Med örat mot marken och kreativt tänkande ska den nya kompetensförsörjningsenheten hitta lösningar på skolans bemanningsproblem. Från vänster Therese Herrman, Daniel Lindbladh och enhetschef Birgitta Spjuth.

”Just nu gör vi ett pilotförsök
med nio lärare från Syrien”

Med öron mot marken, öppna sinnen och stora idéer på små lappar, ska den nyinrättade kompetensförsörjningsenheten lösa en av grundskolans största utmaningar: att hitta lärare och andra yrkesgrupper för framtidens skola. Till 2020 behövs det ytterligare 2000 personer i skolan, mestadels lärare.

text Camilla Westemar

foto Peter Kroon

Uppdragsbeskrivningen  är kort – hitta vägar för att få personal med rätt kompetens till Malmös skolor, på kort och lång sikt. Men lösningarna kräver sina kreatörer och sedan ett par månader ligger uppdraget på trion i det lilla konferensrummet; enhetschef Birgitta Spjuth, Therese Herrman och Daniel Lindbladh.

Invandrad kompetens att ta tillvara

Just kompetensförsörjningen är en av grundskoleförvaltningens stora utmaningar, en utmaning de delar med resten av landets kommuner. Det finns för få behöriga lärare helt enkelt. Men hur säkrar kommunen då att Malmös unga får en utbildning med kvalitet? Just det funderar trion på kompetensförsörjningsenheten på just nu i bred samverkan med både andra förvaltningar, statliga myndigheter och högskolan.
Fem huvudområden står på presentationsbilden som ska ge en överblick över insatserna. Den första handlar om att ta hand om den kompetens som följt med invandrare till Malmö.
– I den gruppen har vi mycket kompetens vi behöver ta till vara, säger Birgitta Spjuth. Just nu genomför vi ett pilotförsök med nio lärare från Syrien som får en fördjupad introduktion genom praktik i skolan. Under introduktionen ska deras utbildning från hemlandet valideras och eventuellt kompletteras för att ge en svensk lärarlegitimation. Vi behöver verkligen den här gruppen av lärare i skolan.
I höst startar Malmö högskola ett så kallat snabbspår för utländska lärare som parallellt med undervisning i svenska ska få specialkunskap om den svenska skolan och sin utbildning validerad.

Nya yrkesgrupper i skolan

En annan grupp som är attraktiv inom skolan är de lärare som lämnat det yrkesverksamma livet – pensionärerna. Men inte alla seniora medarbetare vill komma tillbaka fullt ut, så här gäller det att hitta attraktiva alternativ.
– Nu funderar vi på olika modeller för hur vi ska ta tillvara deras kompetens på bästa sätt, kanske genom kortare projekt, särskilda insatser som en rektor identifierat på just sin skola eller som handledare till lärare från andra länder, säger Therese Herrman.  
Att få in andra yrkesgrupper inom skolan är en annan väg mot målet, liksom att lyfta kompetensen hos den befintliga lärarkåren genom fortbildning.
– Med kompletterande kompetenser kan vi frigöra resurser så att våra lärare kan jobba för elevernas måluppfyllelse, förklarar Birgitta Spjuth. Det gäller också fritidshemmen där vi behöver se över hur fritidspedagogernas kompetens kan kompletteras.

Här för att stanna

Att lyfta blicken förbi 2020 är ett annat fokusområde. Läraryrket måste bli attraktivt och då gäller det att sikta mot ungdomarna. Därför gästar Birgitta, Therese och Daniel jobb- och utbildningsmässor, för att öga mot öga med ungdomar väcka intresset för ett framtidsyrke. I höst kommer också en bilaga i Sydsvenskan med rubriken ”Jobb som gör skillnad”.
Den ännu unga enheten är här för att stanna och trion med Birgitta, Daniel och Therese kommer att bli större framöver.
– Utmaningarna för skolan försvinner inte för att vi hittar verktygen idag. Vårt mål är att attrahera, rekrytera och behålla framtidens lärare och det arbetet måste vi se långsiktigt, avslutar Birgitta Spjuth.

Senast ändrad: 2016-05-25 16:45