag ensam i min roll och mitt ansvar här på skolan, funderar Jenny Nyberg på vägen tillbaka till sitt tjänsterum.

Ingen vanlig måndag

Men denna måndag är ändå inte helt vanlig, för Jenny Nyberg är faktiskt inte ensam rektor på plats. Ett och ett halvt steg bakom henne på morgonrundan följer Charlotte Löfqvist, rektor för Västra hamnens skola. Hon iakttar, ställer en och annan fråga, och gör noteringar i en anteckningsbok.
– Jag är här idag för att skugga Jenny och vara ”kritisk vän”. Det innebär att jag utan att störa är med och följer Jenny i hennes arbete, för att sedan ge henne återkoppling i form av mina intryck och tankar om vad hon gör bra och vad som kan bli bättre, säger Charlotte Löfqvist.

Viktigt att vara helt ärlig

Under hösten har alla Malmö skolors rektorer och skolledare i grundskolan i grupper om tre skuggat varandra. Skuggningen är en del i grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete (läs mer om det här intill). Tanken är att alla skolans yrkesgrupper ska följa varandra i vardagen på samma sätt för att byta erfarenheter och lära av varandra. Skolledarna är först ut. 2016 är det lärarnas tur.
– Alla rektorer har i grunden samma uppdrag, men vi har var och en stor frihet i hur vi organiserar skolans arbete. Att besöka en annan skola och följa en annan rektor är att både se många likheter och många skillnader, säger Jenny Nyberg.
– Skuggning är en bra metod, men det är viktigt att man är helt ärlig och att båda har ett öppet sinne. Särskilt bra blir det om man bestämmer i förväg vilka områden man ska fokusera på. Till exempel har Jenny bett mig titta närmare på hennes sätt att leda möten, säger Charlotte Löfqvist.

Feedback på möten

Sagt och gjort. Charlotte följer Jenny under två möten: först ett kortare avstämningsmöte med skolans it-pedagog Mattias Persson, sedan ett längre samverkansmöte med två fackliga representanter och tre elevskyddsombud. Efteråt tar hon upp några intryck.
– Avstämningsmötet var mer informellt och utan någon tydlig struktur tycker jag, vilket kanske inte heller behövdes. På samverkansmötet fördelade du ordet väl – och vad bra att elevskyddsombuden är med, den idén snor jag med mig hem!

Ska även inspirera

För så är det. Skuggningen ger inte bara återkoppling till den som blir skuggad, utan även inspiration och idéer till den som skuggar att utvecklas i sitt eget arbete.
Charlotte Löfqvist och Jenny Nyberg har bestämt sig för att fortsätta skugga varandra även i framtiden.
– Ju fler gånger vi skuggar varann, desto mer kan vi börja gå på djupet och ge varann lite mer utmanande frågeställningar. Det ska bli spännande, säger Jenny Nyberg.


Den egna vardagen viktig
i kvalitetsarbetet

Skuggningen som Malmö­skolornas skolledare gjort under hösten är en del av ett stort pågående utvecklingsarbete inom grundskolan.
I fokus: att varje skola och varje medarbetare hittar just sina bästa sätt att höja kvaliteten.

Malmös grundskolor har två övergripande mål för sin verksamhet: att alla elever når sina mål (så som de bestäms av den nationella läroplanen) och att skolan är likvärdig för alla. Som hjälp för skolan att nå målen finns sedan ett år tillbaka fem strategier, samlade under namnet Varje elevs bästa skola.
En av strategierna är att arbeta systematiskt för att höja kvaliteten.

Svaren blir till lösningar

– Hur kan vi bli bättre på vår skola? Hur kan jag bli bättre i mitt jobb? Det är frågor vi vill att all vår personal i skolan ska ställa sig och hitta svar på. Svar som sedan blir till de lösningar och åtgärder som är vad just den skolan och just den medarbetaren behöver för att höja sin kvalitet.
Det säger Ingrid Sundström Stokbro, utbildningschef på Malmö stads grundskoleförvaltning område Norr, och en av de drivande bakom det pågående utvecklingsarbetet för Malmös grundskolor.
– I stora organisationer är det lätt att man tar fram en stor färdig lösning som ska gälla för alla, men vi vill göra tvärtom. Vi vill att var och en utgår från sin verklighet. Skuggningen är ett utmärkt sätt för kollegor att hjälpa varandra att undersöka sin vardag och hitta sätt att bli bättre. Det handlar ofta om små, men viktiga detaljer, säger Ingrid Sundström Stokbro.

FAKTA  Fem strategier för elevernas bästa

Varje elevs bästa skola är namnet på fem strategier som ska vägleda och stödja Malmö stads grundskolor och dess medarbetare.
Strategierna antogs i december 2014, och arbetet med att föra in dem i utbildning och verksamhet kommer att pågå under flera års tid.
Här är strategierna:
• Skolan ger varje elev tro på sin egen förmåga och förutsättning att lyckas.
• Skolan arbetar formativt och språkutvecklande med fokus på förmågorna.
• Skolan är attraktiv och kännetecknas av glädje, lust och stolthet.
• Skolan har rätt personal – välutbildad,
kompetent och engagerad.
• Skolan arbetar systematiskt för att höja kvaliteten, baserat på forskning och evidens.

Samverkansmöte med facket och elevskyddsombud. Charlotte Löfqvist (längst bak) observerar Jenny Nyberg i svart och kan ge positiv kritik. Samtidigt tar hon själv till sig idén om att ha med elevskyddsombuden på den här typen av möten.

Senast ändrad: 2015-12-28 00:00